Gentlemen - en degenerationsroman?
Dekadensen i Klas Östergrens Gentlemen
Klas östergrenGentlemenGenerational novelDecadenceDegenerationDecayKlas östergrenGentlemenGenerationsromanDekadensDegenerationFörfall
Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet är dels att uppmärksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. Frågeställningen utgår därmed ifrån hur dekadensen återspeglas i romanens huvudkaraktärsskildringar, samhällsstämningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets Théorie de la decadence (1883), där han skildrar samhällets, individens och språkets förfall. Utifrån dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar människans ambivalens inför att leva i en värdemässigt förfallen värld. Dekadensteorin är därmed utgångspunkten för analysen där jag genom närläsning urskiljer framträdande dekadenta drag.Framförallt betydande är den s.k. Makten, och dess förväntningar på lojalitet, som orsak till undergångsstämningar. För att hantera samtidens mörker blir konsten en utväg likt, dekadensens artificiella paradis. Henry gör likt dandyn konst av sig själv och sina trygghetsskapande vardagsritualer, Leo försöker sin illojalitet trogen avslöja sanningen om Maktens lögner i sin poesi, och berättaren Klas berättar sanningen om Henry och Leo genom att skriva Gentlemen. Genom en homodiegetiskt berättare upplöses karaktärerna till deras handlingar, och intrigen till detaljerna. Därmed återfinns dekadensen både i bokens tematik och estetik.