SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur pÄverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för nÀringslivet Àr en nödvÀndighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita pÄ den ekonomiska informationen som bolaget lÀmnar. PÄ senare Är har förtroendet för nÀringslivet och kapitalmarknaden försvagats pÄ grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den sÄ kallade kodgruppen, för att sÀkerstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förstÄelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att vi ska identifiera nya potentiella utvecklingsmöjligheter med direktreklam.Vilken betydelse har DR för företagen?MetodDen hÀr uppsatsen har vi valt att genomföra utifrÄn en deduktiv ansats med en kvalitativ karaktÀr. Det hÀr valet gjorde vi dÀrför att vÄr strÀvan har varit att kunna besvara vÄrt forskningsproblem. Vi har genomfört sex intervjuer, för att ha kunnat samla in vÄra empiriska data, med personer i ledande positioner pÄ företag som arbetar eller Àr i kontakt med direktreklam. Tre av dessa har varit personliga intervjuer, tvÄ telefonintervjuer och en via e-post.SlutsatserVi har kommit fram till att direktreklam Àr en mycket stark och fortfarande mycket aktuell marknadsföringskanal.

År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen Ă€r en reaktion pĂ„ de redovisningsskandaler som Ă€gt rum i landet dĂ€r framstĂ„ende företag varit inblandade. PĂ„ grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden sĂ„vĂ€l som för revisionsbranschen. Ökade krav pĂ„ företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrĂ€gerier samt Ă„terstĂ€lla investerarnas förtroende. SOX berör sĂ„vĂ€l amerikanska som icke-amerikanska företag.

Problembakgrund: Men hÀnsyn till vÀrldens utveckling anses det av bÄde forskare samt av ledare att förÀndring har en stor betydelse för organisationerna. Det gÀller att stÀndigt kunna anpassa sig och följa omvÀrldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förÀndringar dÄ dessa anses ha en koppling till varandra. Syfte: Syftet med studien Àr att utforska hur ledare med hjÀlp av det transformella ledarskapet kan pÄverka en inkrementell förÀndring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna. Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet pÄverka inkrementella förÀndringar i kommunala och privata bolag? Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förÀndringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet bestÄr av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hÀnsynstagande samt idealt inflytande.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende frÄn allmÀnheten. Förtroendet har baserats pÄ en exklusiv tillgÄng till nyhetskÀllor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmÀnheten större möjlighet att sjÀlva stÀlla krav pÄ journalisterna, i frÄgor om publiceringshastighet och medieinnehÄll. Detta leder ocksÄ till att arbetet med kÀllhantering förÀndras.Studiens teoretiska underlag Àr baserat pÄ teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slÄr hÀr fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt kÀllverifiering.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 1980-talet uppkom stark kritik mot den dÄvarandeekonomistyrningen. Detta renderade i att större vikt började lÀggas vid icke-finansiella mÄttoch att kunden hamnade allt mer i fokus. I takt med detta har intÀktsdrivare, det vill sÀgafaktorer som pÄverkar intÀkter, fÄtt mer uppmÀrksamhet. I dagens hÄrt konkurrensutsattamarknader blir det för företagen viktigt att förstÄ intÀktsdrivarnas roll, dess pÄverkan pÄintÀkter och att kunna dra nytta av detta i sin verksamhet. Tidigare studier har identifieratintÀktsdrivare pÄ olika nivÄer men inga studier har tidigare undersökt hur vetskapen omintÀktsdrivarna pÄverkat företags ekonomistyrning.Detta har lett fram till följande frÄgestÀllningar:· Hur kommer vetskapen om de identifierade, kundrelaterade intÀktsdrivarna till uttryck iutformningen av de undersökta företagens ekonomistyrning ? vilka styrmedel berörs?· Hur anvÀnds den berörda ekonomistyrningen ? vad Àr dess funktion och dess syfte?Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera hur identifierade, kundrelateradeintÀktsdrivare i tre företag inom klÀddetaljshandelsbranschen kommer till uttryck iutformningen och anvÀndning av respektive företags ekonomistyrningAvgrÀnsningar: Studiens utgÄngspunkt Àr resultatet frÄn Nissen, StÄhl, och StÄhle (2007) dÀrintÀktsdrivare identifierades hos tre företag ? AB Lindex, JC AB och KappAhl AB ? inomklÀddetaljhandelsbranschen.

Tv-apparater finns idag i de flesta hushÄll i Sverige och i vÀrlden. NÀr dessa apparater blivit förbrukade, finns det skÀl att stÀlla följande frÄga. Hur ska apparaterna omhÀndertas nÀr de blivit uttjÀnta? I mÄnga lÀnder styr regelverk avfall frÄn elektriska och elektroniska apparater med krav pÄ Ätervinning och ÄteranvÀndning, sÄsom i Sverige. Detta arbete handlar om hanteringen av uttjÀnta tv-apparater och har utförts vid Kuusakoski Sverige AB, Skelleftehamn.

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstĂ„ hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för bĂ„de mentor och adept har jag i andra hand ocksĂ„ tittat pĂ„ de nĂ€raliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förstĂ„else för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man anvĂ€nder de olika begreppen pĂ„ ett mer konsekvent sĂ€tt.Anledningen till mitt val av problemomrĂ„de hĂ€nger samman med att jag uppfattar att mentorskap Ă€r ett begrepp som anvĂ€nds i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram dĂ€r syftet med programmen bl.a.

Syfte: Studien syftar till att undersöka förhÄllandet mellan standardisering och anpassning. Detta genom att undersöka prestationen för olika marknadsstrategier beroende pÄ anpassningsgrad samt omvÀrldsfaktorer.Problemformulering: Hur korrelerar anpassningsgraden för marknadsstrategier till prestation?Metod: Kvantitativ och kvalitativ metod har anvÀnds i första hand för att angripa vÄr problemformulering. Valet av ansats Àr viktigt för att kunna avgöra lÀmplig analysmetod. Det finns sedan tvÄ sÀtt att mÀta hur verkligheten ser ut och det Àr genom induktion och deduktion.

Syfte: Högskolan VÀst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla AIL/arbetsintegrerat lÀrande i högre utbildning. Högskolan ska vara ledande nationellt men ocksÄ en nyckelaktör internationellt. Syfte för studien var att undersöka vad AIL Àr och hur AIL praktiseras enligt texter om AIL pÄ högskolans hemsida. Syftet var ocksÄ att undersöka varför AIL anvÀnds; d.v.s. vilka argument Högskolan VÀst anvÀnder sig av i sin marknadsföring av AIL.

Denna studie Àr genomförd pÄ uppdrag av Sony Ericsson Mobile Communications med syftet att identifiera faktorer som pÄverkar effektiviteten i utvecklingsarbetet och förklara dem ur ett effektivitetsperspektiv. Dessutom skall det undersökas hur det Àr möjligt att bibehÄlla eller rent utav öka produkternas och processernas kvalitet. Studien Àr avgrÀnsad till mekanikorganisationen inom företagets FoU-del och hÀnsyn till finansiella data har ej tagits. Under hösten 2002 genomfördes en omorganisation med syfte att öka kunskapsnivÄn och förbÀttra effektiviteten och det Àr med denna omorganisation i tankarna som studien genomfördes. Under denna period genomförde Àven författaren sitt examensarbete inom civilingenjörsutbildningen pÄ just en mekaniksektion som produktutvecklare.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende frÄn allmÀnheten. Förtroendet har baserats pÄ en exklusiv tillgÄng till nyhetskÀllor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmÀnheten större möjlighet att sjÀlva stÀlla krav pÄ journalisterna, i frÄgor om publiceringshastighet och medieinnehÄll. Detta leder ocksÄ till att arbetet med kÀllhantering förÀndras.Studiens teoretiska underlag Àr baserat pÄ teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slÄr hÀr fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt kÀllverifiering.

PÄ grund av den globala uppvÀrmningen Àr det hög tid att försöka öka mÀngden förnybar energi och minska pÄ anvÀndningen av de fossila brÀnslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stÄ för 20 % av all anvÀnd energi Är 2020 och kraven kommer enbart att höjas. PÄ bara nÄgra fÄ dagar tar jorden emot mer energi Àn den totala mÀngd som förbrukats under hela mÀnniskans historia och en utmaning inför framtiden Àr att kunna ta tillvara en liten del av solens strÄlar för att kunna tillgodose all den energi som mÀnniskan krÀver. Under de senaste 10 Ären har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhÄllande till andra lÀnder, bÄde i Europa och övriga vÀrlden har utvecklingen varit liten. De lÀnder som stÄr för merparten av den installerade solcellskapaciteten i vÀrlden har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.

NÀr jag fick klartecken att lÀsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera pÄ ett Àmne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de anvÀnds kommersiellt och började fundera pÄ vilka kulturarv som finns i nÀromrÄdet som jag skulle vilja undersöka nÀrmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar pÄ mitt sommarjobb nere pÄ Astrid Lindgrens vÀrld i Vimmerby och nÀr jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skÀmtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började dÄ fundera pÄ hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hÄrt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstÄtt att det ligger mycket arbete och mÄnga förkastade idéer bakom parkens utseende.

Barns situation till frihetsberövade förÀldrar har under det senaste decenniet allt mer uppmÀrksammats. HÀktestiden kan ibland bli lÄng och tiden för hÀktning framförs vara den svÄraste tiden att hantera dels för att familjen hamnar i ett kristillstÄnd dels för den hÀktade sÀllan fÄr ha kontakt med familjen. För att minimera de skadeverkningar ett frihetsberövande av en förÀlder kan medföra ett barn har fokus till stor dela riktats mot kriminalvÄrdens ansvar att underlÀtta för en kontakt mellan den frihetsberövade förÀldern och barnet. DÄ en person hÀktas kan denne i vissa fall ÄlÀggas restriktioner vilket innebÀr att den hÀktades möjlighet till kontakt omvÀrlden delvis eller helt inskrÀnks. Sverige har frÄn flera hÄll mottagit kritik kring anvÀndningen av restriktioner med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter, den hÀktades rÀttigheter och psykiska hÀlsa.