Förordningen om Europabolag trÀdde i kraft i oktober 2004 och möjliggör för företag att kunna bedriva grÀnsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. Detta innebÀr att företag nu kan bedriva verksamhet i olika lÀnder utan att behöva bilda ett nytt aktiebolag i varje land Àn moderbolagets hemma nation. AstraZeneca undersöker fördelarna med att kunna ombilda en del av sin verksamhet till ett Europabolag. För att kunna bilda ett Europabolag mÄste dock AstraZeneca AB göra en del koncerninterna förvÀrv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur dessa koncerninterna omstruktureringar kommer att gÄ till samt att se hur eventuella övervÀrden som uppkommer genom förvÀrven skulle kunna pÄverka AstraZeneca AB och hela AstraZeneca plcŽs koncernredovisning.

Min studie syftar till att fÄ reda pÄ vad som ligger bakom nÄgra av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berÀtta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivÄn om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förvÀntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var sÀrskilt negativa i sin instÀllning under intervjutillfÀllet, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka hÀndelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom ? det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör Àr negativt. Jag ville ocksÄ fÄ en inblick i hur fem företag och organisationer ser pÄ Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde lÄg bakom de negativa uttalandena.

Förskolan har riktlinjer frÄn Skolverket i form av en lÀroplan. Förskolan Àr ett komplement till hemmet och en riktlinje i lÀroplanen berÀttar att hemmet ska göras delaktig och involverad i verksamheten. Studien undersöker vÄrdnadshavarnas synsÀtt, deras uppfattningar om den vardagliga informationen frÄn förskolan till hemmet, för att senare kunna göra vÄrdnashavarna delaktiga och involverade i förskolans verksamhet. Forskning kan ge förutsÀttningar, tips och rÄd om hur verksamheten ska göra kommunikationen effektiv frÄn förskola till hem. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod med enkÀter undersöker studien dilemmat kring problematiken av delaktiga och involverade vÄrdnadshavare.

Denna studie har för avsikt att fokusera pÄ den Àldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i VÀrmland. Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àmnar undersöka om den Àldre litteraturen som kulturarv anvÀnds som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den isÄ fall Àr uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprÀtthÄlla verksamheten. Studien kommer ocksÄ att undersöka vilken betydelse litteraturen har för VÀrmlands symbolvÀrde och identitet, dÄ litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsÀttningsvis om litteraturen som symbol och identitet av VÀrmland anvÀnds i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera pÄ den vÀrmlÀndskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Detta examensarbete redovisar en förstudie som genomförts med mÄlet att belysa nuvarande hantering av tjÀlrestriktioner inom VÀgverket, utforma ett förslag till en verksgemensam metodbeskrivning och föreslÄ en fortsatt verksamhet inom omrÄdet för att komma tillrÀtta med identifierade problem och utvecklingsbehov. Syftet har varit att med denna verksamhet som grund belysa vilka krav som bör stÀllas pÄ en e-infrastruktur som ska stödja verksamhetsprocesser inom transportomrÄdet.Arbetet har genomförts genom intervjuer med ansvariga för verksamheten vid VÀgverkets regioner och vid VÀgverkets huvudkontor. IT-frÄgor har diskuterats med förvaltare av olika system och med ansvariga för utvecklingsprojekt i anslutning till omrÄdet. Under arbetet har ett antal dokument insamlats och studerats. Analys av verksamheten har skett med stöd av metoden FörÀndringsanalys enligt FA/SIMM, frÀmst verksamhets-, problem-, mÄl- och styrkeanalys.

Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fÄtt större möjligheter att investera och etablera verksamhet i lÀnder i tredje vÀrlden. Företagen i dagens samhÀlle har en stor betydelse, och de förvÀntas ta ansvar för sin verksamhet, Àven dÄ det gÀller miljömÀssiga och sociala förhÄllanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömÀssiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument frÄn företagen har ocksÄ analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhÄllanden.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan pÄverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver mÄlet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena dÀr deltagarna motiveras till vÄrd och behandling. Den metodologiska utgÄngspunkten Àr en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och tvÄ stycken respondenter pÄ varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Bakgrund: MÄnga företag tillÀmpar olika metoder för att styra sin verksamhet. Det grundlÀggande för företags utveckling Àr att anvÀnda en ekonomistyrning som passar för företagets verksamhet samt att ekonomistyrningssystemet tillÀmpas pÄ ett optimalt sÀtt för att uppnÄ de bestÀmda mÄl som företaget formulerat. För att företag skall kunna uppnÄ en ekonomistyrning som fungerar pÄ ett optimalt sÀtt, krÀvs det att företag kan hantera balans och fokus i bÄde tid, rum och aspekter. Problem: Det problem som fÄngat vÄrt intresse och som vi vill undersöka nÀrmare Àr om företag kan hantera balans och fokus inom sin ekonomistyrning. I den dynamiska omgivning som vi lever i krÀvs det att företag har en fungerande ekonomistyrning.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den hÀr studien var att belysa kommunikatörens roll och syn pÄ kommunikation pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgÄr frÄn en meningsskapande syn pÄ kommunikation och ett tolkande perspektiv pÄ organisationer nÀr det gÀller den muntliga kommunikationen. NÀr det gÀller digital kommunikation har utgÄngspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgÄngspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer pÄ sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en pÄ cellkontor.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka nÀr, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen anvÀnder sig av lÀrplattan i sin verksamhet. För att fÄ syn pÄ det stÀllde vi oss följande frÄgor. Hur resonerar pedagogerna kring anvÀndandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? NÀr, hur och i vilket syfte anvÀnder pedagoger och barn lÀrplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? NÀr vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de tvÄ förskolor i SkÄne som vi har gjort vÄr studie pÄ. VÄr studie bygger pÄ en metodtriangulering, det vill sÀga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förstÄelse för studien.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det Àr som gör att elever kan uppleva det som meningsfullt att arbeta med de olika delarna i estetiska arbetsprocesser. SlöjdÀmnet och bildÀmnet i grundskolan innehÄller processer dÀr eleven sjÀlvstÀndigt utvecklar idéer. Vilka förutsÀttningar krÀvs för att det ska bli meningsfullt för eleverna att utveckla sina idéer, vilja genomföra dem med omsorg, och Àven pröva resultatet i ett socialt sammanhang eller för sin egen erfarenhets skull. Forskare beskriver de estetiska Àmnena som viktiga för den personliga identitetsutvecklingen, och att eleven fÄr möjlighet till kreativitetsutveckling genom att följa ett arbete frÄn ?ax till limpa?.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken syn det finns pÄ jÀmstÀlldhet i kommunal verksamhet samt hur jÀmstÀlldhet pÄverkar och pÄverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer Àr genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd Ät analysen. Analysen Àr uppbyggd av fyra delar dÀr de tre första redogör för resultat och analys av jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Begreppet medarbetarskap Àr lÄngt ifrÄn ett vÀlkÀnt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhÄllningssÀtt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats Àr för det första att fÄ mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra Àr syftet att fÄ kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje Àr syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsÀttningsvis kan bidra till att uppnÄ ett gott medarbetarskap.

Med avstamp i en rad, sÄvÀl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut frÄn EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhÄllningssÀtt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rÀttslig aktivism. Under de kommande Ären skall ocksÄ J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgrÀnsningen av EU-domstolens juridiska sfÀr frÄn lagstiftarens politiska. Weiler underkÀnner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrÄgar en rÀttslig mÄttstock för utvÀrdering av domstolens rÀttspraxis.

Transporter och dess pÄverkan Àr ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och vÀxthuseffekten. Ett antal politiska mÄl har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpÄverkan som transporter medför. Transporter regleras bÄde i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter Àr inte tillstÄndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och frÄn en anlÀggning eventuellt tas med vid en tillstÄndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhÄlls ingen klarhet gÀllande detta.