Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna gĂ„r nĂ€r det skĂ€nks till en vĂ€lgörenhetsorganisation. Uppsatsen Ă€mnar besvara frĂ„gor om hur vĂ€lgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att pĂ„ sĂ„ vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte Ă€r sĂ„ledes att beskriva hur en vĂ€lgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka vĂ€lgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten.

Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem pÄverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet Àr att visa vilka konsekvenser förÀndringar kan leda till samt peka pÄ argument för integration av informationssystem som kan underlÀtta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ÀmnesomrÄdet genom litteraturstudier och en fallstudie pÄ SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som Àr mer integrerat och som skall ersÀtta det gamla. UtifrÄn dessa intervjuer har vi gjort en jÀmförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.

New Public Management-NPM Àr ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utstrÀckning pÄverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner frÄn slutet av 1980-talet och framÄt. I denna litteraturstudie avhandlas tvÄ NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrÄn olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer Àr svÄrförenliga med sjÀlvkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar frÄn politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osÀkerhet betrÀffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förÀndring av demokratidealet frÄn att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitÀr offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet pÄ en marknad (libertÀr marknadsdemokrati)..

New Public Management-NPM Àr ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utstrÀckning pÄverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner frÄn slutet av 1980-talet och framÄt. I denna litteraturstudie avhandlas tvÄ NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrÄn olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer Àr svÄrförenliga med sjÀlvkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar frÄn politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osÀkerhet betrÀffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förÀndring av demokratidealet frÄn att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitÀr offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet pÄ en marknad (libertÀr marknadsdemokrati).

I denna uppsats som avhandlar affÀrsutveckling i mikro ? och smÄ industriföretag i fragmenterade branscher Àr vÄr undersökningsfrÄga: ?Hur kan en enskild mindre aktör pÄ en fragmenterad marknad inom svensk tillverkningsindustrin, affÀrsutveckla sina affÀrer, stÀrka sin egen position och förbÀttra sin lönsamhet?? Huvudsyftet med uppsatsen Àr att ?att skapa förstÄelse samt generera förslag pÄ hur mikro- och smÄföretag verksamma inom en fragmenterad bransch kan gÄ tillvÀga för att affÀrsutveckla sig och sin verksamhet?. Det finns Àven tre delsyften, nÀmligen att: kartlÀgga de problem som finns för aktörerna i fragmenterade branscher, identifiera drivkrafter och hinder för affÀrsutveckling i dessa samt att uppsatsen skall utmynna i förslag till lÀmpliga affÀrsstrategier för mikro ? och smÄföretag verksamma i en fragmenterad bransch. För att kunna svara pÄ undersökningsfrÄgan och uppfylla syftet har vi intervjuat företagsledare i tre företag i fragmenterade branscher och tvÄ företag i tidigare fragmenterade branscher för att se hur branschen ser ut, hur en struktureringsprocess gÄr till, vad företag kan göra för att anpassa sig efter förÀndringarna med mera.

Syftet med studien var att undersöka hur chefsstödets roll pÄverkar upplevda krav och kontroll i arbetet, samt om chefsstöd har en stressreducerande effekt hos mellan- och första linjens chefer inom kommunal verksamhet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr fem stycken mellan- och första linjens chefer valdes ut för studien. Resultatet visade pÄ att chefsstödet roll gÀllande krav och kontroll inte har sÄ stor inverkan pÄ de intervjuade mellan- och första linjens chefer men att chefstödet roll gÀllande stressreduktion var vÀldigt viktig. I resultatet framkom dock en uppfattning om att ifall chefsstödet inte funnits sÄ hade kraven ökat och kontrollen minskat som ett resultat. Slutsatserna som dragits Àr att sÄvÀl mellan- som första linjens chefer anser att chefsstödet har en betydande roll för dem i den valda kommunen..

Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna gĂ„r nĂ€r det skĂ€nks till en vĂ€lgörenhetsorganisation. Uppsatsen Ă€mnar besvara frĂ„gor om hur vĂ€lgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att pĂ„ sĂ„ vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte Ă€r sĂ„ledes att beskriva hur en vĂ€lgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka vĂ€lgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten.

För att sÀkerstÀlla att PiteÄ kommuns sÀkerhetspolicy och riktlinjer för sÀkerhetsarbetet efterföljs vill PiteÄ kommun undersöka det rÄdande sÀkerhetsklimatet bland de anstÀllda inom kommunen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur risker uppfattas bland de anstÀllda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan Äterkoppla till mÄlen i kommunens handlingsplan gÀllande sÀkerhetsarbetet. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes: Vilka riskkÀllor kan de anstÀllda identifiera inom sin egen verksamhet och Àr dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anstÀllda om policys, procedurer samt praktiskt sÀkerhetsarbete? Kan de anstÀlldas uppfattning om risk och sÀkerhet pÄverka kommunens lÄngsiktiga sÀkerhetsarbete? En enkÀtundersökning med 79 anstÀllda inom PiteÄ kommun utfördes med hjÀlp av ett enkÀtinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tillÀggsfrÄgor. Resultaten visar att PiteÄ kommun hade ett starkt sÀkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 vÀrde >3,30.

EG-rÀtten Àr överordnad nationell rÀtt, vilket innebÀr att Sverige har en skyldighet att följa EG-rÀtten. Det övergripande mÄlet med den Europeiska gemenskapen Àr att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga mÄlet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervÀrdesskatt utvecklats, med mÄlsÀttningen att harmonisera mervÀrdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet Àr direktiv 2006/112/EG, mervÀrdesskattedirektivet. MervÀrdesskattelagen[1] trÀdde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervÀrdesskattedirektivet.MervÀrdesskatten Àr en allmÀn konsumtionsskatt, vilket innebÀr att den slutlige konsumenten bÀr bördan av skatten.

Standardsystem Àr nÄgot som Àr mycket vanligt hos företag idag. Det Àr mÄnga som implementerar sÄdana system för att effektivisera sin verksamhet. NÀr verksamheten hos ett företag förÀndras eller om verksamheten skiljer sig nÄgot frÄn andra uppstÄr vissa problem med standarder i system. I det lÀget kan det bli nödvÀndigt att vidareutveckla ett standardsystem för att det ska passa just det företagets verksamhet. Vidareutveckling kan till exempel ske i form av anpassningar eller i form av förvaltning.

 Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare beskriver betydelsen av förskolegÄrdens miljö för barns lÀrande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet dÀr.  VÄra frÄgestÀllningar Àr:Vilken betydelse anser förskollÀrarna att förskolegÄrdens miljö har för barns lÀrande?PÄ vilket/vilka sÀtt uttrycker förskollÀrarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet pÄ gÄrden?Hur beskriver förskollÀrarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten pÄ förskolegÄrden?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ studie i form av Ätta enskilda intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollÀrarna ser att det sker lÀrande pÄ alla förskolegÄrdar men att de gÄr att utveckla sÄ att det sker Ànnu mera lÀrande dÀr. FörskollÀrarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten pÄ gÄrden mestadels Àr spontan och att det Àr barnens lek som Àr i fokus.

MÄnga organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. VidareinnebÀr detta i sig bÄde för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad anvÀnder sigutav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning Àr en del i att vara en attraktiv arbetsgivaresamtidigt som man kan skapa förutsÀttningar för att utveckla sin personal mot nya mÄl.DÀremot krÀvs det att organisationerna vid sjÀlva rekryteringsprocessen frÀmst ser tillkandidaters faktiska kompetens. DÀrmed mÄste det ocksÄ tas i beaktning att organisationen ivissa fall mÄste gÄ externt för att knyta Ät sig den bÀsta kompetensen som de Àr i behov utav. Idenna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vÀnder sig mot respondenter i offentligverksamhet och företag.

Att arbeta som lÀrare i de lÀgre skolÄren innebÀr att ha ansvar för barnens lÀs- och skrivinlÀrning. Det finns flera metoder att utgÄ frÄn i undervisningen och syftet med mitt arbete Àr att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att lÀsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda pÄ vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas föresprÄkare stÄr för och Àven hur metoderna kan anvÀndas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lÀrare i skolans verksamhet anvÀnder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssÀtten. För att begrÀnsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (lÀsning pÄ talets grund).

Undersökningen vill visa pÄ den motivation som dagens graffitimÄlare i Stockholm har till att göra sina mÄlningar och vad jag som blivande lÀrare kan ta till mig vad det gÀller att motivera elever till sina estetiska produktioner.Min frÄgestÀllning Àr: Vilka motivationer för estetisk produktion finns hos individerna inom graffitikulturen?Vidare ger jag en kort introduktion till graffitins tidiga Är bÄde i USA och sverige.Sedan presenterar jag ett referat frÄn HÄkan Jenners texter om motivation och motivationsarbete.Min empiri bestÄr av intervjuer med fyra stycken graffitimÄlare som Àr aktiva idag(2009). Intervjuerna har varit semistrukturerade och samtalen har utgÄtt ifrÄn olika teman som skall hjÀlpa mig att förstÄ informanternas förhÄllande till graffitin. Dessa teman har bland annat inriktats pÄ informanternas syn pÄ sitt eget konstnÀrskap, grupptillhörigheter och framtidstro men framförallt drivet hos dem, sjÀlva motivationen.Jag har sedan tolkat deras svar med hjÀlp av de motivationsteorier som Jenner presenterat i texten Motivation och Motivationsarbete.I min slutdiskussion tar jag upp vad jag har lÀrt mig och kommer ta med mig i mitt blivande yrke som lÀrare.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av citaten frÄn examensarbetet vilka jag med hjÀlp av en dator och digitalprojektor projicerat stort pÄ vÀggen och sedan mÄlat av. Detta för att ge min gestaltning egenskaperna hos graffiti men pÄ ett institutionaliserat sÀtt dÄ jag har anvÀnt mig av typsnittet Times new roman vilket för mig konnoterar vetenskap och byrÄkrati. Platsen för detta var vita havet pÄ Konstfack..

Studiens syfte Àr att undersöka och redovisa vilka förutsÀttningar rÀddningstjÀnsten har att implementera SROI-modellen som ett utvÀrderingsverktyg för sin verksamhet. Arbetet bör ses som en förstudie till ett sÄdant projekt.Inom ramen för undersökningen har fem djupintervjuer utförts med rÀddningschefer och utbildningssamordnare fördelade pÄ fyra olika kommuner. Utöver detta har sekundÀrkÀllor i form av utbildningsmaterial samt andra undersökningar studerats.Slutsatser: RÀddningstjÀnsten ombeds i allt högre grad redovisa sin verksamhet i form av mÀtbara mÄl. Ansvariga inom rÀddningstjÀnsten saknar ofta verktyg för att formalisera och redovisa det utvÀrderingsarbete som regelbundet genomförs. Det framgÄr att man i varje region utför regelbunden utvÀrdering, men generellt inte uppfattar det sÄ.