Detta examensarbete bearbetar resultatet frÄn ett designpedagogiskt projekt dÀr ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att fÄ syn pÄ elevernas visuella kompetens för att svara pÄ regeringens förslag om att lÀgga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det Àr möjligt att fÄ syn pÄ ungdomars kunskaper att lÀsa av och anvÀnda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. FrÄgan som stÀlls Àr: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att fÄ svar pÄ detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute pÄ tvÄ skolor i nÀrförorter till Stockholm.

Arbetet handlar om hur elever uppfattar och pÄverkas av rollspel som undervisningsmetod för frÀmst samhÀllskunskap. Syftet var att undersöka ifall att elevers syn pÄ metoden överensstÀmde med litteratur pÄ omrÄdet samt vlka faktorer som kunde tÀnkas ha pÄverkan pÄ hur elever uppfattade metoden. Studien genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i en kommun i VÀsterbotten. Undersökningen skedde med hjÀlp av tvÄ undersökningsmetoder, observation och enkÀter. Utöver dessa undersökningsmetoder anvÀndes litteratur för att bygga bakgrund till studien.

The aim is first to identify concept of citizenship and the dimensions of the same, in the political science theory, which can be crucial, to that a citizenship may be found available for people who have a cognitive delay. Thereafter examine the prevalence and significance of these, in policy documents from two different organizational forms, through an analysis, in the form of a discussion, on the basis of political science theories in the field. The study's aim in a reflective way, highlighting key requirements for an accessible citizenship for the target audience, and thereby clarify the priorities in daily activities that can support an emancipatory citizenship process for people who have a cognitive delay..

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.

Studien har sin utgÄngspunkt i ett samarbetsprojekt mellan Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka mötet i samarbetsprojektet mellan Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Vidare Àr uppsatsens syfte att undersöka projektdeltagarna syn pÄ produktens betydelse, samt delaktighet och meningsfullhet inom daglig verksamhet. Kraven pÄ kommunerna skÀrps dÄ behovet för insatsen daglig verksamhet har ökat stadigt det senaste decenniet. Detta stÀller krav pÄ bÄde formen och innehÄllet.

Detta arbete syftar till att undersöka om emotionell webbutveckling och emotionella element kan pÄverka en kunds incitament till att genomföra köp inom e-handel. E-handel Àr en viktig och vÀxande del för ÄterförsÀljare vÀrlden över och med hÄrd konkurrens Àr det nödvÀndigt att ha en webbutik som fÄr kunden att stanna och kÀnna sig trygg genom hela köpprocessen. Studien visar att emotionella element skapar en preferens hos testpersonerna, dels genom ökad trygghet men Àven genom att engagera testpersonerna emotionellt med designen. Detta resulterar i att emotionell webbutveckling till god fördel kan anvÀndas för att förbÀttra vissa aspekter av webbutiker, framförallt framhÀvde testpersonerna tycke om sektionen med kundrecensioner samt för de emotionella bilderna. Webbutvecklaren fÄr möjlighet att genom sin design kunna pÄverka sina besökares tankar och val, vilket exempelvis fördelaktigen kan resultera i en förbÀttrad relation mellan försÀljare och konsument..

Studiens syfte Àr att beskriva hur förskollÀrarna konstruerar förskolan som en inkluderande verksamhet. ForskningsfrÄgor: Hur beskriver förskollÀrarna att de förhÄller sig gentemot barnen för att undvika utanförskap? Vilka faktorer beskriver förskollÀrarna som försvÄrande respektive gynnnsamma i konstruktionen av en inkluderande verksamhet? Genomförande: VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktionistisk och vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört parintervjuer med totalt 6 Reggio-Emilia inspirerade förskollÀrare. Intervjuerna har transkiberats och bearbetats hermeneutiskt. Resultatet visade att en inkluderande verksamhet förutsÀtter att förskollÀrarna respekterar barnens olika tanker, kompetenser och egenskaper.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebÀr att pedagogen integrerar flera olika Àmnen under ett och samma tema. Grundidén Àr att barnen fÄr möjlighet att utvecklas och lÀra sig om temat pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt. VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nÄ fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssÀttet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

Detta Ă€r en kvalitativ studie som bygger pĂ„ tvĂ„ veckors fĂ€ltbesök pĂ„ organisationen Ankur i New Delhi, Indien. Resultatet bygger pĂ„ sex semistrukturerade individuella intervjuer, varav fem av dessa hölls med unga kvinnor frĂ„n verksamheten och en med Ankurs verksamhetsansvariga. Även tvĂ„ fokusgruppintervjuer hölls med kvinnor frĂ„n verksamheten samt deltagande observationer. Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett empowermentteoretiskt perspektiv undersöka hur Ankurs verksamhet verkar för att bemĂ€ktiga unga kvinnor samt vilka eventuella effekter bemĂ€ktigandet av dessa enskilda unga kvinnor kan tĂ€nkas fĂ„ i den större kontext i vilken de lever. Studien har visat pĂ„ att grunden i Ankurs verksamhet Ă€r kreativa uttryck och artikulation som har sin utgĂ„ngspunkt i reflektion, enskilt och tillsammans med andra.

SAMMANDRAGHistorien kan definieras som vÄr förflutna verklighet. DÀr finns ledtrÄdar till varför vÄr kultur och vÄrt samhÀlle ser ut som det gör. LedtrÄdar till varför revolutioner uppstÄr eller varför dramaserien Rederiet slutade sÀndas. Alla historiska utvecklingslinjer har lett fram till den verklighet vi lever i idag och detta projekt belyser nÄgra ögonblick pÄ vÀgen. Jag upplever att svensk kultur- och samhÀllshistoria ofta presenteras pÄ ett onyanserat och likriktat sÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

BakgrundPalliativ vÄrd innebÀr vÄrd vid livets slutskede och Àr enligt World Health Organisation ett tillvÀgagÄngssÀtt dÀr mÄlet Àr att fÄ en förbÀttrad livskvalitet hos patienter och dennes nÀrstÄende, som stÄr inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede Àr det ofta komplicerat att vara en nÀrstÄende. Det kan vara den nÀstÄendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att sÀkerstÀlla att patienten mÄr sÄ bra som möjligt kan vara sjÀlvklart för mÄnga nÀrstÄende, medan det för andra kan innebÀra stora uppoffringar. De nÀrstÄende lever i en ovisshet dÀr de Àr oroliga för den som Àr sjuk, utan att veta vad som kommer att hÀnda och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de nÀrstÄendes erfarenheter av stöd vid palliativ vÄrd.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och fÄ en översikt pÄ det nuvarande kunskapslÀget.

NÀr viktiga beslut skall fattas i en verksamhet utgörs en del av detta i nÄgon form av problemlösning innan beslutet kan faststÀllas. De olika beslut som fattas inom en verksamhet kan delas in i tre olika nivÄer, strategiska, taktiska och operativa. PÄ dessa nivÄer finns olika chefer som har till uppgift att leda och fatta beslut i viktiga frÄgor. Ett beslutsstödjande system Àr ett system avsett att stödja en beslutsfattare nÀr denne skall fatta beslut i semistrukturerade beslutssituationer. Tanken med ett beslutsstödjande systemet Àr att det skall vara ett hjÀlpmedel för beslutsfattaren och utöka dennes beslutsförmÄga men inte ersÀtta hans eller hennes omdöme.

VÄrt samhÀlle prÀglas idag av stÀndiga förÀndringar. Allt pekar pÄ att dessa processer kommer att tillta i framtiden. Detta leder i sin tur till ökade krav pÄ de enskilda individerna. Motivation, tilltro till sig sjÀlv och en vilja till förÀndring Àr nÄgra egenskaper som Àr bra att ha i detta sammanhang.Inom förskolans verksamhet sker en rad förÀndringar. Det kan innebÀra att anpassa arbetssÀttet efter barnens behov och intresse.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan frÀmjas i daglig verksamhet. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ tvÄ dagliga verksamheter i tvÄ olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag Àven lÀsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som anvÀnds pÄ de enheter som intervjuerna Àr genomförda pÄ. Analysarbetet har bestÄtt av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjÀlp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen pÄ daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse nÀr planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.