Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som lÄg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer frÄn tvÄ olika Ärhundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual frÄn 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual frÄn 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara frÄn 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke frÄn 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum frÄn 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen frÄn 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivÄer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels pÄ ett individuellt plan, dels pÄ ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och dÀrmed ocksÄ förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik.

Jakttraditionen Àr ett exempel pÄ speciesism ? diskriminering av en individ pÄ grund av dess arttillhörighet. Jakten rÀttfÀrdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma vÀrde som mÀnniskans. Men jakten Àr ocksÄ ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fÀlt. Denna text Àr en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat pÄ en undersökning av sprÄket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrÄn kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, vÄldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhÄllningssÀtt, och som dÀrmed Àr förutsÀttningar för jaktens varande och rÀttfÀrdigande.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar lÀrare vid utformningen av undervisningen. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 pÄ tre olika skolor i Norrbotten. Samtliga lÀrare i vÄr studie undervisade i Àmnet kemi pÄ gymnasienivÄ. Genom vÄr undersökning kunde vi urskilja ett antal faktorer som har betydelse för hur lÀrarna utformar sin undervisning.

Med en mer globaliserad va?rld och mer homogena marknader har betydelsen fo?r marknadsanpassning pa? utla?ndsk marknad blivit alltmer ifra?gasatt. Vissa svenska modefo?retag har olika uppfattningar anga?ende detta da?r vissa anser att anpassning inte alls beho?vs da? modet a?r globalt medan andra anser att anpassning a?r ett ma?ste fo?r att na? framga?ng pa? den utla?ndska marknaden.Studien syftar till att studera i vilken ma?n anpassningens betydelse har i svenska modefo?retags marknadsstrategi da? va?rlden blivit mer globaliserad och marknader mer homogena. Fo?r att genomfo?ra studien har en kvalitativ studie genomga?tt i from av en flerfallsstudie med de svenska modefo?retagen; Odd Molly, Bjo?rn Borg och Hunky Dory.

Detta atbete bestÄr av en litteraturstudie som försöker finna nÄgra av de faktorer som pÄverkar högstadiets utformning. Begrepp som lÀrarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förÀndring Àr ocksÄ nÄgot som behandlas. En empirisk undersökning med enkÀt och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna sjÀlva uppfattar skillnaden i Är 6 och i Är 7. Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort pÄ en positiv bild av högstadiet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka litteraturen efter agenterna och deras handlingar vid de religiösa sammankomsterna, i Tröndelag, sÄ som det beskrivs av Snorre Sturlason i ?HÄkon den Godes saga? Följande frÄgor fokuseras:Hur ser det rituella gÀstabudet ut i Snorres text?Vilka var det som agerade i den fornskandinaviska kulten och varför?Vad sÀger kÀllorna om rituella gÀstabud och kultfunktionÀrer?Speglar texten autentiska traditioner?.

Denna studie syftar till att undersöka olika förvaltningars goodness of fit med varandra. Detta har gjorts genom att ta fram en förklaringsmodell med idealtyper över förvaltningstraditioner, baserad pÄ dimensionerna syn pÄ medborgarskap, syn pÄ styrning samt principer för god förvaltning. Att just dessa dimensioner valdes hÀnger samman med studiens samhÀlleliga och vetenskapliga utgÄngspunkter. Detta illustreras genom att nÀr EU:s förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar trÀdde i kraft förvÀntades de nationella myndigheter som ska implementera denna ocksÄ följa EU:s principer för god förvaltning. Vilka principerna Àr rÄder dock oklarheter kring, vilket kan leda till att mÀnniskor behandlas olika.Med hjÀlp av teorier kring förvaltningstraditioner förklarades att olika förvaltningar i olika lÀnder formas av olika traditioner, vilket i EU:s fall kan innebÀra att de som beslutar Àr formade av andra traditioner Àn de som ska implementera politiken.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Syftet med följande studie Àr att fÄ en bild av hur svensklÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ skönlitteraturens betydelse i undervisningen och att försöka visa pÄ de bakomliggande traditioner som formar lÀrarnas undervisning. Genom en kvalitativ metod granskas bilden av skönlitteraturens vÀrde utifrÄn ett material som bestÄr av halvstrukturerade djupintervjuer med tvÄ lÀrare. Resultatet uppvisar fyra olika skÀl till varför man ska anvÀnda skönlitteratur i svenskundervisningen: kunskap om kulturarvet, sprÄkutveckling och eleverna som samhÀllsmedborgare, identitetskapande och personlig utveckling, meningsfullhet och personliga upplevelser. Den litteratursyn som lÀrarna i studien har och som impliceras i deras undervisning kan placeras in i Àmneskonstruktionen svenska som ett erfarenhetspedagogiskt demokratiÀmne..

Syfte: I föreliggande studie kommer specialpedagogen fokuseras med utgÄngspunkt i skollagen och examensförordningen. Studien Àmnar undersöka om skolutveckling Àr en viktig funktion för specialpedagogen. Vad har fyra rektorer och fyra specialpedagoger att sÀga om det?Teori: Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Varje skola har sitt sÀtt att anvÀnda specialpedagogen.

Perenner Àr pÄ modet och har fÄtt en större roll i planteringar i de offentliga rummen. Deras ekologiska och ekonomiska hÄllbarhet Àr god medan sommarblommor Àr bÄde dyra och mindre bra för miljön. Det har lett till att trÀdgÄrdsexperter och forskare föreslÄr att sommarblommor pÄ just kyrkogÄrdar ska bytas ut mot perenner. Trots det Àr proportionen perenner lÄg, vilket leder till frÄgestÀllningen hur instÀllningen till perenner ser ut hos svenska kyrkogÄrdsförvaltningar. Denna uppsats undersöker dagens anvÀndning av och instÀllning till perenner hos upplÀndska kyrkogÄrdsförvaltningar, vilket ger information och reflektion kring kyrkogÄrdarnas vÀxtanvÀndnings ekologiska och ekonomiska hÄllbarhet och förslag pÄ hur perennanvÀndningen kan utvecklas i framtiden.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att fÄ en bild av yezidiernas religion och deras liv i exil. Hur yezidier ser pÄ sin identitet och möjlighet att utöva sin religion i Sverige. I uppsatsen finns en kort forskningsöversikt av de centrala delarna i yezidismen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag anvÀnt kvalitativ intervju som metod. Undersökningen Àr gjord i form av djupintervjuer med yezidier bosatta i HÀssleholms kommun.

Teknologin har gjort det lÀttare att nÄ ut till lÀnder och regioner över hela vÀrlden. Det har resulterat i att media har kunnat lÀmna det lokala planet och nÄ ut till en större marknad Àn nÄgonsin. I den hÀr uppsatsen kommer vi att granska hur mediebolagens produktioner Àndras nÀr de nÄr ut till frÀmmande omrÄden för att fungera pÄ den nya marknaden.Uppsatsen tittar ocksÄ pÄ hur nyhetsbolag bevakar olika hÀndelser beroende pÄ om den utspelar sig pÄ ett lokalt eller globalt plan.Resultatet pekar pÄ att de frÀmsta anpassningarna görs pÄ grund av respekt mot gamla traditioner som religion. Vid nyhetsbevakningen hos mediebolagen Àr det tydligt att mallar för nyhetsvÀrdeinger stÀmmer vÀl överrens med hur bevakningen görs..

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.