Uppsatsen bygger pÄ fyra intervjuer; tre med forskare som studerat relationsvÄld och en intervju med en forskare i ledande position. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr att diskutera vilka faktorer som bidrar till att ett fenomen klassas som ett samhÀllsproblem och dÀrigenom blir mer utforskat. Jag har valt att anvÀnda mig av exemplet relationsforskning och vill ta reda pÄ vad forskare anser Àr orsakerna till att forskare i allmÀnhet har valt att se mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer i Sverige som ett samhÀllsproblem och dÀrmed bidragit till bredare forskning inom Àmnet samtidigt som Àmnet kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer hittills förblivit relativt outforskat. Jag har valt att analysera materialet frÄn intervjuerna utifrÄn tvÄ olika teoretiska perspektiv. Den ena perspektivet Àr det objektivistiska synsÀttet som menar att ett samhÀllsproblem uppkommer utifrÄn faktiska missförhÄllanden i samhÀllet.

Scandic Plaza i UmeÄ Àr ett av de 160 hotell som ingÄr i Nordens ledande hotellkedja Scandic. UmeÄ Àr en stad med stark tillvÀxt och har blivit utnÀmnd till kulturhuvudstad 2014, nÄgot som vÀntas locka tusentals besökare. Vidare har Àven IKEA bestÀmt sig för att etablera sig i det kommande köpcentraprojektet Entré Syd. Detta skapar goda chanser för Scandic Plaza att ytterligare vÀxa och stÀrka sin position pÄ hotellmarknaden i UmeÄ. Det finns en rad olika faktorer som pÄverkar en konsuments förvÀntningar, samt upplevelse och utvÀrdering av en hotellvistelse. Varför det gör som de gör, hur de gör det samt vad de har för förvÀntningar och behov, Àr nÄgra viktiga aspekter att kartlÀgga för att förstÄ konsumenters beteende.

Följande Àr en personalvetenskaplig studie av hur arbetet pÄ apotek förÀndras i och medavregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hurprofessioner kan pÄverkas av att verka pÄ en konkurrensutsatt marknad, genom att beskrivahur farmaceuternas roll pÄ apoteken förÀndras till följd av avregleringen. Uppsatsen avgrÀnsastill att studera hur detta tar sig uttryck inom ett privat apoteksföretag. För att uppnÄ syftetanvÀndes följande forskningsfrÄgor: ?Vilken typ av arbetsuppgifter och kompetens ingÄr ifarmaceuternas roll och hur avgrÀnsas denna mot andra yrkesgrupper pÄ apoteken??, ?Hur serförhÄllandet ut mellan kund och farmaceut?? samt ?Hur kontrolleras och utvÀrderasfarmaceuternas arbete??.

Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.

SammanfattningTitel: Vad kostar din tröja?Datum: 2014-01-15Författare: Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis SjögrenNivÄ: Kandidatuppsats i ekonomistyrning 15 hpHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonProblem och Syfte: Globalisering har idag medfört att produktion och andra processer inom företag har förlagts i olika lÀnder runt om i vÀrlden. Svenska textilföretag gör inköp frÀmst frÄn Asien och oftast Àgs inte fabrikerna av företagen utan de har sin produktion placerad hos olika leverantörer. Negativa hÀndelser inom textilindustrin kopplat till arbetsvillkor, miljö och djurskydd har under Ärens lopp avlöst varandra och högre krav pÄ att företagen ska ta ett större ansvar i etiska och sociala frÄgor stÀlldes frÄn olika intressenter. Dock medför antalet leverantörer tillsammans med andra faktorer som kulturella skillnader komplikationer inom uppföljningen av stÀllda krav.

SammanfattningTitel: Vad kostar din tröja?Datum: 2014-01-15Författare: Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis SjögrenNivÄ: Kandidatuppsats i ekonomistyrning 15 hpHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonProblem och Syfte: Globalisering har idag medfört att produktion och andra processer inom företag har förlagts i olika lÀnder runt om i vÀrlden. Svenska textilföretag gör inköp frÀmst frÄn Asien och oftast Àgs inte fabrikerna av företagen utan de har sin produktion placerad hos olika leverantörer. Negativa hÀndelser inom textilindustrin kopplat till arbetsvillkor, miljö och djurskydd har under Ärens lopp avlöst varandra och högre krav pÄ att företagen ska ta ett större ansvar i etiska och sociala frÄgor stÀlldes frÄn olika intressenter. Dock medför antalet leverantörer tillsammans med andra faktorer som kulturella skillnader komplikationer inom uppföljningen av stÀllda krav.

Gestamp HardTech Àr en ledande tillverkare av sÀkerhetskomponenter för bilindustrin. Genom att presshÀrda stolpar och sidokrockskydd Àr det möjligt att ge komponenterna de egenskaper som kunderna söker. Den berörda produktfamiljen krÀver bearbetning enligt flödet; stansning, presshÀrdning, fixturblÀstring och laserskÀrning dÀr den Àven emballeras. Bakgrunden till att studien har utförts Àr pÄ grund av företagets avsaknad av en uppdaterad och standardiserad analysmetod vid nyintroduktioner av produkter. De saknar Àven möjligheten att djupare analysera ett produktflöde och visualisera flaskhalsar via en produktionssimulering.

I framtiden stÄr vi inför stora utmaningar i frÄga om hÄllbar utveckling, fortsatt vÀlfÀrd och god folkhÀlsa. FolkhÀlsan pÄverkas sÀrskilt av samhÀllsförÀndringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna pÄ regional och kommunal nivÄ, eftersom de faststÀllda besluten berör mÀnniskors dagliga förutsÀttningar. Framtidens organisering av vÀlfÀrden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförÀndringar utan det behövs ett lÄngsiktigt arbete med attitydförÀndringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhÄllningssÀtt. Politikers intresse och kunskaper Àr dÀrför betydelsefulla för att folkhÀlsofrÄgor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien Àr följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhÀlsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan.

Konsumtionen i dagens samhÀlle ökar och konkurrensen mellan butikerna Àr idag hÄrdare Àn nÄgonsin. För en mindre butik kan det bli en avgörande faktor att sÀrskilja sig i den befintliga marknaden genom att förstÄ kunders behov samt erbjuda positivt utmÀrkande kundservice för att fÄ en god möjlighet till en lÄngsiktig och lönsam framtid. Denna rapport behandlar kundservice med fokus pÄ det personliga kundmötet i mindre butiker som Àr fristÄende och inte ingÄr i en butikskedja och verkar pÄ en lÀttöverskÄdlig yta, dÄ vÄr utgÄngspunkt Àr att dessa möjligtvis hanterar kundservice pÄ ett annat sÀtt Àn exempelvis större ledande butikskedjor i Sverige. Syftet med rapporten Àr att utröna vilka förvÀntningar kunder har gÀllande kundservice i mindre butiker för att sedan jÀmföra med butikschefer samt butiksmedarbetare vad som enligt dem karaktÀriserar bra kundservice. Rapporten har Àven för avsikt att jÀmföra genomförda intervjuerna med utvalda och relevanta teorier inom omrÄdet för kundservice och bemötande.

Scandic Plaza i UmeÄ Àr ett av de 160 hotell som ingÄr i Nordens ledande hotellkedja Scandic. UmeÄ Àr en stad med stark tillvÀxt och har blivit utnÀmnd till kulturhuvudstad 2014, nÄgot som vÀntas locka tusentals besökare. Vidare har Àven IKEA bestÀmt sig för att etablera sig i det kommande köpcentraprojektet Entré Syd. Detta skapar goda chanser för Scandic Plaza att ytterligare vÀxa och stÀrka sin position pÄ hotellmarknaden i UmeÄ. Det finns en rad olika faktorer som pÄverkar en konsuments förvÀntningar, samt upplevelse och utvÀrdering av en hotellvistelse. Varför det gör som de gör, hur de gör det samt vad de har för förvÀntningar och behov, Àr nÄgra viktiga aspekter att kartlÀgga för att förstÄ konsumenters beteende.

Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att pÄ sikt kunna ersÀtta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersÀtta pÄ sikt, identifiera potentiella ersÀttare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jÀmföra hur informanter frÄn privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de tvÄ sektorerna gÀllande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero pÄ.Vi har intervjuat tio informanter frÄn tio olika organisationer, fem frÄn privat sektor och fem frÄn kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att mÄnga organisationer Àr missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. DÀrför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma Àmne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig Ät storleksmÀssigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar pÄ, Àr att de flesta organisationer har nÄgot tillvÀgagÄngssÀtt för att identifiera potentiella chefskandidater och dÀrefter göra dem redo att ta över en ledande position pÄ sikt.

Den hÀr studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfÀllig projektor-ganisation, nÀmligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom VÀxjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hÀmtats frÄn nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande Àr nÀra relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsÀttningar.

Under senare tid har det uppstÄtt negativ kritik mot den traditionella ekonomistyrningen dÄ den anses pÄ lÄng sikt ge bristfÀllig och ensidig information för verksamheters beslut och strategi. Behovet av ett nytt, mer effektivt styrmedel uppfattades av tvÄ professorer pÄ Harvard Business School vid namn Kaplan & Norton som myntade begreppet Balanced Scorecard. Metoden skulle underlÀtta styrningen av verksamheten genom att anvÀnda sig av fyra perspektiv (finansiella, kund, process och utveckling).Balanced Scorecard Àr ett verktyg som inte enbart tar hÀnsyn till ?hÄrda fakta? sÄsom siffror, utan Àven vÀger in alla aspekter av en verksamhet. De delarna Àr bland annat; kunder, medarbetare, miljö och utveckling.

Den svenska elmarknaden avreglerades 1996 vilket innebar att den gick frÄn ett monopol till en konkurrensutsatt marknad. Elbolagen har inte anpassat sig till denna utveckling att vara konkurrensutsatt och enligt undersökningar frÄn bland annat frÄn Svenskt Kvalitetsindex har elbolagen mycket lÄg image.Det har gÄtt 10 Är sedan avregleringen och branschen befinner sig nu pÄ en mogen marknad vilket innebÀr att det Àr vÀldigt fÄ nya kunder som gör entré. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrda sina befintliga kunder. Eftersom el dessutom Àr en homogen tjÀnst Àr kundvÄrd ett viktigt konkurrensmedel. För att skapa och bibehÄlla konkurrenskraft Àr det dÀrmed viktigt för företagen att lyssna pÄ sina kunder och att stÀndigt arbeta med kvalitetsförbÀttringar.

Under den första halvan av 2010 kommer troligtvis en ny fastighetsmÀklarlag att trÀda i kraft. Lagförslaget som har lÀmnats till regeringen innehÄller förslaget att fastighetsmÀklaren fÄr förmedla kringtjÀnster mot ersÀttning. Detta Àr efterlÀngtat bland de intervjuade fastighetsmÀklarna, dÄ de upplever att de utför motsvarande arbete i dagslÀget utan att tillÄtas ta betalt för denna typ av tjÀnst. Avsikten med uppsatsen Àr att förklara pÄ vilket sÀtt kringtjÀnster kan anvÀndas för att skapa konkurrensfördelar för mÀklarbolagen.VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ studie i vilken tio respondenter intervjuades varav sju Àr fastighetsmÀklare och tre företrÀdare för huvud kontoren pÄ HusmanHagberg samt FastighetsbyrÄn. Den empiriska delen visar att fastighetsmÀklarna Àr tÀmligen dÄligt insatta i vad kringtjÀnstdelen av det nya lagförslaget innebÀr.