Varför misslyckas statliga myndigheter så ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra åt detta? Att IT-investeringar som görs av våra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebär en stor kostnad för samhället. Tidigare forskning visar att det är vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnå med dem.Huvudfrågan i detta examensarbete är hur man kan förbättra myndigheters IT-beställningsprocess. I en seminarieserie delar åtta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De är alla involverade i beställningsprocessen, på olika statliga myndigheter.Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-beställningar på de behov som verksamheten och användarna har, så måste den som är beställare ta reda på vilka dessa behov är, redan i förarbetet till beställningen.

Denna uppsats handlar om vilka faktorer som kan motivera en fastighetsmäklare till att arbeta. Under de senaste tio åren har det skett en markant ökning av registrerade fastighetsmäklare i Sverige enligt Fastighetsmäklarnämnden (2011). Denna markanta ökning leder även till hårdare konkurrens om jobben och även om kunderna (Wörmann, 2007). Eftersom majoriteten av alla fastighetsmäklare arbetar utefter löneformen provision kan den ökade konkurrensen om jobben och kunderna vara ett problem. Får en fastighetsmäklare inte tillräckligt många kunder kan lönen bli lidande.

Detta examensarbete är det avslutande momentet i Civilingenjörsutbildningen Teknisk Design vid Luleå Tekniska Universitet och har genomförts mot företaget Firefly AB, vilket är ett av de världsledande aktörerna inom brandskyddssystem mot processindustrin. Firefly AB:s lösningar bygger på att i ett tidigt stadium upptäcka och förebygga uppkomsten av heta partiklar som är källan till brand och dammexplosioner i en tillverkningsprocess. Dessa typer av olyckor blir allt vanligare idag med ökad automatisering och produktionstakt inom industrin. De heta partiklarna detekteras med hjälp av unika patenterade gnist-/glöddetektorer, vilka huvudsakligen sitter placerade i de materialtransportrör som avlägsnar spån och damm från tillverkningsprocessen. Om en het partikel detekteras sätts en automatisk släckningsåtgärd in.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.

Syftet med denna studie är att undersöka och skapa förståelse för vilka framgångsdrivarna är för företagsekonomiska institutioner.För att kunna uppfylla syftet har vi tagit fram BEN-modellen. Modellen består av ett antal framgångsdrivare som kan leda till konkurrensfördelar samt bestående konkurrensfördelar för en företagsekonomisk institution. Dessa leder i sin tur till framgång, något som vi själva definierat med fyra olika mätbara variabler; söktryck, genomströmning av studenter, ställning i arbetslivet samt forskningsproduktivitet.Studien har genomförts på tre olika företagsekonomiska instituitioner där intervjuer och samtal genomförts med personer i ledande befattning på respektive institution. Som komplement till intervjuerna har empiriskt material insamlats i form av statistik för att kunna utröna hur framgångsrika de är enligt BEN-modellen.Studien visar att ambition och entreprenörsskap är två viktiga framgångsdrivare. Dessa två drivare kan en institution erhålla genom finansiella resurser.

Dagens omgivning är full av osäkerhet, marknadssvängningar, geografiska förändringar i arbetskraft och den högteknologiska utvecklingen vilket utsätter nutidens organisationer för ständiga förändringar (Savery och Luks 2000). Detta innebär att företag på 2000-talet, genom att systematiskt förbättra verksamheten, oavbrutet måste hålla ner kvalitetsbristkostnader, minimera förluster och öka produktiviteten för att kunna bevara sin position på marknaden (Baghel, Bhuiyan och Wilson, 2005).I denna studie var syftet att skapa ett nytt arbetssätt och struktur för ett framgångsrikt förbättringsarbete på Akzo Nobel Surface Chemistry Stenungsund. Studien bestod dels av ett teoriavsnitt med en litteraturstudie utifrån nutida forskning och även en kvalitativ undersökning genom djupgående intervjuer med 19 medarbetare från olika ansvarsnivåer och via en enkätundersökning som gick ut till resterande medarbetare.Akzo Nobel Surface Chemistry är en del av Akzo Nobel koncernen som är en av världens ledande färgtillverkare. Koncernen har över 55 000 anställda i över 80 länder där ungefär 3600 anställda arbetar på ett 20-tal platser runt om i Sverige. Företaget bedriver förbättringsarbete genom daglig uppföljning ute i fabrikerna och på respektive avdelning.

Idag finns det enligt Statistiska Centralbyrån omkring 165 000 personer som är synnedsatta, varav cirka 23 000 är gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den demografiska utvecklingen på en kraftigt ökad livslängd och därmed kan dessa siffror väntas öka, då synnedsättning är en av de funktionsnedsättningar som blir vanligare och vanligare hos äldre. Genom landats syncentraler tränas orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjälp av bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. Teknikkäppen är ett hjälpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera hinder. Många av de personer som har synnedsättning eller blindhet använder sig av den information som bildar såkallade ledstråk.

ITT Water & Wastewater (ITT) är en ledande leverantör och tillverkare av dränkbara pumpar, luftare och omrörare. Examensarbetet fokuserar på pumpstationer för trycksatta avloppssystem. ITT vill genom detta få ett underlag för vidareutveckling av pumpstationerna Compit och Micro 7G, i syfte att göra dem mer konkurrenskraftiga. Målet med arbetet var att utreda vilka delar av pumpstationerna som är i behov av vidareutveckling och presentera förbättringar.Pumpstationer för trycksatta avlopp består av en pumpsump till vilken en självfallsledning ansluts. Avloppsvattnet pumpas vidare i en trycksatt ledning till det kommunala avloppet.

Flygmotorindustrin är en ledande industri i att utveckla och nyttja avancerade legeringar. Titanlegeringar har använts inom flygbranschen sedan 40-talet, men i andra branscher har de varit mindre vanliga. I dag ökar titananvändningen inom flera olika branscher samtidigt som flygbranschen är i en kraftig högkonjunktur. Efterfrågan är stor på nya flygplan och motorer för att minska vikt och bränsleförbrukning. Den ökade efterfrågan har bidragit till att priset på titanmetall har flerdubblats under en tvåårsperiod.

Den växande e-handelsbranschen präglas av stora returmängder och i den konkurrens sområder på marknaden idag kan en enkel returprocess bidra till både kundlojalitet ochkostnadseffektivisering. E-handelsföretagens och transportföretagens gemensamma mål är attgöra konsumenten nöjd, eftersom utan konsumentens köp uteblir intäkten för bägge parter.Med samma slutgiltiga mål finns det en anledning att undersöka närmare hur dessa aktörerförhåller sig till varandra. Studiens fokus är returflödet från konsument tillbaka till ehandelsföretagetmed tillhörande tre parallella flöden: information, fysiska varor och kapital.Syftet är att belysa såväl e-handelsföretags som transportföretags uppfattningar och hanteringrelaterat till e-handelsreturer, för att därigenom bidra med ökad kunskap och förståelse förcentrala aspekter att beakta vid utformandet av ett effektivt returflöde. Ett effektivt returflödehandlar om såväl kostnads- som måleffektivitet och inkluderar även miljöaspekten,kundservice, ledtider, förmågan att se till returflödeskedjan ur ett helhetsperspektiv ochhållbarhet inför framtiden. Studien grundar sig på intervjuer med e-handelsföretag,sakkunniga inom e-handel och anställda på ett transportföretag samt en kartläggning av fyrasvenska transportföretags returerbjudande utifrån deras hemsidor.

 En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen.

Konkurrensen bland tjänsteföretag ökar ständigt och det leder till att kunderna kräver mera av företagen och dess service. De tjänster som företagen erbjuder är oftast väldigt lika konkurrenternas vilket gör att kunderna kräver mer av företagen än dem bästa tjänsterna eller de lägsta priserna, det som skiljer dessa företag åt är kvalitén på servicen. Kvaliteten på servicen upplevs väldigt individuellt från kund till kund men som regel krävs det att kundens förväntningar överträffas för att känslan av bra service ska infrias. Om dessa förväntningar överträffas kan bero på flera olika faktorer såsom engagemang och god attityd hos personalen, för att företaget kan bjuda andra tjänster utöver huvudtjänsten och även att problem och missnöjen hanteras på ett tillfredsställande sätt.Tillsammans med den informationen samt vilja att hjälpa ett företag med någon slags problem tog vi kontakt med mäklarbyrån Boporten och inledde ett arbete med att hjälp dem förbättra sin service och bli mer konkurrenskraftiga. Detta gör att studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kunderna värdesätter i kontakten med sina fastighetsmäklare och dess byrå.

Debatten om hållbar utveckling och miljö är högst aktuell i dagens samhälle. Miljöinvesteringar kräver ekonomiska resurser och det är samtidigt dessa resurser som styr världen. Fastighetsbolagen står idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. Många av dagens fastigheter står för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan år 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast år 2020 som innebär att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara så nära noll-energibyggnader som möjligt.

Dagens hårda konkurrens och den ökande globaliseringen har medfört att företag måste utvärdera sina verksamheter för att kunna bedöma sin konkurrenskraft. Det gäller numera att kunna vara flexibel, vilket har lett till att under de senaste tio åren har företag sett outsourcing som ett bra verktyg för att uppnå konkurrenskraft och bli flexiblare. IT-funktionen är en resursintensiv del av verksamheten där det sker ständiga förändringar inom tekniken och metoderna hur den används. Detta har gjort att många företag har valt att outsourca delar av sin IT-verksamhet för att kunna fokusera på sin kärnverksamhet och därmed bli konkurrenskraftigare.Syftet med vår uppsats är att utifrån en jämförelse mellan svenska företag, oberoende av bransch, identifiera och analysera motiv och effekter av användandet av outsourcing gällande IT-funktioner. Vi vill därmed bidra med relevant information för teoretiker.Studien har avgränsats till att enbart fokusera på totalt fyra stycken medelstora till stora företag som har valt att outsourca IT-aktiviteter.

Under de senaste tio åren har det skett en stor förändring inom den prestationsinriktade delen av idrotten, där den har blivit mer och mer professionell och kommersiell. Det här kräver ökade ekonomiska resurser. Alla idrottsföreningar strävar i första hand efter sportslig framgång, men för att nå dit krävs ofta omfattande ekonomiska resurser. En aspekt av kommersialiseringen är att flera allsvenska fotbollsklubbar under de senaste åren har bildat riskkapital- och aktiebolag. Omsättningen för klubbarna har även ökat markant under de senaste tio åren.