Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.

En undersökning i hur de 72 sydindiska förÀldraragorna kan anvÀndas i harmonibaserad musik. Nya spÀnnande möjligheter finns till harmonisering, komposition och improvisation. En öppning till ett nytt harmoniskt nÀrmande som kan komma till anvÀndning vid möten mellan de mÀnniskor som har ragamusiken som grund, och de som har jazzen som sin. En ansats till utveckling av jazzmusikens sprÄk och klangvÀrld samt inspiration till fortsatt undersökning av alla parametrar som kan tÀnkas berika musiken. SÄvÀl lÄnat frÄn musikaliska traditioner frÄn hela vÀrlden, som att bara lÄta fantasin flöda..

MÀnniskor i dagens samhÀlle flyttar och reser mycket till olika platser och lÀnder. Man vÀxte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gÄ i skolan eller arbeta. Under tiden trÀffar man andra mÀnniskor frÄn andra stÀder eller lÀnder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet Àr nÄgonting som uppstÄr nÀr man trÀffar mÀnniskor som Àr olik en sjÀlv.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att pÄ sÄ sÀtt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister anvÀnder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmÀrksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhÀllet som styr journalisternas arbete.För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (tvÄ av varje journalist) har djupanalyserats utifrÄn en modell för kritisk diskursanalys.Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter..

Undersökningens syfte Àr att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i lÀromedel i svenska som andrasprÄk. Dessa lÀroböcker Àr för mÄnga vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige dÄ böckerna inte bara ger information om sprÄket utan ocksÄ om svenska traditioner, levnadssÀtt och hur man klarar sig i samhÀllet.I resultatet framgÄr att lÀroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invÄnare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del Àr relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer ocksÄ vilket kan vara ett problem dÄ lÀsaren, d.v.s. invandraren fÄr en skev och vinklad bild av verkligheten..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar att de förhÄller sig till eleverna, nÀr de gör sina undervisningsval i kursen Religionskunskap A pÄ gymnasiet. I förhÄllande till detta har elevers studieinriktningar varit en faktor som studerats, för att undersöka om dessa har inverkan pÄ undervisningen.Materialet till undersökningen har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma religionslÀrare i Uppsala. Intervjuerna har spelats in med en mobiltelefon och dÀrefter transkriberats ordagrant. Intervjumaterialet har analyserats genom en innehÄllsanalys, dÀr materialet sorterats i likheter och olikheter.LÀrares undervisningsval har stÀllts i relation till om lÀrare utgÄr ifrÄn religionsundervisningens selektiva traditioner. Dessa rör kristendomens starka stÀllning och undervisning med vÀrldsreligioner i fokus istÀllet för elevers egna livsfrÄgor.

Denna 10-poÀngsuppsats Àr mitt examensarbete pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vÄren 2005, som jag har lÀst pÄ Malmö högskola, LÀrarutbildningen. Arbetet Àr ett studium om de muslimska kvinnornas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omstÀndigheter som försvÄrar deras etablering i arbetslivet. De kommer frÄn olika lÀnder, frÄn landsbygden och frÄn stÀder. De Àr analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt pÄ grund av politisk förföljelse, de som Àr krigets offer och de som kommit för att arbeta.

Sekularisering fortsĂ€tter att drabba kyrkan i bĂ„de öst och vĂ€st. Uppsatsen behandlar sekulariseringsteorier utifrĂ„n ett bibliskt perspektiv. Hypotesen Ă€r att Jesus Kristus Ă€r kyrkan som kropp. Detta kyrkobegrepp har förĂ€ndrats. Även budskapet och pedagogiken har pĂ„verkats.FĂ€ltarbete har genomförts i bĂ„de Egypten och i Sverige.

Undersökningens syfte Àr att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i lÀromedel i svenska som andrasprÄk. Dessa lÀroböcker Àr för mÄnga vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige dÄ böckerna inte bara ger information om sprÄket utan ocksÄ om svenska traditioner, levnadssÀtt och hur man klarar sig i samhÀllet.I resultatet framgÄr att lÀroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invÄnare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del Àr relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer ocksÄ vilket kan vara ett problem dÄ lÀsaren, d.v.s. invandraren fÄr en skev och vinklad bild av verkligheten..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrares instÀllning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.FrÄgestÀllningarVad har grundskolelÀrare för attityder till frÀmmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?Finns det en samstÀmmighet bland grundskolelÀrare angÄende hur de ska förhÄlla sig till, och agera i frÀmmande situationer som uppkommer pÄ grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?Finns det nÄgra mönster eller samband mellan lÀrares Äsikter relaterat till Älder, kön etc.?.

Det vÀsterlÀndska intresset för sufism har under 1900-talet varit stort, liksom antalet böcker som har publicerats rörande Àmnet, bÄde inom och utanför den akademiska vÀrlden. Samtidigt har en fascination för islams esoteriska dimensioner kunnat pÄtrÀffas bland flera konstnÀrer, poeter och intellektuella, vilka inte sÀllan varit befryndade med philosophia perennis och dess lÀror, som bÄde inom och utanför de akademiska sammanhangen sÄledes har utövat ett visst inflytande. Följande studie inriktas dock pÄ de mest framstÄende och uttalade företrÀdarna för philosophia perennis som under 1900-talet dragits till sufismen, med fokus pÄ deras förestÀllningar och tolkningar av sufism och islam.Studiens syfte Àr att genom en textkritisk och idéhistorisk metod analysera kvalitativt utvalda skrifter av perennialister som ger uttryck för sÀrskilda förestÀllningar och tolkningar av sufism genom att relatera dessa till teorier om orientalism, occidentalism, globalisering och modernitet. Detta utreds genom problemformuleringarna: Hur framstÀlls och tolkas sufismen av företrÀdare för philosophia perennis? Varför framstÀlls sufismen sÄ? Vad finner företrÀdarna tilltalande i islam och sufism?Resultaten visar att perennialisterna anspelar pÄ och anvÀnder de orientalistiska och occidentalistiska förestÀllningar som finns i bÄde öst och vÀst vid presentationerna av islam och sufism, bland annat för att kritisera moderniteten och definiera sina egna stÄndpunkter.

Detta arbete Àr en studie av de Àmneskoncept och traditioner som prÀglat bildundervisningen i grundskolans högre stadium under 1900-talet samt en överblick över de utredningar, forskningsprojekt och satsningar som haft till uppgift att undersöka och föreslÄ ÄtgÀrder för att förbÀttra kulturarbetet i allmÀnhet och bildarbetet i synnerhet i skolan och skolans Àmnen. Mot dessa resonemang speglas fortsÀttningsvis resultatet av arbetets fÀltstudie som Àr en samtida blick in i nÄgra bildpedagogiska rum. FÀltstudien syftar till att undersöka hur bildpedagogikens parallella Àmneskoncept tar sig uttryck i bildlÀrares tÀnkande kring och beskrivning av sin undervisning . Fem bildlÀrare, utbildade vid olika tidpunkter har berÀttat om hur de bedriver den praktiska och gestaltande undervisningen i Bild i grundskolan (Ärskurs 6-9). I analysen av materialet utgÄr jag ifrÄn bildpedagogisk teori, ett kulturteoretiskt perspektiv samt den yrkespraktiska teorin.Resultatet pekar pÄ mÄnga glÀdjeÀmnen men ocksÄ att bildÀmnet utformas av den enskilde bildlÀrarens Àmneskoncept i en blandning av gamla och nya bildpedagogiska traditioner ? till synes utan ett gemensamt mÄltÀnkande som utgÄr frÄn kursplanen i Àmnet Bild för grundskolan.

Undersökningens syfte Àr att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i lÀromedel i svenska som andrasprÄk. Dessa lÀroböcker Àr för mÄnga vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige dÄ böckerna inte bara ger information om sprÄket utan ocksÄ om svenska traditioner, levnadssÀtt och hur man klarar sig i samhÀllet.I resultatet framgÄr att lÀroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invÄnare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del Àr relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer ocksÄ vilket kan vara ett problem dÄ lÀsaren, d.v.s. invandraren fÄr en skev och vinklad bild av verkligheten..

Svenska kyrkans stÀllning har onekligen förÀndrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av Ärhundradet. Kyrkan gÄr nu ett nytt Ärhundrade till mötes genom att göra en del förÀndringar inom organisationen. Dessa förÀndringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gÀller det innehÄllsmÀssiga utan nÀstan enbart den ekonomiska biten.Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.* Vad ska man göra för att vinna tillbaka mÀnniskan till kyrkan?* Kan detta genomföras om man förÀndrar och förnyar det kyrkliga innehÄllet t.ex. traditioner, riter m.m.?* Om en förÀndring krÀvs vad ska dÄ förÀndras och vad ska vara kvar?* Hur nÄr man en vettig förÀndring?.

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och fÄ en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och pÄverkan pÄ laget och dess individer. Metoden som anvÀnds för detta Àr tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken Àr en vÀldigt vikig del av idrottslag. StÀmningen som finns Àr byggd pÄ gamla traditioner om hur mÀn i grupp ska fungera samt pÄ en rollsÀttning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som frÀmjar vi-kÀnslan och samhörigheten.