SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa.Hur bra anser eleverna att de känner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lärare angående betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jämfört med de som anser att de har dålig kunskap med avseende på delaktighet, dialogen med läraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsallternativ. Urvalet består av sex klasser i årskurs nio från tre olika skolor, bestående av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten från denna studie visar att de flesta eleverna ansåg sig ha någorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hälsa dock visade det sig att ungefär en fjärdedel av elevena ansåg att de hade relativt låg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar också att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansåg att de hade bra respektive dålig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bättre dialog med idrottsläraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn på idrottslektionerna jämfört med elever som rapporterade att de hade dålig kunskap om betygskriterierna. .

Bakgrund För att uppnå en god prestationsförmåga är det viktigt att tillföra energi och näring före, under och efter träning. Det finns ett flertal rekommendationer som beskriver hur detta kostintag bör se ut.Syfte Att jämföra svenska elitinnebandyspelares och motionärers kunskap gällande etablerade kostrekommendationer i samband med träning, samt att undersöka om deltagarna anser sig ha kunskap gällande kost för att optimera sin prestationsförmåga, var den eventuella kunskapen förvärvats och om det finns intresse för mer kunskap.Metod En kvantitativ metod, i form av en enkät, användes. Till databearbetningen utformades en rättningsmall, som baseras på rekommendationer från American Dietetics Association and Dietitians of Canada, Sveriges Olympiska Kommitté och Uppladdningen - Ladda för Innebandy. Vid statistiska test sattes en signifikansnivå till p<0,05.Resultat I studien deltog 79 elitinnebandyspelare och 101 motionärer. Ingen skillnad kunde noteras mellan grupperna vad gäller kunskap om kostrekommendationer i samband med träning.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk och progressiv sjukdom som orsakar skador på centrala nervsystemet (CNS). Det medför en rad olika symtom där fatigue är det symtom som flest individer med MS upplever. Fatigue är ett tyst och subjektivt symtom där etiologin ännu inte är helt klarlagd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur individer som har multipel skleros upplever fatigue. Metod: En litteraturstudie där tio artiklar granskats och analyserats med en manifest innehållsanalys.

Örlogsfartygens utveckling går emot smygteknik, d.v.s. reducerade signaturer. Ett led i dettaär att spaningssensorer för luftspaning idag kan göras passiva. Smygfartyg utrustade medpassiv luftspaningssensor behöver en icke-röjande kommunikation mellan fartyg för att kunnaöverföra måldata, utan att den upptäcks s.k. ?tyst? kommunikation.Uppsatsen tar fram ett antal krav som ställs på den ?tysta? kommunikationen mellan korvetteri ett luftförsvar av ett skyddsföremål (ett annat fartyg).

Patienter med bensår är vanligt förekommande i vården och nutrition bör vara en del av behandlingen. Sjuksköterskans kunskap och attityd till nutrition kan således påverka omvårdnaden av bensårspatienter i hög grad. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nutritionsstatus och läkning hos bensårspatienter samt sjuksköterskans kunskaper och attityder om nutrition. Metoden är en studie där tio artiklar har granskats utifrån vetenskaplighet och kvalitet. Resultatet visar att många bensårspatienter ligger i riskzonen för undernäring och har brist på ett eller flera näringsämnen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa.Hur bra anser eleverna att de känner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lärare angående betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jämfört med de som anser att de har dålig kunskap med avseende på delaktighet, dialogen med läraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsallternativ. Urvalet består av sex klasser i årskurs nio från tre olika skolor, bestående av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten från denna studie visar att de flesta eleverna ansåg sig ha någorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hälsa dock visade det sig att ungefär en fjärdedel av elevena ansåg att de hade relativt låg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar också att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansåg att de hade bra respektive dålig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bättre dialog med idrottsläraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn på idrottslektionerna jämfört med elever som rapporterade att de hade dålig kunskap om betygskriterierna. .

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet är beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror på individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, används för att avgöra hur kunskapsmakten påverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsättningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och därigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmåga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter från ett kunskapsintensivt företag.

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar.

Ett öppnande Det händer ibland att vi upptäcker platser som lyckas erövra en speciell plats i våra medvetanden. Det är platser som sätter tankar och känslor i rörelse, och som för en lång tid framåt väcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av människans hand, men som övergivits i takt med att samhället förändrats. I sin bortglömdhet väcker de en svårbeskriven sympati, nästan som den till en gammal vän i behov av kamratlig omtanke.

Titel: Kunskap ? nyckeln till framgång? Seminariedatum: 2011-01-12Högskola: Mälardalens Högskola VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingÄmne/kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi ? FÖA 300Författare: Linda Lycken (780131) och Rafael Vega Trujillo (870711)Handledare: Sara Melén Nyckelord: Innovation, kunskap, knowledge managementSyfte: Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för den kunskap som finns på ASSA samt att se hur kunskap påverkar utvecklingen av innovationer.Metod: Kvalitativ och deduktiv metod. En fallstudie har genomförts genom 2 semistrukturerade intervjuer på ASSA. Teori: Teorikapitlet baseras på vetenskapliga artiklar och böcker om innovation, kunskap och  knowledge management.Empiri: Empirikapitlet består av intervjuer med två anställda på ASSA, Perla Bovin som är designansvarig samt projektansvarig Jonas Herrmann. Dessutom har ASSAs webbplats och årsredovisning från 2009 använts.Slutsats: Det går att identifiera synlig och osynlig kunskap på ASSA.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ?Vad har du lärt dig?", ?Hur har du lärt dig?? och ?Villkor/förutsättningar för detta lärande?. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig kunskap.

Flera forskare går så långt att de säger att kunskap kan vara den enda bestående konkurrensfördelen ett företag har i dagens föränderliga omvärld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning. Samtidigt sägs det att kunskap kan vara svår att kommunicera och överföra. Vi började fundera på vilka företag som kan tänkas använda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management är så utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, är det en så betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som är världsledande inom signaturanpassning och titta på hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa.Hur bra anser eleverna att de känner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lärare angående betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jämfört med de som anser att de har dålig kunskap med avseende på delaktighet, dialogen med läraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsallternativ. Urvalet består av sex klasser i årskurs nio från tre olika skolor, bestående av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten från denna studie visar att de flesta eleverna ansåg sig ha någorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hälsa dock visade det sig att ungefär en fjärdedel av elevena ansåg att de hade relativt låg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar också att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansåg att de hade bra respektive dålig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bättre dialog med idrottsläraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn på idrottslektionerna jämfört med elever som rapporterade att de hade dålig kunskap om betygskriterierna. .

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns en progression i lärarstudenters kunskap om grundskolans sekretesslag under utbildningens gång. Studien genomfördes på lärarstudenter i slutskedet av deras första termin och bygger vidare på en undersökning som gjordes bland studenter som gick sista terminen på samma högskola år 2006.Undersökningen genomfördes som en totalundersökning bland studenter som läser med inriktning mot de yngre barnen i skolan. Enkäten som respondenterna fick besvara var en replikation på den förra studiens enkät. Undersökningen visar att den kunskap som studenterna får under sin första termin består och mycket lite tillkommer..