Arbetet med mÄngfald utgÄr frÄn diskrimineringslagstiftningen för att sÀkerstÀlla attorganisationer bedriver ett aktivt mÄngfaldsarbete. Ett verktyg för organisationer attaktivt jobba med frÄgan Àr genom att utfÀrda en mÄngfaldsplan. Planen syftar till attmotverka diskriminering samt uppnÄ lagens intentioner. MÄngfaldsplanen utfÀrdas oftapÄ central nivÄ men praktiseras pÄ lokal nivÄ. Ett vedertaget dilemma Àr det glapp somkan uppstÄ mellan policy och praktik.

I dag kan man oftast lÀsa om olika sÀkerhetshot och risker en datoranvÀndare mÄste tÀnka pÄ för att inte ge nÄgon utomstÄende möjlighet att komma Ät kÀnslig och/eller privat information. HÀr talas det om nya virus och nya typer av trojaner som sprids som epidemier över Internet, och i bland handlar det om ett spionprogram som följer med en nedladdad fil. Det Àr svÄrt att hÄlla reda pÄ alla typer av skadlig kod som nÀmns fast med ökad förstÄelse ökar ocksÄ chanserna för att klara sig frÄn smitta. Det har visat sig att utvecklingen av skadlig kod Àr lika stark som den inom kommersiella mjukvaror. FrÄn persondatorns uppkomst i början av 80-talet och fram till i dag, har utveckling skett i alla omrÄden av den skadliga kod det handlar om strategi, syfte och framförallt ren kodkomplexitet.Dagens ledande leverantör av operativsystem och webblÀsare, Microsoft, lovar allt mer sofistikerade sÀkerhetslösningar varje gÄng en ny version av ett program slÀpps.

Uppsatsen har som syfte att undersöka gÀllande rÀtt för internprissatta royaltybetalningar frÄn fast driftstÀlle till moderbolag. Problemet Àr att varken korrigeringsregeln eller artiklarna 9 och 12 i modellavtalet Àr tillÀmpliga. Hur ser möjligheterna ut i den interna rÀtt för att förhindra att nÀmnda transaktion utnyttjas i skatteundandragande syfte? Kan artikel 7 i modellavtalet anvÀndas för att förhindra sÄdant?Royalty beskattas som regel i inkomstslaget nÀringsverksamhet pÄ grund av delaktighetstanken. Den innebÀr att royaltybetalningar rÀknas som del i fast driftstÀlle belÀget i Sverige.

Utveckling av ett köpcentrum Àr ett komplext system som involverar mÄnga aktörer sÄsom kommunen, fastighetsÀgaren, investerare, lÄngivare, konsulter, analytiker, arkitekter, detaljister och givetvis Àven slutkonsumenten sÄ att visionen om att vara den ledande bland köpcentrum hierarkin realiseras.Det tillkommer nya handelsytor i relation till befolkningsunderlaget i Stockholms lÀn dÀr konkurrensen, kundernas krav och e-handeln stÀndigt ökar. Detta kommer i sin tur sÀtta press pÄ ledningen för att faststÀlla nya tydliga strategier för framtida visioner. Vid utvecklingen av ett köpcentrum har extern rÄdgivning tagits och dÀrmed ett investeringsförslag har föreslagits. Vilka faktorer som har tagits med i beslutsunderlaget Àr det vÀsentligaste.UtgÄngpunkten med denna studie var att belysa hur ett köpcentrum behÄller sin kommersiella kvalitet och dÀrmed möta den framtida konkurrensen bÀttre. En JÀmförelseanalys av tvÄ valda objekt i Stockholms lÀn har fullgjorts för att belysa nÀrmare framgÄngsrika nyckelfaktorer sÄsom lÀge, tillgÀnglighet och koncept.

ZyXEL Àr en av vÀrldens ledande specialister pÄ bredbandsÄtkomsts lösningar. Huvudkontoret Àr lokaliserat i Taiwan och ZyXEL har kontor i Amerika, Europa och Asien. För nÀrvarande har ZyXEL omkring 1800 anstÀllda globalt, med distributörer i mer Àn sjuttio lÀnder och produkter marknadsförda i fler Àn 150 lÀnder pÄ fem kontinenter. Jag fann att det skulle vara intressant att se hur verksamhetens interna kommunikation fungerar idag och hur Shannons och Weavers kommunikationsmodell skulle kunna appliceras pÄ den interna kommunikation jag valt att undersöka. Kommunikation Àr en nyckel för utveckling hur informationsspridning appliceras inom företaget i vardagen om nya produkter och koncernnyheter och interna arbetsannonser.

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet Àr antagandet om att det enda rÀtta och normala Àr att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen Àr en ledande och övergripande norm i vÄrt samhÀlle. I skolan kan svÄrigheter uppstÄ för de elever som pÄ nÄgot sÀtt avviker frÄn heteronormen. Svenska lÀrarutbildningar berör Àmnet sex och samlevnad i mycket begrÀnsad utstrÀckning vilket kan medföra att lÀrare inte har den kunskap som krÀvs för att undervisa i Àmnet.

Detta examensarbete har utförts pĂ„ Kvaerner Pulping i Karlstad. Kvaerner Pulping Ă€r ett globalt företag, ledande inom tillverkning av maskiner och anlĂ€ggningar till pappers- och massaindustrin. I samband med företagets anlĂ€ggningar i Karlstad finns det ett reservdelslager som anvĂ€nds dels för förebyggande underhĂ„ll men ocksĂ„ vid akutsituationer vĂ€rlden över. MĂ„let med examensarbetet Ă€r att ge företaget ett mer ekonomiskt och serviceinriktat reservdelslager med hjĂ€lp av en bĂ€ttre lagerstyrning. För att skapa en bĂ€ttre lagerstyrning beslöts att arbetet skulle följa en trestegsprocess: • UtvĂ€rdering av samtliga artiklar för att se vilka som Ă€r relevanta för lagerhĂ„llning samt utveckla en modell för hur detta kan uppdateras kontinuerligt eller i tidsintervall.

SammanfattningTitel: Hur arbetar hamburgerkedjor för att möta konsumenters krav pÄ miljömÀssigt ansvarstagande? - En CSR- studie kring Max och Mcdonald?s miljöarbete i Sverige.NivÄ: C- uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Robin Enmark & Adam Pettersson BergströmHandledare: Agneta SundströmDatum: 2012-06Syfte: Syftet Àr att utreda och analysera utreda och analysera hur det miljöarbete som Max och McDonald?s bedriver i Sverige genomförs. Hur de förmedlar detta till sina konsumenter, hur konsumenterna uppfattar detta och hur kunderna belönar detta, utreds ocksÄ.Metod: Data har samlats in bÄde via en kvantitativ enkÀtundersökning med konsumenter och genom en kvalitativ intervju med Max hÄllbarhetschef.Resultat & slutsats: Max och McDonald?s arbetar pÄ olika sÀtt för att möta konsumenters krav pÄ miljömÀssigt ansvarstagande. Max har valt en strategi som gÄr ut pÄ att vara ledande inom miljöarbete men det Àr samtidigt en riskfylld strategi dÄ den stÀller höga krav att upprÀtthÄlla.

I en allt mer förÀnderlig och globaliserad vÀrld ökar trycket pÄ företagens konkurrensförmÄga. Knowledge Management (KM) behandlar förmÄgan att tillvarata intellektuellt kapital med syfte att överföra kunskap frÄn individ till organisation. VÄr studie Àr formad enligt kvalitativa arbetssÀtt, med en fallstudie pÄ ett globalt, tillverkande företag i Sverige. Rapportens syften Àr att bidra till forskningsomrÄdet KM, undersöka metoder för kunskapshantering med fokus pÄ projektverksamhet samt undersöka i vilken mÄn detta företag Àr en lÀrande organisation. Den teoretiska grunden baseras pÄ omrÄden som identifierades ha en nÀra anknytning till KM och vÄr problemstÀllning; KM, kunskap, projektledare, lÀrande organisationer och företagskultur.

I den hÀr studien fÄr ni lÀsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgÄ frÄn barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan frÀmja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. VÄrt syfte med studien har varit att nÄ pedagogernas berÀttelser om hur barns Äsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

Plannja AB i LuleÄ Àr Skandinaviens ledande byggplÄttillverkare och producerar i huvudsak produkter i tunnplÄt. Till följd av ökad global konkurrens genomfördes en omorganisation i koncernen, vilken ledde till att företaget numera agerar som bÄde tillverkare och grossist. Höga krav pÄ kundanpassningar har medfört att företagets mellanlager av mÄlade band successivt har ökat till oönskade nivÄer vilket innebÀr hög kapitalbindning. Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ arbetsmetoder med vilka Plannja kan reducera denna kapitalbindning genom förbÀttrad produktionsstyrning. Implementeringen av dessa arbetsmetoder skall kunna ske utan att stora investeringar krÀvs.

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom omrÄden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten Àr ocksÄ resursfördelning. I kommuner fÄr prioritering och fördelning av resurser ske med hjÀlp av budgetering. Budgetprocessens innehÄll och tidsplan Àr av stor vikt för hur vÀl planerings- och budgetarbetet lyckas.

Aktuatorer Àr idag det senaste inom smarta textilier efter utvecklingen av bland annat sensorer. Med aktuatorernas funktioner finns idag potential att utveckla nya material som inte bara har förmÄgan att kÀnna av saker, utan Àven röra sig genom formförÀndring. FormÀndringen innebÀr att aktuatorer har förmÄga att ge en respons pÄ stimulus och en del aktuatorer har dessutom förmÄgan att uppnÄ reversibilitet. I detta examensarbete presenteras dÀrmed en experimentell studie dÀr olika polymera material har sammanfogats genom laminering och dÀrefter utsatts för vÀrme. Syftet med den experimentella studien Àr bland annat att undersöka om plastlamineringar kan efterlikna termiskt aktiverade bikomponentfibrer.

De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.

SammanfattningIntensiva fallstudier av dagspressens representationer av humanitÀra aktioner Biafra 1968 och pÄ Afrikas horn 2011 möjliggör en jÀmförelse i hur skildringen av det svÀltande Afrika förÀndrats över tid. Uppsatsens syfte har, med denna komparativa ansats, fokuserat pÄ hur den utrikesjournalistiska diskursen skapar Oss och de Andra. Detta har undersökts med följande frÄgestÀllningar:Hur framstÀlls de behövande och de som hjÀlper?Legitimeras humanitÀra aktioner? I sÄ fall: hur?Vad har detta med utrikesjournalistikens diskursiva praktiker att göra?Hur kan detta kopplas till ideologier, maktrelationer och kulturella vÀrderingar i den sociokulturella kontexten?Med postkolonial teori har utgÄngspunkten varit att undersöka hur kolonialismen som ideologi, som en del av det svenska, kollektiva minnet, inverkar pÄ journalistiken. Den empiri som ligger till grund för analyserna bestÄr sammanlagt av fyra publikationer frÄn Dagens Nyheter som, med sin ledande stÀllning, representerar dagspressen.