I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lÀrande. Fokus i tidigare forskning kring Àmnet har frÀmst legat pÄ att utgÄ frÄn lÀrares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig pÄ barns perspektiv av lustfyllt lÀrande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillÀmpats för att nÄ syftet, som Àr att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att kÀnna motivation och lust till lÀrande. Vi ville ocksÄ försöka förstÄ hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

I vÄr studie har vi undersökt hur lÀrare förhÄller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare Är. Vi har Àven undersökt hur eleverna som sjÀlva bÀr slöja förhÄller sig till den. Det Àr en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lÀrare respektive tre elever. TvÄ av dessa elever bÀr idag inte slöja medan den tredje fortfarande bÀr den. I vÄrt resultat kommer vi fram till att lÀrarna rÀttar sig sÄ mycket de kan efter skolans vÀrdegrund men att det kan uppstÄ situationer dÀr det Àr svÄrt att fullfölja skolans vÀrdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klÀdsel.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sÀtt för skolan att förbÀttra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan frÀmja detta arbetssÀtt genom skolans organisation och pÄverkan av lÀrarnas förstÄelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, dÀr mentorskap ingÄr i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjÀlper till att strukturera lÀrarnas arbetsmönster sÄ att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det Àr dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som Àr avgörande, inte mentorskapet i sig.I diskussionsavsnittet finns förslag till förbÀttringsstrategier och vidare forskning.

Studiens utgÄngspunkt Àr att vi, i egenskap av lÀrarstuderande, tycker att lÀxan Àr osynliggjord i lÀrarutbildningen och styrdokument samt att den pÄgÄende samhÀllsdebatten om lÀxa Àr felriktad. Det finns anledning att förmoda att lÀxan Àr bÀrare av sÄvÀl utbildningshistoria, traditioner och lÀrandeteorier. Syftet med den hÀr studien Àr sÄledes att analysera vilka lÀrandeteorier som synliggörs i de upplevelser och uppfattningar som elever i skolÄr 5 ger uttryck för, dÄ de talar om lÀxor. Studiens empiriska material har samlats in genom tvÄ kvalitativa gruppintervjuer med tre elever i vardera grupp frÄn tvÄ skolor i Norrbottens lÀn. Resultatet av studien visar att eleverna definierar begreppet lÀxa som arbete som ska utföras i hemmet.

Denna studie behandlar webbaserade lÀromedel och lÀroböcker. LÀromedel Àr verktyg som anvÀnds i undervisningen. En pedagogisk text Àr inte neutral eller objektiv. Den övergripande problemformuleringen var hur dessa lÀromedel behandlar Kubakrisen, vad som privilegieras och vad för konsekvenser detta fÄr. För att besvara detta stÀlldes tvÄ frÄgor: Vilka lÀnder fokuserar lÀromedlen pÄ? Vilka hÀndelser tas upp och hur behandlas de? FrÄgorna besvarades i sin tur med en kvantitativ och en kvalitativ textanalys.

Dagens konsumenter nöjer sig inte lÀngre med en enstaka produkt, de vill ha ett mervÀrde, enimage att förhÄlla sig till, kunna passa in men Àven anpassa sina produkter efter just derasspecifika behov. Vi befinner oss i en slags upplevelse-ekonomi. EfterfrÄgan pÄ var ifrÄn minprodukt som jag köper exempelvis kommer ifrÄn och vem som har gjort den, spelar en störreoch större roll för konsumenter. En vara ska kÀnnas autentisk, alltsÄ Àkta. Det som gör en sakÀkta för en mÀnniska, kanske dock inte kÀnns Àkta för en annan, dÀrför individualiserasföretagens produkter mer och mer.

Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dÄvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom vÄra arbeten upplevt datorns intÄg i verksamheten och har sett olikheter pÄ anvÀndandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT Àr och kommer att vara en viktig del i samhÀllsutvecklingen och utifrÄn detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nÄtt KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns nÄgot orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvÀndandet i förhÄllande till ett konstruktivistiskt synsÀtt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krÀvs i framtiden, traditioner och undervisningsmetoder.

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstÄr i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och Àr den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det Àr mÄnga olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, Àr det av yttersta vikt att skapa en tillÄtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. SÀttet att kommunicera pÄ skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende pÄ genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att teamets kommunikation Àr god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bÀttre.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vilka strategier lÀrare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mÄngkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att Àven andra lÀnders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, som avsÄg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gÀller val av innehÄll och genomförande i ett mÄngkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lÀrare i ett mÄngkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i mÄngkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar pÄ en monokulturell historieundervisning baserad pÄ historisk tradition, normer, styrdokument, lÀromedel och lÀrares instÀllning. UtgÄngspunkt har dÀrför varit att lÀrarna försÀtts i en situation dÀr undervisningen inte kan bli annat Àn monokulturell.Undersökningen visar pÄ en historieplanering som frÀmjar den svenska historien.

MÀn och kvinnor söker sig i dag till utbildningar och yrkesroller som traditionellt det motsatta könet brukar göra. Yrken med kvinnliga traditioner har dÀrmed öppnats för mÀnnen och tvÀrtom. Med utgÄngspunkt frÄn symboliskt interaktionistisk teori som betraktar genus som en process, har jag försökt visa pÄ och ge en djupare förstÄelse av hur sociala konstruktioner i form av normer, förvÀntningar, beteendemönster, vÀrderingar och sanktioner bidrar till att pÄverkar upplevelsen av identitet och upplevelsen av sin studiesituation hos mÀn som har gjort ett yrkesval som inte Àr helt könstypiskt. Ansatsen Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som metod. Av de nio mÀn jag har intervjuat har sex av dem valt att lÀsa till sjuksköterska och tre till blivande lÀrare för barn i yngre Äldrar.

I denna uppsats Àr det övergripande syftet att studera grupprocesser och identitetsskapande inom supporterkulturen. De frÄgestÀllningar studien avser att besvara utgörs av supporterskapets betydelse för individens identitetsskapande, skapandet och upprÀtthÄllandet av supportergruppen och supportergruppens eventuella pÄverkan pÄ individens moraliska förhÄllningssÀtt. Studien tillÀmpar ett kvalitativt angreppssÀtt baserat pÄ intervjuer och en kortare observation. Uppsatsens teoretiska ram bestÄr av Erving Goffmans och George Herbert Meads identitetsteorier, Randall Collins teori om ?Interaction ritual chains? och Howard S.

Bildtraditioner, Àmnesintegrering och elevperspektiv Àr viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats pÄ en gymnasieskola som arbetar Àmnesintegrerat, KF Gymnasiet, dÀr jag sjÀlv Àr bild- och medielÀrare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett Àmnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkÀter har eleverna fÄtt berÀtta om sina uppfattningar om bildÀmnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med bÄde teckning och mÄleri, för att sedan Àmnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Kultur Àr viktigt inom sprÄkundervisningen. De flesta forskare Àr överens om Àr att kultur Àr inlÀrd, och resultat av en process, att den kommuniceras via sprÄket och att den Àr ett socialt samspel. DÀremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktstÀlls med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? dÀr traditioner, vanor, sÀtt att vara och tÀnka blandas med fakta om mÄlsprÄkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehÄllet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förÀndrats över tiden utifrÄn ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera bÄde texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelÀmnas.

Alla mÀnniskor frÄgar sig nÄgon gÄng vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta Àr alltid ett aktuellt samtalsÀmne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrÀmmande och religioner gör nÀstan uteslutande alltid försök till att svara pÄ dessa frÄgor och ge ro till den oroliga mÀnniskan. NÄgot som fungerat som en lösning pÄ mÀnniskans rÀdsla för döden inom den judiska och kristna traditionen Àr tron pÄ den kroppsliga uppstÄndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett pÄ kroppen i samband med uppstÄndelsen inom bÄda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys anvÀnts för att analysera utvalda teologers forskning.

Syftet med denna undersökning Àr att studera svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄll-ningssÀtt till Wikipedia och dÀrmed belysa en del av de utmaningar som skolan stÀlls inför det rÄ-dande medielandskapet. FrÄgestÀllningarna Àr inriktade pÄ lÀrares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lÀrarna anser att anvÀndningen av det fÄr sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot Wikipedia tas ocksÄ upp. Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lÀrare, tvÄ svensklÀrare och tvÄ samhÀllsvetenskapslÀrare, frÄn en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lÀrarna resonerar kring det.