Bemötandet frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal upplevs bÄde negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har ocksÄ positiva erfarenheter av stöd och förstÄelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de fÄr sÀmre vÄrd pÄ grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehÄllsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vÄrd förutsÀtter kunskap, utbildning, stöd och förstÄelse, brist pÄ kunskap skapar osÀkerhet i ansvaret av vÄrden, motivation och engagemang saknas, samt kÀnslan av sÄrbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.

En femtedel av de som drabbas av ryggmÀrgsskada i Sverige Àr kvinnor. RyggmÀrgsskadan kan orsaka Ätskilliga problem för kvinnorna nÀr det gÀller deras sexliv och sexualitet, bÄde fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmÀrgsskada har stigmatiserats av samhÀllet i frÄga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet Àr bristfÀllig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att fÄ ett bredare perspektiv inom omrÄdet.

Bakgrund: Att rÄka ut för brÀnnskador Àr traumatiskt.  Sjuksköterskans förmÄga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten Àr vitalt för patienters upplevelser av brÀnnskador. Om en svÄrt brÀnnskadad patient överlever Àr det ofta med handikapp och förÀndrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebÀr svÄra smÀrtor. Att skapa ny livskvalité Àr ofta förknippat med en svÄr process för brÀnnskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brÀnnskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehÄllsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förÀndring med fem underliggande kategorier. FörÀndringen bestod bland annat av Àndrad sjÀlvbild. NÀrstÄende fick ett högre vÀrde och gav livskvalitet.

BakgrundPostoperativ smÀrta Àr ett Äterkommande fenomen trots mÀngden av tillgÀngliga behandlingsmetoder. OtillrÀcklig eller utebliven postoperativ smÀrtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vÄrdtiden lÀngre Àn nödvÀndigt för patienten. Den förlÀngda vÄrdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.SyfteAtt belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smÀrtbehandling av patienter som vÄrdas pÄ sjukhus.MetodEn systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smÀrtbehandling sammanstÀllts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.ResultatTvÄ teman med tvÄ kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smÀrtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. UnderlÀttande faktorer med kategorier VÄrdrelation och Kunskap och Kompetens.SlutsatsTidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smÀrtbehandlingen dÄ det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann frÄn sjÀlva behandlingen.

Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse av elevers olika uppfattningar om och erfarenheter av lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier. Eftersom studiens fokus ligger pÄ hur elever uppfattar och har erfarenheter av lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier ansÄg vi den kvalitativa ansatsen lÀmplig att anvÀnda. VÄr förförstÄelse och de teorier vi lutar oss mot har vÀxelverkat med den empiri som vi Àmnat fÄnga och dÀrmed har den kvalitativa ansatsen varit abduktiv. I vÄr studie har vi ocksÄ tagit inspiration av etnografin. I arbetet med studien observerade vi tre klasser och gjorde 31 intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida individens nytta kommer att öka dÄ flyttrÀtten av pensioner Äterinfördes i Sverige. Till följd av ett EU-direktiv som syftar till att frÀmja rörlighet av sÄvÀl kapital som arbetskraft, mÄste samtliga pensionsförsÀkringar vara flyttbara vilket innebÀr att individen kan ta sitt förvaltade kapital frÄn en kapitalförvaltare till en annan. Det har tidigare funnits flyttrÀtt pÄ pensionsförsÀkringar i Sverige men dock lÄngt ifrÄn alla pensionsavtal har omfattats. Samtliga nytecknade försÀkringar mÄste inneha detta numera. Att flytta sitt pensionskapital Àr ofta förenat med diverse flyttavgifter vilka initialt kan te sig höga.

This paper illustrates the working conditions at the copper factory in Åtvidaberg during 1800-1890 from different views. The highest salary was given to the building contractor. Thereafter came in order the rust turners, the garmaker, the melter, the ore booker, the factory supervisor and the garmaker hand. Also the rest of the working conditions for different employees might differ from each other in this order. The mine workers generally earned a little less than the other workers at the factory, and especially the workers in the Bersbo mine.

Bakgrund: Det rÄdande pensionssystemet i Sverige bestÄr av sex sÄ kallade AP-fonder. Genom Ären har pensionssystemet flertalet gÄnger kritiserats för dess lÄga avkastning.Problem: VÄr huvudfrÄga Àr att jÀmföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjÀlp av tvÄ jÀmförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under Ären 2002-2010.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information frÄn AP-fondernas Ärsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sÀmre Àn aktiemarknaden..

Syftet med studien var att beskriva bvc-sköterskors erfarenheter av pappasamtal och deras upplevelse av nyblivna fÀders förÀndrade livssituation. Sex bvc-sköterskor intervjuades och resultatet visade att deras erfarenheter av pappasamtalet var goda. Dagens pappor beskrevs som engagerade och delaktiga i förÀldraskapet, samtidigt som de kunde uppleva höga krav och att omstÀllningen att bli förÀlder var stor. Bvc-sköterskorna upplevde inte nedstÀmdhet som vanligt förekommande men de var positivt instÀllda till ett instrument för att identifiera nedstÀmdhet och depression. Hinder i samtalen identifierades.

Alla mÀnniskor bÀr pÄ erfarenheter och upplevelser av olika slag. FrÄgan Àr hur vÄra tidigare erfarenheter pÄverkar oss. Studien belyser nÄgra lÀrarstudenters berÀttelser om mötet med Àmnet matematik frÄn grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhÄllen undervisning av betydelse för utvecklingen inom Àmnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att pÄverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig pÄ lÀrarstudenters berÀttelser anvÀndes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod.

Syftet med uppsatsen Àr att hjÀlpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andrasprÄk som ska lÀra sig lÀsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgÄngspunkt i problempreciseringen: Hur hjÀlps elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna Äterspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om Àmnet. Genom att stÀlla resultatet av undersökningen i relation till gÀllande forskning inom Àmnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad Àr forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjÀlpa elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning?.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom intervjuer ta del av hur individer i Äldrarna 20-29, 30-39,40-49 och 50-59 Är resonerar om pensionsÄldern och pensionssystemet som infördes 1/1-1999. Hos mina informanter Àr missnöjet stort mot pensionssystemet som de menar inte Àr rÀttvist. De menar ocksÄ att pensionsÄldern borde vara mer flexibel utifrÄn vad för slags arbete individen har haft, men att 65 Är Àr ett bra riktmÀrke för pensionering. Vidare menar mina informanter att den form av deltidpension som fanns pÄ 1980-talet borde införas igen, dÄ det skulle gynna dem som snart skall gÄ i pension och de som Àr arbetslösa. Men det skall inte vara tvÄng att ta deltidspension utan helt frivilligt och det skall ske i samförstÄnd med arbetsgivaren.

Denna studie handlar om hur barn i förskolans dockrumslek praktiserar och anvÀnder sig av de erfarenheter som de har frÄn dagens samhÀlle. Studien syftar till att beskriva och nÀrmare förstÄ hur de samhÀlleliga erfarenheterna speglar sig i förskolans dockrumslek. FrÄgestÀllningarna som studien vilar pÄ Àr: PÄ vilket sÀtt speglar sig barns samhÀlleliga erfarenheter i förskolans dockrum? PÄ vilket sÀtt ser lÀrarna att barns erfarenheter av genus Äterspeglar sig i dockrumsleken? Vilka lekar förekommer i förskolans dockrum? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har vi gjort observationer av barns lek i förskolans dockrum samt samtalsintervjuer med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika förskolor i samma kommun. Studiens teoretiska grund har sin utgÄng i tidigare forskning av barns lek i förskolan, Lillemyr och HÀgglunds tankar inom funktionsteorin samt forskning kring könsrollsuppfattning och förskolans dockrum.

En betydande del av Sveriges yta Àr tÀckt av skog och det finns mÄnga olika viljor finns rörande vilka vÀrden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors erfarenheter, emotionella band och vÀrderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrÀtt, inklusive samband dem emellan. Syftet var Àven att diskutera resultatet i förhÄllande till politiska mÄl rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelÄldern 24 Är, varav 254 kvinnor och 401 mÀn, i en enkÀtundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.