Vad Ă€r estetik? Hur ser nĂ„got ut som Ă€r estetiskt tilltalande? Estetiska vĂ€rderingar Ă€r nĂ„got som vi ganska ofta talar om. NĂ€stan alla har sina bestĂ€mda Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ÄndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon, som faktiskt kan definiera vad det Ă€r som gör nĂ„got vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nĂ„got som man sett förut.

Bakgrund:Valet av daglig verksamhet som undersökningsomrÄde gjordes dÄ vi ville undersöka hur personer med funktionsnedsÀttning upplever sin arbetssituation. Empowerment som perspektiv kÀndes passande i studien dÄ mÄnga av de teoretiska begrepp vi ville anvÀnda oss av förekommer inom empowerment.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett empowermentperspektiv beskriva och analysera hur deltagare upplever och skapar mening inom daglig verksamhet.Metod:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med semistrukturerade intervjuer dÀr empirin grundar sig pÄ fem transkriberade intervjuer. De personer som intervjuats har valts ut utifrÄn tvÄ kriterier, att de kunde uttrycka sig muntligt samt beviljats och arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS (1993:387). För att fÄ svar pÄ vÄra intervjufrÄgor utarbetades en intervjuguide. Empirin analyserades utifrÄn studiens tre teoretiska begrepp tillhörighet, meningsfullhet och makt.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi stÀller oss frÄgan om skoldaghem Àr det bÀsta alternativet för eleverna med olika svÄrigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever pÄ skoldaghem för att fÄ svar pÄ vÄr frÄga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svÄrigheter.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Musik Àr ett viktigt redskap för att frÀmja och bevara hÀlsa. Musiken frÀmjar avslappning och kan förÀndra sinnesstÀmning genom att skapa kÀnslomÀssiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan ocksÄ anvÀndas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan vÀlja att lyssna eller inte lyssna pÄ. Det kan ocksÄ skapa ett samband mellan vÄrdgivare och vÄrdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det Àr enligt Erikssons teori i förhÄllandet mellan vÄrdgivaren och patiente som vÄrdandet formas dÀr vÄrdtagaren ses som en unik mÀnniska med kropp, sjÀl och ande.

Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesĂ€rskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut nĂ€r det gĂ€ller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jĂ€mföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien Ă€r att finna nĂ„gra möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesĂ€rskoleeleverna gĂ„r direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien Ă€r gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frĂ„gestĂ€llningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingĂ„ende undersökningar. Uppsatsen bygger pĂ„ litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betĂ€nkanden som omfattar Ă€mnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning.

Mitt syfte med arbetet har varit att fÄ en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i UmeÄ kommun. Detta arbete tar Àven upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollÀrare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhÀllsklass och typ av förskolor. FörskollÀrarna arbetar i olika Äldersblandade grupper med spÀnnvidd av barn i Äldrarna 1-5Är.

Syftet med detta arbete Àr att klargöra hur begreppet ?verksamhet? och ?verksamhetsutövare? tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmÀnna hÀnsynsregler kan pÄverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgÄngspunkt anvÀnds ett rÀttsfall frÄn Miljödomstolen i VÀxjö. Det skall dock pÄpekas att vid tiden för denna hÀndelse var Ànnu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskÀlen baseras pÄ en tidigare rÀddningstjÀnstlag. Miljöbalken infördes i svensk rÀtt den 1 januari 1999.

Syftet med arbetet var att studera hur pedagoger diskuterade kring höglÀsning och hur de arbetade med denna. Undersökningen var menad att uppmÀrksamma pedagoger om sin egen verksamhet och förmÄga att utveckla den. Jag anvÀnde mig av enskilda intervjuer följt av videoobservationer som underlag för uppföljningsintervjuer. Slutligen anvÀndes gruppintervju för att arbetslaget skulle fÄ ett gemensamt forum för diskussion kring eventuella förÀndringar av verksamheten. Undersökningen visade att det infann sig ett reflekterande hos pedagogerna kring deras verksamhet kring höglÀsning.

MervĂ€rdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervĂ€rdeskatt, sĂ„ kallad moms. År 1994, Ă„ret innan Sveriges intrĂ€de i EU, infördes MervĂ€rdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rĂ€tt. MervĂ€rdesskatten Ă€r alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgĂ„ende moms och ingĂ„ende moms till Skatteverket. MĂ„nga företag bedriver blandad verksamhet, det vill sĂ€ga bĂ„de momsfri och momspliktig verksamhet som berĂ€ttigar till avdrags- eller Ă„terbetalningsrĂ€tt av mervĂ€rdesskatten.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar pÄ en teoretisk grund och vilka effekter detta fÄr pÄ planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick frÄn en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utlÀsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan frÀmst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men ocksÄ pÄ grund av avsaknad av direktiv frÄn rektorerna pÄ respektive skola..

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer. Vi genomförde Àven en kvantitativ enkÀtundersökning bland de anstÀllda. Detta för att fÄ ett bra underlag till att besvara vÄr frÄgestÀllning. Slutsatser: VÄr studie visar att konsekvensen av att Skatteverket Àr en mÄlstyrd verksamhet dÀr mÄlen sÀtts högt i hierarkin blir att de anstÀllda pÄ lokala kontor upplever en begrÀnsad delaktighet nÀr mÄlen sÀtts.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns sprÄkutveckling. NÀr det handlar om att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö Àr stimulerande pÄ ett sprÄkligt plan. DÀrför frÄgade vi oss hur det egentligen sÄg ut i förskolan. Vi valde att anvÀnda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lÀrare som deltog i studien.

Den hÀr undersökningen syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur musik- och kulturskolans verksamhet kan se ut i framtiden. Jag vill fÄ en inblick i vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen av den kommunala musik- och kulturskolan, samt hur musik- och kulturskolan vÀljer att förhÄlla sig till dessa faktorer. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju som forskningsmetod för att dÀrigenom fÄ fram fyra instrumentallÀrares och tre musikledares tankar och erfarenheter.Resultatet visar pÄ flera faktorer som pÄverkar förvÀntningarna pÄ den kommunala musik- och kulturskolan varav de mest framtrÀdande Àr media, musikaliska trender, sociala faktorer och elevernas förvÀntningar pÄ undervisningen. Dessa faktorer pÄverkar musik- och kulturskolan bÄde som organisation och verksamhet, men ocksÄ sjÀlva undervisningen. Bland annat visar undersökningen att musik- och kulturskolan behöver förhÄlla sig till att dagens elever har nya uppfattningar om vad det innebÀr att musicera och att lÀra sig spela ett instrument.

Den hÀr studien undersöker gestaltningar av förskolans samhÀllsuppdrag i barnlitteraturen. Undersökningen bestÄr av Ätta analyser av bilderböcker indelade i tvÄ olika tidsperioder, den första tidsperioden Àr 1976-1987 och den andra tidsperioden Àr 1998-2011. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskolans verksamhet gestaltas och om den förÀndras i barnlitteraturen över tid samt om förskolans förÀndrade styrning och ideologi kommer till uttryck i barnlitteraturen. Vi genomför en ideologianalys med analysverktyget parametrar. Resultatet visar pÄ att samhÀllets ideologi har haft pÄverkan pÄ hur förskolans pedagogiska verksamhet gestaltas i barnlitteraturen..