I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet är dels att uppmärksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. Frågeställningen utgår därmed ifrån hur dekadensen återspeglas i romanens huvudkaraktärsskildringar, samhällsstämningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets Théorie de la decadence (1883), där han skildrar samhällets, individens och språkets förfall. Utifrån dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar människans ambivalens inför att leva i en värdemässigt förfallen värld. Dekadensteorin är därmed utgångspunkten för analysen där jag genom närläsning urskiljer framträdande dekadenta drag.Framförallt betydande är den s.k.

I en värld där människor allt oftare befinner sig på resande fot, ökar efterfrågan på hotell, restauranger och upplevelser. Hospitality har kommit att beteckna bland annat omhändertagandet av gäster med hjälp av logi, mat och underhållning. Begreppet hospitality och dess betydelse har utvidgats över tid och har på svenska översatts till värdskap. Argument mot denna språkliga översättning har uppdagats; värdskap sägs vara en del av det övergripande begreppet hospitality. En betydelse av värdskap är: Bemötandets estetik i mötet mellan människor; vad händer i mötet mellan människor och vad är det som berör?Etableringsprojektet: ?Värdskap och ledarskap som berör ? ett konkurrensmedel?? och dess forskargrupp möjliggjorde denna studie.

Vårt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvärderingssamtal samt våra egna loggböcker. Våra undersökningar genomfördes i en klass där det fanns elever från sex till tio år. Resultaten av våra undersökningar visade att de estetiska ämnena erbjuder barnen möjlighet att använda sina egna ursprungliga inlärningsmetoder. Det vi främst funnit är att de leker, imiterar, använder sig av rytm, sång och rörelse på ett spontant och naturligt sätt för att bearbeta och lära in nya färdigheter.

Denna studie handlar om hur förskollärare uppfattar estetiska lärprocesser. Undersökningens syfte är att ta reda på några aktiva förskollärares uppfattning om estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnås. Studien utgår från en empiriinsamling baserad på intervjuer. Intervjuerna, utifrån en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollärarna har olika föreställningar om vad estetiska lärprocesser innebär.

Musiken som kompositör och regissör är en uppsats om hur vi som utövande sångare och kompositörer omedvetet verkar i en tradition som har sina rötter i en kompositionsteknik och estetik som hade sin storhetstid för tre till fyrahundra år sedan, nämligen affektläran.Som bas för min undersökning ligger min egen komposition, operan ?Post office?, med ettlibretto baserat på Charles Bukowskis roman med samma namn. Operan är komponerad utan att jag hade någon som helst kännedom om affektläran, och jag ställer därför frågan om jagomedvetet har komponerat utifrån en tradition som går tillbaka till 1600- och 1700-talet. Jaghar använt mig av en analysmetod där jag väljer ut vissa stycken ur operan, vilka sedan haranalyserats textligt och musikaliskt utifrån affektlärans tekniker. Jag har även med hjälp av en observation av ett antal sångare, som fått framföra delar av min opera, undersökt om det retoriskt-gestiska agerandet i barockens opera omedvetet kan leva kvar hos dagens sångare.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

KME är förkortningen för huvudämnet Kultur, media, estetik på lärarutbildningen på Malmö högskola. KME-pedagoger strävar efter att i vardagen bearbeta innehåll genom att använda sig av olika former av kommunikation såsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns något värde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se på vad personer som deltagit i projektet Lära på riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer två år efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi få kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lärorik. Vi vill ta reda på om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjälp då det kommer till att förvärva kunskap.

Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi därigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi använt oss av berör våra centrala begrepp som är; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrågasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

Idag är det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstår eller på ett eller annat sätt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tänka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hälft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likställas med människors mentala tillstånd och därför användas för att förklara dessa. Ett sådant påstående förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

The objective of this study was to uncover what aspects of urban plazas and parks that are most important for users? evaluations of places? aesthetics and microclimate (the characteristic climate for a limited space). This was done by investigating people?s general ideas of plazas and parks (the prototypical concepts) and compare these with place users? descriptions of four specific places. Interviews with two groups (31 and 24 persons respectively) were carried out in order to collect this information.

Syftet med denna uppsats är att förklara innebörden av begreppet ekoturism samt beskriva hur landskapsarkitektens kompetens kan tillämpas vid utformning av ekoturismanläggningar. Genom litteraturstudier har vi utrett begreppets betydel-se. Vi beskriver ekoturism kortfattat ur ett internationellt perspektiv och mer utförligt ur ett svenskt perspektiv. Ekoturism är en form av turism som sker i naturmiljöer och har som syfte att bevara natur och kultur, gynna den lokala eko-nomin samt ge en ökad kunskap och förståelse för besöksmålet. Det finns dock en problematik med ekoturism då turism i naturmiljö innebär motsättningar och det kan vara svårt att tillfredställa turister samtidigt som platsens natur bevaras.

David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte är att förklara vad det innebär för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin säger att det måste finnas en värld vari sådana satser får sin satisfiering. Därför är alla möjligheter aktualiserade någonstans och allt som kan hända händer i någon av alla möjliga världar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier såsom en universalistisk utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla världar med nödvändighet måste vara fixerad enligt den modala realismen.

Syftet med min undersökning är att studera ungdomars identitetsskapande med fokus på skolidrotten, med hjälp av teorier om gymnastikens uppkomst, utvecklingen och synen på kroppen samt sex intervjuer med ungdomar i tredje året på gymnasiet. I början av 1900- talet var den stela och mekaniska Linggymnastiken som gällde i Sverige och som dessutom var utformad för män. Med kvinnornas inträde förändrades rörelserna till att anpassas efter kroppen med mjukhet och estetik. I och med namnbytet till idrott och hälsa skrevs det in i läroplanen att fokuset för att främja hälsa skulle lyftas fram och inte bara handla om fysisk aktivitet. Inom skolans värld är idrotten något som berör alla, antingen på ett bra eller dåligt sätt.

Art in the city can be invisible until we talk about it. Letting children see public art in the context of play and narrative is a way to enhance creative thinking and knowledge as well as making the art visible. By creating a prototype for an art walk for children this study was able to create a scenery of children using different kinds of mediated narrative combined with a physical environment and movement. The theoretical framework of the project was picture books (Rhedin, 1991) transmedia (Jenkins 2006, Ryan 2004) and public art (Kwon 2002). The project?s aim was to create an empirical context for primary school children to explore public artwork.