SAMMANFATTNING Tidigare studier har handlat om jÀmförelse av patienternas erfarenheterfrÄn olika undersökningar av tjocktarmen som kolografi, koloskopi och DT -kolografi. Denna studiehar lyft upp patientens erfarenheter frÄn DT -kolografi som berodde pÄ bemötande frÄn personalenvid DT -kolografi och pÄ patientens erfarenheter frÄn tidigare undersökningar. Syfte med studienvar att beskriva hur patienten upplevde DT-kolografi. Materialet hade erhÄllits frÄn intervjuer medsjutton patienter och analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade attpatienternas upplevelse av undersökningen berodde pÄ bÄde bemötande frÄn röntgensjuksköterskanvid DT-kolografi och pÄ patienternas egna erfarenheter frÄn tidigare undersökningar och pÄ derasförvÀntningar..

Sammanfattning/AbstractEtt viktigt uppdrag som skolan har Àr att lÀra barn att lÀsa och skriva och pÄ olika sÀtt hantera sprÄket i vÄrt skriftsprÄkliga samhÀlle. Ett annat viktigt uppdrag som lÀrare har Àr att utgÄ frÄn elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter.VÄrt syfte har dÀrför varit att belysa lÀrares förhÄllningssÀtt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Tar lÀrarna tillvara pÄ dessa och i sÄ fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lÀrarna har pÄ lÀs- och skrivlÀrande; gÄr det att knyta till nÄgon av tvÄ traditioner inom detta omrÄde, Phonics eller Whole Language?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuat fyra lÀrare. Med hjÀlp av vÄrt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats.Vi kan se att lÀrarna i vÄr studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter.

Uppsatsen fokuserar pÄ fem utlÀndska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jÀmlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera pÄ en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhÄllningssÀtt till den underordning som tilldelas dem av vÀsterlÀndsk feminism.Resultatet visar att kvinnorna alltid Àr tvungna att förhÄlla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta Àven pÄverkar deras sjÀlvbild. De ifrÄgasÀtter vÀsterlÀndska feministers etnocentrism. De kÀnner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ?passiva offer?..

AnhörigvÄrdare Àr en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmÀrksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förstÄelse frÄn den formella vÄrdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos Àldre som vÄrdar sin partner i hemmet utifrÄn ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vÀgledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts.

Bakgrund:anorexia nervosa har under de senaste decennierna ökat i Sverige och liknande trend ses Àven i andra lÀnder. Sjukdomens mÄngfacetterade och ibland svÄrförstÄdda natur baseras pÄ dess upplevda för- och nackdelar. Behandling mot Àtstörningar har förhÄllandevis hög andel som avslutar den i förtid och det pÄvisas att mÄnga uppvisar motvilja till att delta. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med anorexia nervosa. Metod: En litteraturbaserad studie baserad pÄ nio kvalitativa forskningsartiklar.

Amning av för tidigt födda barn Àr komplext eftersom barnet Àr omoget och mer svÄrtolkat jÀmfört med fullgÄngna barn. Att barnet föds för tidigt kan innebÀra en kÀnslomÀssig pÄfrestning för hela familjen och att uppnÄ en fungerande amning stÀller stora krav pÄ mödrarna.Syftet med denna studie var att beskriva mödrars erfarenheter av att amma sina för tidigt födda barn efter hemkomst.Kvalitativ metod anvÀndes med intervjuer som insamlingsmetod. Tio intervjuer av mödrar till för tidigt födda barn genomfördes. Barnen var födda mellan vecka 33+5 och vecka 35+4, alla hade varit inskrivna pÄ neonatalavdelning och dÀrefter neonatal hemvÄrd. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

Syftet med studien var att beskriva vuxna personer med utvecklingsstörningserfarenhet att hantera tid i vardagen. En intervjustudie med kvalitativ ansatsvaldes som metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuermed personer med utvecklingsstörning. Till analysarbetet valdes kvalitativinnehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysbearbetningen; SvÄrighetermed tidshantering, Stöd med tidshantering av andra personer, FÀrdigheter itidshantering samt Egna strategier för tidshantering.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa inom grundskolans senare del beskriver och upplever arbetet med bedömning och betygssÀttning, samt hur de ser pÄ formativ bedömning inom Àmnet. Fokus ligger pÄ att ta reda pÄ vilka faktorer lÀrarna upplever pÄverka dem i deras bedömningsarbete. De frÄgor studien söker besvara Àr hur idrottslÀrarna arbetar med bedömning, hur lÀrarna ser pÄ anvÀndningen av formativ bedömning, samt vilka faktorer de upplever utgöra stöd eller svÄrigheter i bedömningsarbetet.  Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma inom grundskolan senare Är och frÄn tvÄ olika skolor, deltog i studien.Resultat Resultatet utgörs av de olika utsagor som framtrÀtt dÄ lÀrarna har beskrivit sina erfarenheter och upplevelser av bedömning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka hur genusordningen kan ta sig uttryck i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta har lett fram till följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt upplever lÀrarna att eleverna Äterskapar existerande normer kring kvinnligt och manligt?Hur pÄverkar idrottslÀrares medvetenhet om genus deras stÀllningstaganden och förhÄllningssÀtt pÄ idrottslektionen?Vilka strategier har idrottslÀrare för att utmana de traditionella könsrollerna i Àmnet idrott och hÀlsa?Vad anser idrottslÀrare om flickors och pojkars villkor i Àmnet idrott och hÀlsa?Metod De metoder som har anvÀnts i studien Àr kvalitativ intervju och observation. Tre idrottslÀrare pÄ tre olika kommunala skolor valdes ut. Urvalet skedde genom ett flerstegsurval.

Den 1 januari 1998 infördes en ny lag nÀr det gÀller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad nÀr pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingÄ i balansrÀkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar pÄ olika sÀtt, vissa vÀljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansrÀkningen medan merparten av de undersökta kommunerna vÀljer att följa lagen och pÄ sÄ sÀtt inneha en dold skuld i balansrÀkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet nÀr de rÀknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansrÀkningen.

Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sÀllan i forskningssammanhang. Som blivande lÀrare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. DÀrför behandlar detta examensarbete vad elever lÀr sig av dessa utbyten, men Àven hur lÀrandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lÀr kan medföra.Uppsatsen baseras pÄ litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgÄr att gymnasieelever beroende pÄ utbytets syfte, mÄl och omfattning tillÀgnar sig kunskaper inom sprÄk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekrÀftas i stort av elevernas berÀttelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktÀr varierar mellan olika grupper och individer.Arbetet visar att internationella utbyten kan fÄ elever att utvecklas pÄ ett sÀtt som de inte kÀnt tidigare.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielÀrare och om den pÄverkas av lÀrarnas instÀllning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat sju gymnasielÀrare i svenska. Undersökningen visar att lÀrarna anser att grammatik Àr viktigt och intressant samt kan ocksÄ konstatera att arbetssÀttet i grammatik varierar. En del vÀljer att integrera grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivtrÀning, medan andra har enskilda grammatikmoment.

Syftet med studien var att fÄ insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mÄngkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgick frÄn var hur pedagogerna ser pÄ omrÄdet interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhÄllningssÀttet yttrar sig. Studien genomfördes och frÄgestÀllningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring omrÄdet, samt att tvÄ kvalitativa gruppintervjuer utfördes i tvÄ arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mÄngkulturellt arbetssÀtt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket Ät.

Syftet med detta projekt Àr att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bÀr pÄ en mÀngd kunskaper och erfarenheter som Àr intressanta att belysa och kanske dra lÀrdom av. För att skaffa sig kunskap om detta omrÄde har följande frÄgestÀllningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka Àr, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav Àven uttryck för skilda villkor gentemot kommunen..