Rwanda Àr ett land som har kommit att förknippas med det folkmord som intrÀffade 1994, men vad har egentligen hÀnt i landet sen dess? I denna uppsats Àr intentionen att undersöka den avstannade transitionsprocessen efter folkmordet, dÀr den sittande regimen har blivit alltmer auktoritÀr. Studien görs utifrÄn fyra relevanta perspektiv; den politiska kulturens betydelse för en demokratisk utveckling, aktörsperspektivet med ledande aktörers agerande som pÄverkansfaktor, internationella aspekter i form av externa aktörer och regionala konflikter och civilsamhÀllet som en grund för uppbyggnad och skydd av endemokratisk stat. Uppsatsen Àr av teorikonsumerande karaktÀr dÀr vi har valt att ta hjÀlp av ett flertal teoretiska skolbildningar för att förklara den politiska utvecklingen i Rwanda. De fyra perspektiven Àr beroende av varandra och vi menar att utan en samverkan dem emellan Àr en transition mot demokrati en oerhört svÄr uppgift för ett land med Rwandas förflutna..

Demokrati anses vara det bÀsta sÀttet att uppnÄ de mÀnskliga rÀttigheterna som bestÀmts av FN. Men varför har inte den muslimska vÀrlden kommit till samma slutsats?Huntington skÀnkte oss sin syn att islam och demokrati inte Àr kompatibla. Men Àr det hela sanningen? Denna uppsats försöker mÄla upp en klar bild av varför det verkar vara sÄ svÄrt för den muslimska vÀrlden att vÀlja den demokratiska vÀgen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns en ökad korrelation mellan de europeiska börserna, bÄde som medlemmar i EU och EMU. DÄ USA lÀnge varit en ledande vÀrldsekonomi vill vi undersöka om dess inverkan pÄ de europeiska börserna har förÀndrats. Metod: Vi har utifrÄn olika börsers dagliga avkastningar berÀknat det mÄnatliga medelvÀrdet och korrelationen. Resultaten har vi sedan jÀmfört för att finna samvariation. För att kunna se om korrelationerna skiljer sig Ät har vi berÀknat konfidensintervall.

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

I takt med medielandskapets föraÀndring sÄ utvecklas möjligheterna för medier att positionera sig digitalt alltmer. Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka hur denna förÀndring pÄverkar de svenska dagstidningarna nÀr det kommer till Apples iPad. VÄr frÄgestÀllning Àr sÄledes; hur tar svenska dagstidningar sig an iPad som en ny medieplattform?Vi har valt att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer med de ledande aktörerna pÄ den svenska dagstidningsmarknaden. Eftersom det hÀr Àr ett sÄ pass nytt och outforskat omrÄde finns det begrÀnsat med relevant teori att tillgÄ.

År 2014 uppmĂ€rksammades en liten andel kvinnor pĂ„ ledande positioner pĂ„ Danske BankSverige, vilket ledde till ett samarbete med NĂ€ringslivets Ledarskapsakademi. Danske BankSverige har idag en tillvĂ€xtvision att öka dagens marknadsandel frĂ„n 6 % till 10 %. För attuppnĂ„ visionen insĂ„g banken att det behövs ett klimat som kan skapa idĂ©er kring hur mĂ„letska nĂ„s. Denna kvalitativa studie avser undersöka varför en bank vĂ€ljer att anvĂ€ndajĂ€mstĂ€lldhet för att frĂ€mja ett innovationsklimat och vilka förutsĂ€ttningar anstĂ€llda pĂ„ en bankanser kunna möjliggöra att en bank nĂ„r ett innovationsklimat. Det empiriska materialet harsamlats in genom semistrukturerade intervjuer.

Budget Àr ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. DÀrför mÄste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nÄ de uppsatta mÄlen. I den kommunala verksamheten ifrÄgasÀtts inte budget som styrmedel, dÄ denna Àr lagstadgad i kommunallagen. UpprÀttandet av en budget Àr en tidskrÀvande process som omfattar upprÀttande av, beslut om, verkstÀllande och efterkontroll av en budget. Denna process Àr central inom kommunerna eftersom den sÀtter en typ av ram för hela verksamheten.

År efter Ă„r indikerar mĂ€tningar att strategiverktyg anvĂ€nds ute i företag samtidigt som strategiverktyg kritiseras för att inte vara tillĂ€mpbara för praktiker. Studiens litteraturgranskning visar att tidigare forskning brister i att ge tillrĂ€ckligt med informationom inom det hĂ€r omrĂ„det och att det empiriska underlaget Ă€r otillrĂ€ckligt för att förstĂ„ den hĂ€r problematiken. En anledning till det Ă€r att den etablerade strategiforskningen har utgĂ„tt frĂ„n traditionella utgĂ„ngspunkter nĂ€r de har studerat vem som anvĂ€nder strategiverktyg och var i organisationen de anvĂ€nds vilket har inneburit att de endast intresserat sig för att studera företagens ledningsgrupper eller betrakta företaget som en anonym enhet. Konsekvenserna av detta Ă€r att forskare vet vĂ€ldigt lite om vem förutom företagsledning som egentligen anvĂ€nder strategiverktyg och framförallt saknas det kunskap om hur verktygen anvĂ€nds. Det behövs alltsĂ„ mer forskning om hur strategiverktyg anvĂ€nds utanför företagsledningen pĂ„ mellanchefs- och regionsnivĂ„.

Under 1990-talet förÀndrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, sÄ kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förÀndringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fÄtt ett allt större inflytande pÄ deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med tvÄ ideella organisationer pÄ entreprenad och en ansvarig kommuntjÀnsteman undersökt den förÀndrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vÄr analys har vi Àven anvÀnt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

Trots att kvinnor varit yrkesverksamma sedan mÄnga Är tillbaka, Àr kvinnor kraftigt underrepresenterade pÄ högre nivÄer inom organisationer och nÀringsliv. Kvinnor Àr lika högutbildade som mÀn och nÄr ÀndÄ inte de högre positionerna. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den problematik kvinnor i chefsposition ansett sig stöta pÄ i deras strÀvan att göra karriÀr inom deras yrkesliv. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor med chefsbefattning inom den privata sektorn. Resultatet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra olika professioners, i ettrektorsomrÄde, syn pÄ anvÀndningen av LUS som verktyg i mÄl- och resultatstyrning i och förskolutveckling.Teori: Studien Àr en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier.Metod: För att fÄ tillgÄng till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan harhalvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, rektorer ochhögre befattningshavare, i studien benÀmnda chefer. För att fÄ tillgÄng till lÀraresbeskrivningar har fokusgruppintervjuer anvÀnts. Samtliga intervjuer utom en, dÀr informanteninte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift.

Uppsatsen undersöker med en systematisk litteraturöversikt centrala teman inom ledarskapsforsk­ningen mellan Ären 1940 och 2010. Finns det nÄgon skillnad mellan Àldre (1940-1999) och yngre ledarskapsforskning (2000-2010)? Vidare undersöks typ av artik­lar, var de Àr skrivna och av vem. Uppsatsens analys bestÄr av 2815 artiklar som har ordet ?leadership? i titeln, fo­kus var innehÄllet i titlarna.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur banker anvÀnder BSc. Tanken Àr att denna beskrivning ska visa om banker anvÀnder BSc pÄ sÀttet som allmÀnna teorierna beskriver det eller om de har ett eget sÀtt att anvÀnda BSc pÄ. Detta för att antingen stÀrka eller finna skillnader till allmÀnna teorier i verkligheten.AvgrÀnsningar: Vi har valt att studera finansiella tjÀnsteföretag, mer specifikt tre av de ledande bankerna i Halmstad.Metod: Studien har utförts med en kvalitativ forsknings-metod med influenser av abduktiv forskningsansats. Grundad teori ligger till grund för empirin och analysen.Slutsats: Bankerna kan till viss del anvÀnda BSc för samordning, mÀtningar och jÀmförelser. Vi anser att ett BSc inte har tillrÀckligt tydliga riktlinjer till hur nÄgot ska utföras och dÀrmed inte kan anvÀndas i verkligheten pÄ det sÀtt som Àr tÀnkt.

Syftet Àr att klargöra om det finns ett samband mellan antalet kvinnor i styrelse respektive ledningsgrupp och hur företaget presterar samt hur dess kapitalstruktur Àr uppbyggd. Uppsatsen bestÄr av kvantitativ primÀrdata insamlad och analyserad utifrÄn en deduktiv metod. Resultaten presenteras i form av regressions-analyser. Teorierna i uppsatsen behandlar undersökningsvariablerna resultat efter finansiella poster, omsÀttning per anstÀlld, soliditet och TSR. Dessutom behandlas teorier om styrelser och ledningsgrupper samt jÀmstÀlldhet inom desamma.