Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om elevernas kunskap för begreppen area och omkrets ökar när problemlösning används i den matematiska undervisningen. Vi valde detta område dels för att vi själva är intresserade av problemlösning och geometri, dels för att stärka oss i vår läraroll. Undersökningen gjordes med 10 elever som alla var födda 1991. Vi har använt oss av tester, observationer och intervjuer i vår undersökning. Tester och intervjuer skedde enskilt medan observationerna skedde i gruppsammanhang.

Kvinnor är en starkt representerad grupp i många delar av det som fått beteckningen New Age. Samtidigt pågår en debatt ute i samhället om olika ?feminismers? syn på könen och samhället.Detta arbete har undersökt ett exemplar av New Age-feministisk litteratur för att utläsa vilken bild av ?kvinnlighet? författaren ger, samt hur denna ?kvinnlighet? konstitueras. Denna undersökning har också försökt bestämma vilken könsteoretisk fåra denna författare skall placeras i. Den undersökta boken heter Kvinnor som slår följe med vargarna och är skriven av Clarissa Pinkola Estés.

Studien syftar till att undersöka rektorers föreställningar om estetik och vad de tror att estetiken betyder för elevernas lärande i grundskolan. I studien medverkar fem rektorer som är verksamma i Malmö stad. Anledning till denna undersökningsgrupp beror på att rektorer har mycket att säga till om när det gäller allt från anställning av pedagoger, till arbetssätt och satsning på estetisk och kultur i skolan. Metoden som jag har använt är kvalitativ intervju och intervjuerna genomfördes under oktober och november 2011. Teorin som jag har valt att använda i studien är teoretisk- och praktisk kunskap av Bernt Gustavsson (2002) i sin bok Vad är kunskap? Resultatet av studien visar på att rektorernas föreställningar om estetik handlar om det fysiska utseendet.

SammanfattningI enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2010) ska förskolan lägga grunden för det livslånga lärandet. Ett lärande som ska främja barns utveckling samt ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Arbetslagen ska aktivt diskutera begreppen kunskap och lärande.Syftet med denna undersökning var att se hur några utvalda förskollärare och förskolechefer som är verksamma inom förskolan ser på begreppen kunskap och lärande, med läroplanen som utgångspunkt. Vilken innebörd de intervjuade lägger i begreppen, hur de synliggör barnens läroprocesser och vilken roll de själva har för att hjälpa barnen i deras utveckling.Genom intervjuer har de intervjuade får dela med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta exempel. Grunden för att det ska ske ett lärande är att barnen är trygga, vilket samtliga intervjuade var ense om.

Denna uppsats behandlar underårigas möjligheter att ingå avtal, konsekvenserna av att de ingått avtal samt vad som gäller för företag som marknadsför sig mot underåriga. I uppsatsen görs en granskning av praxis, doktrin förarbeten samt lagtext för att utreda dessa frågor. Enligt föräldrabalken 9:1 är personer under 18 år omyndiga och saknar full rättshandlingsförmåga. Omyndigas begränsade rättshandlingsförmåga kan utökas genom samtycke från förmyndare. Detta samtycke ger omyndiga möjlighet att ingå avtal utan förmyndarens närvaro.

Flera forskare går så långt att de säger att kunskap kan vara den enda bestående konkurrensfördelen ett företag har i dagens föränderliga omvärld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning. Samtidigt sägs det att kunskap kan vara svår att kommunicera och överföra. Vi började fundera på vilka företag som kan tänkas använda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management är så utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, är det en så betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som är världsledande inom signaturanpassning och titta på hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap.

Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen någon gång i livet av ländryggssmärta, av dessa blir 90 % besvärsfria inom tre månader medan resterande får bestående eller återkommande problem. Patienters föreställningar om ländryggssmärta är viktiga för hur de förhåller sig till och hanterar sin smärta, föreställningar i sin tur har visats kunna påverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av föreställningar om ländryggssmärta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhållen/sökt information om ländryggssmärta, hos patienter med långvarig ländryggssmärta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med långvarig ländryggssmärta som sökt sjukgymnastkontakt på öppenvårdsmottagningar. Mätinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) användes för att mäta föreställningar om ländryggssmärta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mål med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har två respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hälsa och delaktighet är tre viktiga faktorer som påverkar barnens lärande i utevistelsen.

Utifrån att elever verkar ha en förmåga till att endast söka svar på uppgifterna de får och inte vilja intressera sig för att förstå området, så uppkom iden om detta arbete. Syftet med arbetet är att studera vilken kunskap som mäts i skolan. Begreppet kunskap beskrivs utifrån olika synsätt. Området lärstil beskrivs i arbetet med en tyngd på att beskriva ytinlärning och djupinlärning. Vidare beskrivs området kunskapsbedömning där olika frågetyper beskrivs.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Syftet med studien är att kartlägga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jämställdhet. En enkätundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. Enkäten är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jämställdhetsarbete, det går även att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende är dock svag.

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism.

Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvärde.

Vi har i vårt examensarbete försökt fånga in och belysa vilka strategier psykiatrisjuksköterskorna upplever sig ha när de lär ut sin erfarenhetsbaserade kunskap till sina sjuksköterskeelever under deras elevplacering inom vuxenpsykiatrin. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Vi hade en frågeguide, men vi eftersträvade att psykiatrisjuksköterskorna öppet skulle berätta så mycket som möjligt om sina egna exempel. Resultatet redovisas genom att sjuksköterskornas beskrivningar tolkas mot den bakgrund som varit utgångspunkt för vår undersökning, som har en fenomenologisk ansats. Vi presenterar psykiatrisjuksköterskornas strategier runt handledningstillfällen samt hur viktigt de tycker det är att eleverna är tätt intill dem hela tiden i början av elevplaceringen så att de kan observera elevens reflektiva förmåga och deras syn på patienterna.