Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar möter dagligen patienter som är alkohol- eller narkotikapåverkade. När patienter kommer till akutmottagningen och är påverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta våld. Det vårdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet är Kaséns syn på vårdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors Erfarenheter av att möta patienter som är påverkade av alkohol eller narkotika på akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i mellersta Sverige.

Inslag av upplevelsebaserade utställningar, såsom museum och science centers, i skolans verksamhet är ofta uppskattade av både lärare och elever. Utbudet av utställningar har ökat de senaste 15 åren och forskning som gjorts inom området visar att det finns brister i hur lärare använder den externa resursen som dessa utställningar utgör. Resultaten pekar på att klasserna ofta är oförberedda och att utställningsbesöket sker som en isolerad händelse som inte införlivas i det arbete som äger rum i skolan. Kunskap om hur den informella lärandemiljön i utställningen länkas samman med den formella lärandemiljön i skolan är önskvärd och detta arbete syftade till att bidra till sådan kunskap. I studien har elva lärares Erfarenheter av att använda en upplevelsebaserad utställning i undervisningen undersökts genom en kvantitativ och en kvalitativ metod.

I dagens samhälle krävs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. Då är det viktigt att möjligheten att resa är lika för alla medborgare i samhället. Regeringen har som mål i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgängligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers Erfarenheter av allmänna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Detta examensarbete är en undersökning på en gymnasieskola om användande och Erfarenheter av infärgning i matematikundervisningen. På skolan bedrivs ej någon styrning från ledningen eller av andra lärare för användning av infärgning. Var och en av lärarna väljer helt självständigt om det vill arbeta med det eller ej. Syftet med denna undersökning är att utröna lärares och elevers Erfarenheter och uppfattning i att utveckla matematikundervisningen med infärgning inom de yrkesinriktade programmen. Metoden infärgning kan beskrivas som att, man låter yrkesämnet färga undervisningen i kärnämnena.

Arbetet handlar om andraspråksinlärning och olika sätt att undervisa andraspråkselever. Vår litteraturgenomgång visar att naturliga inslag i undervisningen kan främja språkinlärningen. Med naturliga inslag i undervisningen menar vi att lärarna ger eleverna många och rika möjligheter att prata om sådant som ligger nära elevernas vardag och Erfarenheter. Vårt syfte har varit att undersöka om lärare använder sig av naturliga undervisningssituationer i klasserna i så stor utsträckning som de tycker att de gör. För att få svar på vår frågeställning har vi varit ute och observerat olika klassrumssituationer och intervjuat klasslärarna på två olika skolor.

Vi saknar en koppling mellan gruppdynamik och musikundervisning i vår utbildning. Frågor vi ställer oss är; spelar lärarens kunskap om grupprocesser någon roll för ensemblens utveckling? Påverkar lärarens medvetenhet om den egna lärarrollen ensemblen? Hur skapas en bra ensemblemiljö?I denna studie undersöker vi musiklärares Erfarenheter av och kunskaper om gruppdynamiska processer kopplat till ensemblesituationer. Vi har intervjuat musiklärare som undervisar eller har undervisat i ensemblespel för att kunna ta del av deras Erfarenheter och syn på gruppundervisning. Musiklärarna vi intervjuat undervisar på kulturskola och musikhögskola.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/ Omvårdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Jag har i min undersökning tittat närmare på vad Språktimmen är och vilka Erfarenheter några förskollärare och 1-7 lärare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte är att låta de båda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina Erfarenheter och åsikter om Språktimmen och vilka mål de har med sin läs- och skrivundervisning.Arbetet bygger på intervjuer och enkätundersökningar med en grupp förskollärare och 1-7 lärare.I undersökningen har jag kommit fram till att det finns både likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att Språktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad läs- och skrivundervisning. Det framkom också att förskollärarna och 1-7 lärarna var över lag samstämmiga när det gällde uppfattningar om läs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollärarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lärarna lägger mer vikt vid systematisk träning av färdigheter.

I Sverige och Norge har 3-5 % av alla barn diagnosen ADHD. Diagnosen innebär i huvudsak svårigheter med hyperaktivitet, impulsivitet och uppmärksamhet. Barnen kan även ha motoriska svårigheter, då en sjukgymnastisk utredning kan göras. Syftet med studien är att belysa svenska och norska sjukgymnasters Erfarenheter och upplevelser av bedömning och behandling av barn med ADHD med motoriska svårigheter. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer av svenska och norska sjukgymnaster.

En digital handbok i projektledning baserad på både Erfarenheter och litteratur..

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hållningen till IT pedagogiken samt genusperspektivet utifrån några lärares och elevers Erfarenheter med perspektiv på historieundervisningen på högstadiet. Arbetet har ställts i relation till tidigare forskning kring IT-pedagogik och genus samt kursplanerna för historia i högstadiet. I resultatdelen presenteras genomförda intervjuer med tre lärare samt en elevgrupp bestående av fyra elever. I genomförandet av intervjuerna har det används två olika metoder. Främst har jag utgått ifrån en gruppintervju med utgångspunkt i den kvalitativa forskingen samt tre enskilda intervjuer för att uppnå mitt resultat.

Syftet med denna uppsats är att genom granskning av ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09, samt händelser och upplevelser kopplat till utlandsstyrkan, undersöka huruvida utbildningsmetodiken inom ramen för ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 kan anses som relevant.Frågeställningarna i detta arbete är:-          Tillämpas upplevelsebaserat lärande inom utlandsstyrkan?-          Tillämpas upplevelsebaserat lärande inom ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09?Tillvägagångssättet för att nå ett svar på dessa frågor är en deskriptiv avhandling beträffande UBL, utbildningsmetoder vid YOP06/09. Dessutom granskas både delar ur ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 samt  upplevelser och Erfarenheter från utlandsstyrkan utifrån ett UBL perspektiv. Resultatet som framkommer av diskussionen visar att UBL tillämpas i utlandsstyrkan inom ramen för detta arbetes avgränsningar. Tillämpningen av UBL inom ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 är dock att se som begränsad. Det framkommer däremot alternativa sätt att tolka tillämpningen vilket leder till att utbildningsmetoderna i högre omfattning kan ses som relevanta i ett större tidsperspektiv..

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver eleverna sina Erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina Erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket Erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

Syftet med studien var att genom semistrukturerade intervjuer undersöka vilken betydelse förskollärare tillskriver sina egna intressen och Erfarenheter i arbetet med estetik samt vilken uttryckform förskollärare anser som lättast och svårast att arbeta med. Semistrukturerade intervjuer valdes då det gav plats för följdfrågor och djupare intervjuer. Resultatet visar att förskollärares intressen och Erfarenheter kan påverka hur estetik väljs att användas i förskolan. Resultatet visar även att förskollärare såg olika på vad som var lättast respektive svårast med estetik men det som ansågs lättast var musik och det svåraste var drama. Slutsatser som framkom utifrån studien var att förskollärarna ansåg sig vara medvetna om vad estetik innebar men att kunskaperna kring olika uttrycksformer var otillräckliga för att medvetet våga användas i verksamheterna.