Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende frÄn allmÀnheten. Förtroendet har baserats pÄ en exklusiv tillgÄng till nyhetskÀllor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmÀnheten större möjlighet att sjÀlva stÀlla krav pÄ journalisterna, i frÄgor om publiceringshastighet och medieinnehÄll. Detta leder ocksÄ till att arbetet med kÀllhantering förÀndras.Studiens teoretiska underlag Àr baserat pÄ teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slÄr hÀr fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt kÀllverifiering.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 1980-talet uppkom stark kritik mot den dÄvarandeekonomistyrningen. Detta renderade i att större vikt började lÀggas vid icke-finansiella mÄttoch att kunden hamnade allt mer i fokus. I takt med detta har intÀktsdrivare, det vill sÀgafaktorer som pÄverkar intÀkter, fÄtt mer uppmÀrksamhet. I dagens hÄrt konkurrensutsattamarknader blir det för företagen viktigt att förstÄ intÀktsdrivarnas roll, dess pÄverkan pÄintÀkter och att kunna dra nytta av detta i sin verksamhet. Tidigare studier har identifieratintÀktsdrivare pÄ olika nivÄer men inga studier har tidigare undersökt hur vetskapen omintÀktsdrivarna pÄverkat företags ekonomistyrning.Detta har lett fram till följande frÄgestÀllningar:· Hur kommer vetskapen om de identifierade, kundrelaterade intÀktsdrivarna till uttryck iutformningen av de undersökta företagens ekonomistyrning ? vilka styrmedel berörs?· Hur anvÀnds den berörda ekonomistyrningen ? vad Àr dess funktion och dess syfte?Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera hur identifierade, kundrelateradeintÀktsdrivare i tre företag inom klÀddetaljshandelsbranschen kommer till uttryck iutformningen och anvÀndning av respektive företags ekonomistyrningAvgrÀnsningar: Studiens utgÄngspunkt Àr resultatet frÄn Nissen, StÄhl, och StÄhle (2007) dÀrintÀktsdrivare identifierades hos tre företag ? AB Lindex, JC AB och KappAhl AB ? inomklÀddetaljhandelsbranschen.

Tv-apparater finns idag i de flesta hushÄll i Sverige och i vÀrlden. NÀr dessa apparater blivit förbrukade, finns det skÀl att stÀlla följande frÄga. Hur ska apparaterna omhÀndertas nÀr de blivit uttjÀnta? I mÄnga lÀnder styr regelverk avfall frÄn elektriska och elektroniska apparater med krav pÄ Ätervinning och ÄteranvÀndning, sÄsom i Sverige. Detta arbete handlar om hanteringen av uttjÀnta tv-apparater och har utförts vid Kuusakoski Sverige AB, Skelleftehamn.

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstĂ„ hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för bĂ„de mentor och adept har jag i andra hand ocksĂ„ tittat pĂ„ de nĂ€raliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förstĂ„else för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man anvĂ€nder de olika begreppen pĂ„ ett mer konsekvent sĂ€tt.Anledningen till mitt val av problemomrĂ„de hĂ€nger samman med att jag uppfattar att mentorskap Ă€r ett begrepp som anvĂ€nds i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram dĂ€r syftet med programmen bl.a.

Syfte: Studien syftar till att undersöka förhÄllandet mellan standardisering och anpassning. Detta genom att undersöka prestationen för olika marknadsstrategier beroende pÄ anpassningsgrad samt omvÀrldsfaktorer.Problemformulering: Hur korrelerar anpassningsgraden för marknadsstrategier till prestation?Metod: Kvantitativ och kvalitativ metod har anvÀnds i första hand för att angripa vÄr problemformulering. Valet av ansats Àr viktigt för att kunna avgöra lÀmplig analysmetod. Det finns sedan tvÄ sÀtt att mÀta hur verkligheten ser ut och det Àr genom induktion och deduktion.

Syfte: Högskolan VÀst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla AIL/arbetsintegrerat lÀrande i högre utbildning. Högskolan ska vara ledande nationellt men ocksÄ en nyckelaktör internationellt. Syfte för studien var att undersöka vad AIL Àr och hur AIL praktiseras enligt texter om AIL pÄ högskolans hemsida. Syftet var ocksÄ att undersöka varför AIL anvÀnds; d.v.s. vilka argument Högskolan VÀst anvÀnder sig av i sin marknadsföring av AIL.

Denna studie Àr genomförd pÄ uppdrag av Sony Ericsson Mobile Communications med syftet att identifiera faktorer som pÄverkar effektiviteten i utvecklingsarbetet och förklara dem ur ett effektivitetsperspektiv. Dessutom skall det undersökas hur det Àr möjligt att bibehÄlla eller rent utav öka produkternas och processernas kvalitet. Studien Àr avgrÀnsad till mekanikorganisationen inom företagets FoU-del och hÀnsyn till finansiella data har ej tagits. Under hösten 2002 genomfördes en omorganisation med syfte att öka kunskapsnivÄn och förbÀttra effektiviteten och det Àr med denna omorganisation i tankarna som studien genomfördes. Under denna period genomförde Àven författaren sitt examensarbete inom civilingenjörsutbildningen pÄ just en mekaniksektion som produktutvecklare.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende frÄn allmÀnheten. Förtroendet har baserats pÄ en exklusiv tillgÄng till nyhetskÀllor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmÀnheten större möjlighet att sjÀlva stÀlla krav pÄ journalisterna, i frÄgor om publiceringshastighet och medieinnehÄll. Detta leder ocksÄ till att arbetet med kÀllhantering förÀndras.Studiens teoretiska underlag Àr baserat pÄ teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slÄr hÀr fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt kÀllverifiering.

PÄ grund av den globala uppvÀrmningen Àr det hög tid att försöka öka mÀngden förnybar energi och minska pÄ anvÀndningen av de fossila brÀnslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stÄ för 20 % av all anvÀnd energi Är 2020 och kraven kommer enbart att höjas. PÄ bara nÄgra fÄ dagar tar jorden emot mer energi Àn den totala mÀngd som förbrukats under hela mÀnniskans historia och en utmaning inför framtiden Àr att kunna ta tillvara en liten del av solens strÄlar för att kunna tillgodose all den energi som mÀnniskan krÀver. Under de senaste 10 Ären har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhÄllande till andra lÀnder, bÄde i Europa och övriga vÀrlden har utvecklingen varit liten. De lÀnder som stÄr för merparten av den installerade solcellskapaciteten i vÀrlden har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.

NÀr jag fick klartecken att lÀsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera pÄ ett Àmne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de anvÀnds kommersiellt och började fundera pÄ vilka kulturarv som finns i nÀromrÄdet som jag skulle vilja undersöka nÀrmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar pÄ mitt sommarjobb nere pÄ Astrid Lindgrens vÀrld i Vimmerby och nÀr jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skÀmtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började dÄ fundera pÄ hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hÄrt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstÄtt att det ligger mycket arbete och mÄnga förkastade idéer bakom parkens utseende.

Barns situation till frihetsberövade förÀldrar har under det senaste decenniet allt mer uppmÀrksammats. HÀktestiden kan ibland bli lÄng och tiden för hÀktning framförs vara den svÄraste tiden att hantera dels för att familjen hamnar i ett kristillstÄnd dels för den hÀktade sÀllan fÄr ha kontakt med familjen. För att minimera de skadeverkningar ett frihetsberövande av en förÀlder kan medföra ett barn har fokus till stor dela riktats mot kriminalvÄrdens ansvar att underlÀtta för en kontakt mellan den frihetsberövade förÀldern och barnet. DÄ en person hÀktas kan denne i vissa fall ÄlÀggas restriktioner vilket innebÀr att den hÀktades möjlighet till kontakt omvÀrlden delvis eller helt inskrÀnks. Sverige har frÄn flera hÄll mottagit kritik kring anvÀndningen av restriktioner med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter, den hÀktades rÀttigheter och psykiska hÀlsa.

TitelSportsligt pris ? Ekonomisk kris? En studie om svenska idrottsAB och deras ekonomiska situation.ProblemformuleringIdrott har idag gÄtt frÄn att vara lek och spel till att bli en ekonomisk marknad med stora möjligheter. Svenska idrottsföreningar har överlag visat dÄliga ekonomiska resultat de senaste Ären. Detta gÀller Àven de idrottsföreningar som valt att bilda ett idrottsAB, varav nÀstan alla visat dÄliga ekonomiska resultat. Studien undersöker vilka ÄtgÀrder svenska idrottsAB kan vidta för att försöka vÀnda deras negativa ekonomiska resultat till positiva och skapa en hÄllbar ekonomi.Teoretisk referensram och metodMed hjÀlp av olika teorier inom Change management, Strategic management, Sports management och Intressentteorin har idrottsAB i Sverige studerats och analyserats.

En översiktsplan Ă€r ett strategiskt politiskt dokument om byggande, mark- och vattenanvĂ€ndning samt hushĂ„llning med naturresurser. Översiktsplanen beskriver inriktningen för lĂ„ngsiktig utveckling av kommunens fysiska miljö, vĂ€gleder, vid konkreta beslutstagande om mark- och vattenomrĂ„dens anvĂ€ndning samt redovisar hur hĂ€nsyn till riksintressen och miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken tas. 2007 startade kommunen ett arbete med att ta fram en lĂ„ngsiktig vision för LuleĂ„ kommuns framtid vilket resulterade i ett visionsdokument ?Vision LuleĂ„ 2050? som beskriver strĂ€van mot ett önskvĂ€rt (?idealt?) tillstĂ„nd och blev godkĂ€nt av kommunfullmĂ€ktige 2008. Med strĂ€van efter medvetna val inför framtiden pĂ„började kommunen ett stegvist arbete med konkretisering av Visionen.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende frÄn allmÀnheten. Förtroendet har baserats pÄ en exklusiv tillgÄng till nyhetskÀllor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmÀnheten större möjlighet att sjÀlva stÀlla krav pÄ journalisterna, i frÄgor om publiceringshastighet och medieinnehÄll. Detta leder ocksÄ till att arbetet med kÀllhantering förÀndras.Studiens teoretiska underlag Àr baserat pÄ teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slÄr hÀr fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt kÀllverifiering.

Konstruktiv utvÀrdering i mÀnniskobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvÀrdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebÀr att förstÄ vÀrlden i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvÀrdering gÄr ut pÄ att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehÄllet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet Àr systemtÀnkande dÀrför lika tillÀmpbart.