Scania CV AB Àr en ledande tillverkare av lastbilar och bussar. De agerar pÄ den globala marknaden, bÄde kunder och leverantörer Àr lokaliserade runt om i hela vÀrlden. Den ökade allmÀnna medvetenheten om hÄllbar utveckling har lett till att företagen mÄste ta ett större ansvar. Högre krav har börjat stÀllas pÄ att de ska agera pÄ ett socialt och miljömÀssigt korrekt sÀtt genom hela flödet, frÄn rÄvara till fÀrdig produkt. En del av det Àr att se över hur deras leverantörer tar sitt sociala ansvar och det kan göras genom en utvÀrdering.

Venture capital investerar via fonder i nya, smÄ och medelstora onoterade företag under en tidsbestÀmd period. Genom ett aktivt Àgarengagemang tillför de kompetens, nÀtverk, Àgarstyrning och kreditabilitet. DÀrigenom skapar de tillvÀxt inom portföljbolaget samt förutsÀttningar för en positiv avkastning via exit. Inom dagens svenska ekonomi har det blivit allt vanligare att innovativa unga företag med utvecklingspotential finansieras via venture capital. I december 2008 visade Konjunkturinstitutet en rapport om konjunkturlÀget som skvallrade om fördjupad internationell finanskris med svagare BNP-tillvÀxt, ökad arbetslöshet och bekrÀftade att Sverige nu gick in i en lÄgkonjunktur.

SamhÀllet Àr uppbyggt av organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprÀtthÄlla en viss funktion. Studiens syfte Àr att undersöka hur organisationer inom privat sektor konkret tillÀmpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. ForskningsfrÄgor som besvaras Àr: vad bidrar styrning med till en organisation och dess mÄluppfyllelse samt pÄ vilket sÀtt pÄverkar styrningen hur ledningen anvÀnder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien Àr kvalitativ dÀr datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill sÀga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom VÀstra Götaland dÀr ett 20-tal privata organisationer kontaktades för att erhÄlla svar om deltagande frÄn potentiella respondenter.

DÄ konkurrensen mellan företag har blivit hÄrdare och att behÄlla de talangfulla medarbetarna blivit viktigare har Talent Management fÄtt större utrymme i dagens forskning och fler företag har börjat anvÀnda sig av det. Talent Management handlar om att attrahera och ta vara pÄ talanger i företag och att ha rÀtt person pÄ rÀtt plats vid rÀtt tidpunkt.För att fÄ bÀttre förstÄelse för hur företag arbetar med Talent Management och om det Àr nÄgot som Àr positivt för företag, har vi valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer pÄ ett fallföretag inom banksektorn. Vi har utgÄtt frÄn ett företagsledningsperspektiv och har dÀrför valt att intervjua respondenter pÄ ledande positioner. Sex personer har intervjuats och vi har sedan analyserat resultatet med hjÀlp av olika teorier inom Àmnet Talent Management. Syftet har varit att undersöka om Talent Management kan leda till konkurrensfördelar för företaget.Det som framkommit under empirin Àr att respondenterna Àr positiva till arbetet med Talent Management och kan se mÄnga fördelar till följd av detta.

I Sverige Ă€r barn- och ungdomshospice en verksamhet som inte har funnits i mer Ă€n knappt 2 Ă„r dĂ„ vi Ă€r ledande inom hemsjukvĂ„rd och mĂ„nga vĂ€ljer att vĂ„rda sina sjuka barn och ungdomar i hemmet. År 2010 öppnade Lilla ErstagĂ„rden i Nacka som Nordens första barn- och ungdomshospice och de tar emot barn och ungdomar som behöver palliativ vĂ„rd i antingen ett terminalt syfte eller för vĂ€xelvĂ„rd, för de familjer som behöver avlastning. Barn- och ungdomshospice har funnits sedan 1982 dĂ„ Helen House, i England, öppnade som vĂ€rldens första barn- och ungdomshospice. I lĂ€nder som England och USA har de kommit lĂ„ngt inom denna verksamhet och idag finns det organisationer som enbart arbetar med att skapa trĂ€dgĂ„rdar för barn- och ungdomshospice. MĂ„let med arbetet Ă€r att med Lilla ErstagĂ„rden som exempel ta fram förslag pĂ„ hur man kan utforma en hospicetrĂ€dgĂ„rd med fokus pĂ„ barns och ungdomars behov av natur.

SSC Àr Skandinaviens ledande leverantör av snickeriprodukter och specialsnickerier. SSC Àr en ekonomisk förening som idag bestÄr av 11 producenter, var och en specialist inom sitt omrÄde. Den ekonomiska föreningen driver ett sÀljbolag, SSC SkellefteÄ AB, som sÀljer och marknadsför produkterna. SÀljbolaget Àr den part som skriver avtal med kunden och Àven har en relation till kunden. Samtidigt Àr det producenterna som ansvarar för produkterna, leveranser och produktreklamationer.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Bakgrund och problem: Lean Àr ett begrepp som pÄ senare tid har blivit alltmer vÀlkÀnt, men mÄnga gÄnger felkÀnt. Vi upplever svenska företag som duktiga pÄ effektivitet vad gÀller de finansiella aspekterna men inte fullt lika duktiga pÄ den organisatoriska effektiviteten. De tidigare studier vi har tagit del av som behandlar begreppet lean, upplever vi ej ge en tillrÀcklig redogörelse för konceptet lean och dess ursprung. De tvÄ företagen som vi har valt att studera i denna uppsats verkar i olika branscher. Det ena företaget Àr ett service- och tjÀnsteföretag som tillhandahÄller heltÀckande tjÀnster inom resebranschen riktade till slutkonsument.

Nya generationer av datorer, digitalkameror, mobiltelefoner och annan elektronisk/teknisk utrustning tenderar att bli mindre utrymmeskrÀvande i förhÄllande till sin kapacitet i jÀmförelse med föregÄende modeller. Detsamma gÀller ocksÄ nya diagnostiska verktyg inom sjukvÄrd, miljöövervakning m.m. Ett behov av aktiva komponenter av mindre format finns alltsÄ pÄ olika hÄll och möjligheten att skapa komponenter med proteiner som utgÄngspunkt har börjat undersökas. I denna studie fokuseras pÄ aktin och myosin som tillsammans utgör de viktigaste proteinkomponenterna i skelettmuskler hos t.ex. mÀnniskor och dÀggdjur.

Det har i alla tider förekommit diskussioner gÀllande skillnader pÄ mÀns och kvinnors egenskaper som ledare. Det pÄstÄs Àn idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig frÄn varandra sett utifrÄn individernas beteenden.Studier visar pÄ att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara fÄr slÄss mot karriÀrlystna mÀn, utan Àven mot stor del av den forskning som bedrivits inom omrÄdet som i mÄnga fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen Àr. Detta leder mÄnga gÄnger till att kvinnor tvivlar pÄ sin roll som ledare och dÀrmed kÀnner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriÀrer som hÄller kvinnor tillbaka i karriÀren och en sÄdan benÀmns som s.k. glastak i flera sammanhang.

BakgrundEnhanced Recovery After Surgery, ERAS, Àr ett relativt nytt vÄrdprogram för perioperativ vÄrd som framför allt anvÀnds inom kolorektalkirurgin. Detta vÄrdprogram Àr beroende av ett multidisciplinÀrt samarbete dÀr olika yrkeskategorier samverkar, och Àr pÄ vÀg att spridas och implementeras i flera andra verksamhetsomrÄden inom kirurgin. Programmet bestÄr av pre-, intra- och postoperativa omvÄrdnadsÄtgÀrder och medicinska interventioner som syftar att minska kroppens stressvar, pÄskynda ÄterhÀmtningen och reducera antalet komplikationer hos patienten. En stor del av ansvaret för att ERAS följs och implementeras Àr allmÀnsjuksköterskans uppgift, framför allt den preoperativa vÄrden och inom den postoperativa omvÄrdnaden pÄ avdelningen.SyfteSyftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrÄn vÄrdprogrammet ERAS pÄ gastrointestinala kirurgavdelningar.MetodFör studien har kvalitativ metod anvÀnts. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor pÄ tre olika kliniker i stockholmsomrÄdet.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur pÄverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för nÀringslivet Àr en nödvÀndighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita pÄ den ekonomiska informationen som bolaget lÀmnar. PÄ senare Är har förtroendet för nÀringslivet och kapitalmarknaden försvagats pÄ grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den sÄ kallade kodgruppen, för att sÀkerstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förstÄelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att vi ska identifiera nya potentiella utvecklingsmöjligheter med direktreklam.Vilken betydelse har DR för företagen?MetodDen hÀr uppsatsen har vi valt att genomföra utifrÄn en deduktiv ansats med en kvalitativ karaktÀr. Det hÀr valet gjorde vi dÀrför att vÄr strÀvan har varit att kunna besvara vÄrt forskningsproblem. Vi har genomfört sex intervjuer, för att ha kunnat samla in vÄra empiriska data, med personer i ledande positioner pÄ företag som arbetar eller Àr i kontakt med direktreklam. Tre av dessa har varit personliga intervjuer, tvÄ telefonintervjuer och en via e-post.SlutsatserVi har kommit fram till att direktreklam Àr en mycket stark och fortfarande mycket aktuell marknadsföringskanal.

År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen Ă€r en reaktion pĂ„ de redovisningsskandaler som Ă€gt rum i landet dĂ€r framstĂ„ende företag varit inblandade. PĂ„ grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden sĂ„vĂ€l som för revisionsbranschen. Ökade krav pĂ„ företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrĂ€gerier samt Ă„terstĂ€lla investerarnas förtroende. SOX berör sĂ„vĂ€l amerikanska som icke-amerikanska företag.

Problembakgrund: Men hÀnsyn till vÀrldens utveckling anses det av bÄde forskare samt av ledare att förÀndring har en stor betydelse för organisationerna. Det gÀller att stÀndigt kunna anpassa sig och följa omvÀrldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förÀndringar dÄ dessa anses ha en koppling till varandra. Syfte: Syftet med studien Àr att utforska hur ledare med hjÀlp av det transformella ledarskapet kan pÄverka en inkrementell förÀndring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna. Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet pÄverka inkrementella förÀndringar i kommunala och privata bolag? Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förÀndringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet bestÄr av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hÀnsynstagande samt idealt inflytande.