Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). LÀrares uppfattningar av anvÀndandet av digitala medier (Teachers? conceptions of the use of digital media). Skolutveckling och ledarskap, lÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att genom kvalitativa intervjuer studera Ätta svensklÀrares uppfattningar kring digitala medier pÄ gymnasiet, i undervisningen, i Àmnet svenska. Arbetets frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar de intervjuade svensklÀrarna anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lÀrarnas uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Studien visar att de intervjuade svensklÀrarna hade olika uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier.

Den traditionella undervisningen i bild utgÄr oftare frÄn traditionella metoder Àn en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och Àmnesintegrerat. MÄnga elever blir mer rÀdda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju Àldre de blir, mot nÀr de var smÄ. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildÀmnet mer tid och pÄverka elevernas engagemang för bildÀmnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förÀndras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhÄllningssÀtt i en traditionell bildundervisning.

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

Den nuvarande lÀrarutbildningen innebÀr en tÀtare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd pÄ skolvardagens aktörer kan utlÀsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första Ären har verksamhetens företrÀdare inte tagit det utrymme som Àr framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehÄllet i begreppen vetenskapligt förhÄllningssÀtt och beprövad erfarenhet som var orsaken.

This study is about the work around festivals and traditions that takes place in multicultural preschools. The purpose of this study is to describe and reflect upon the work around festivals and traditions in multicultural preschools from the view of five preschool teachers who are active in their profession.  The purpose is also to investigate which festivals and traditions that are given attention at preschool and for what reason according to the preschool teachers.The method of research chosen in this study is qualitative in the form of individual interviews with the intention of obtaining and interpreting the descriptions and reflections of the informants around the subject. The results will be analyzed from an intercultural perspective.The results show that all investigated preschools celebrate the traditional Swedish festivals Christmas, St. Lucia?s day, Easter and Midsummer, and that these festivals take up lots of space in terms of time and labor.

Elevinflytande och demokrati Àr tvÄ ord som tolkas och förstÄs olika av olika personer. Det finns flera olika teoretiska ÄskÄdningar att vÀlja mellan nÀr man gör sin tolkning. Vi har sett en förskjutning i synen pÄ demokrati de senaste Ären, dÀr en allt större tyngdpunkt har lagts pÄ dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns Àven i Skolverkets texter och borde sÄledes Äterspeglas ute pÄ skolorna. Vi har gjort en litteraturgenomgÄng dÀr vi studerat kunskapsbegreppet ur en socialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokrati och deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka fÄ syn pÄ vilken demokratisyn nÄgra lÀrare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla de mÄl och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. PÄverkar strömningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet pÄ lokal nivÄ? Av intervjuerna framgÄr att de intervjuade lÀrarna tycker att elevinflytande Àr viktigt, men det framgÄr i jÀmförelsen med elevernas svar att detta inte alltid synliggöres i det praktiska arbetet.

I denna studie belyses pedagogers syn pÄ olikheter och om synen kan hÀrledas till relationellt eller kategoriskt perspektiv, samt andra faktorer som kan pÄverka pedagogers syn, sÄsom arbetsmiljö, livserfarenhet, skolans traditioner, samhÀllsnormer och styrdokument. KlasslÀrarens och specialpedagogens gemensamma ansvar omkring eleven Àr en frÄgestÀllning som undersöks i studien. Vi belyser olika teoretikers syn pÄ olikheter och utanförskap samt det sociala samspelets betydelse. Pedagogens synsÀtt pÄverkar specialpedagogikens utformning. Skillnaden mellan det kategoriska och det relationella synsÀttet belyses och diskuteras.

Titel: I fÀdrens spÄr för framtids valsegrar - En kvalitativ studie om valaffischeringens roll i den lokala valkampanjenFo?rfattare: Daniel Hermansson & Albin NordinHandledare: Nicklas HÄkanssonUppdragsgivare: Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen fo?r journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 47 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 17346Syfte: Studiens syfte a?r att undersöka hur svenska partiers kommunala valledare ser pÄ valaffischens roll i en alltmer professionaliserad och medialiserad politisk kommunikation.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger pa? sex samtalsintervjuer med valledare i tva? kommuner.Huvudresultat: VÄr studie visar pÄ att valaffischering i mÄngt och mycket upprÀtthÄlls av traditioner och förvÀntningar pÄ hur en valrörelse ska se ut. Affischeringen upplevs som resurskrÀvande och det Àr ofta de personella resurserna som sÀtter ramarna för omfattningen. De lokala partiföreningarna gynnas av att partierna centralt har professionaliserats och Àr imÄnga fall beroende av stöd uppifrÄn. Man hanterar ÀndÄ affischeringen pÄ ett professionellt sÀtt med mÄlgruppsanpassning och en insikt om betydelsen av en lokal valkampanj som budskapsmÀssigt och grafiskt harmonierar med den nationella.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.

Med detta arbete Àmnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlÀrares planeringsarbete. Under vÄr verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gÄng och i den rÄdande samhÀllsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mÄl. En konflikt som Àven berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen Àr att studera lÀrares uppfattningar med utgÄngspunkt i relevant forskning kring Àmnet och dÀrmed fÄ utökad kunskap om relationen mellan lÀrares syn pÄ bildÀmnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnÄ syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlÀrare i grundskolans senare Är och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkÀt till samtliga lÀrare i vÄrt undersökningsomrÄde (46 st.). UtifrÄn de svar vi fick in frÄn enkÀten gjorde vi ett urval dÀr 5 lÀrare fick medverka i fördjupade samtal kring bildÀmnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrarna i undersökningen anser sig i nÄgon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

Med den hÀr studien har jag velat undersöka förutsÀttningar för att realisera gÀllande styrdokuments skrivningar om kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensÀtta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i Är 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsÀttningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvÄrar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frÄgor, elevers förvÀntningar, bildÀmnets traditioner och en brist pÄ en samsyn mellan pedagoger angÄende mÀnnisko- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har ocksÄ vidgats ut frÄn den egna praktiken, till att omfatta hur nÄgra andra aktörer tolkar och realiserar vÄra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts pÄ tvÄ friskolor; med en pedagogista pÄ en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anstÀlld bildlÀrare i en annan kommun. DÀr fann jag en stor samsyn betrÀffande hur man sÄg pÄ förutsÀttningar för att frÀmja kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektskapande.

Bakgrund: LÀrare talar gÀrna om sin praktik och söker en form för dessa samtal. Pedagogik och retorik har en lÄng och till viss del gemensam historia. GÄr det att sammanföra dessa traditioner och redskap? En grupp ÀmneslÀrare pÄ gymnasiet deltar i ett samtalsseminarium dÀr det ingÄr en kurs i praktisk retorik. Mötena följs upp i en intervju.Syfte: Att höra vad lÀrarna i en intervju sÀger om sin klassrumspraktik och se hur nÄgra retoriska begrepp fungerar i ett pedagogiskt samtal.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Ă€r ett ingrepp dĂ„ kvinnans klitoris, inre blygdlĂ€ppar och yttre blygdlĂ€ppar skĂ€rs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 lĂ€nder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att mĂ€nniskor frĂ„n andra lĂ€nder med annorlunda seder och traditioner bosĂ€tter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter mĂ€nniskor med annan hĂ€rkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom vĂ€sterlĂ€ndsk vĂ„rd efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde pĂ„ sex biografier dĂ€r kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vĂ„rden i vĂ€stvĂ€rlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vĂ„rden.Slutsats: De krĂ€vs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.

VarumÀrken anvÀnds i vinbranschen och det finns mycket att hÀmta genom att göra varumÀrket tydligt. För att kunna nÄ ut till sina kunder Àr det viktigt att ha en varumÀrkesstrategi för att maximera sitt kundsegment. Australien Àr ett ungt vinland som klÀttrat sig upp och blivit ett stort land inom vinbranschen. Frankrike Ä andra sidan Àr mindre marknadsorienterat dÄ de producerar viner utifrÄn deras egna traditioner. Franska vinproducenter har svÄrt att anpassa sig till dagens marknad dÄ det Àr viktigt att synas för att kunna behÄlla sitt kundsegment.Syftet med denna studie var att undersöka hur Australien respektive Frankrike anvÀnder sig av varumÀrkesmarknadsföring pÄ sina viner.