Syftet är att granska hur gällande normering och vägledning på intäktsområdet efterlevs av IT-företag, samt att undersöka hur vägledningen upplevs av de företag den främst riktar sig till. Vi har undersökt 56 IT-företag som samtliga finns listade på A- respektive O-listan. Vi har jämfört deras årsredovisningar med RR 10 och RR 11 samt Stockholmsbörsens vägledning för intäktsredovisning i IT-företag, för att se hur efterlevnaden är. För att undersöka hur de företag som vägledningen främst riktar sig mot upplever denna, har vi genomfört intervjuer via e-post med redovisningsansvariga på företagen. Intervjuerna har varit standardiserade, då vi på förhand bestämt samtliga frågor och då samma frågor har ställts till samtliga respondenter.

Bakgrund och problem: Ett entreprenadavtal kan redovisas på olika sätt. Det framgår olikaargument varför olika metoder ska tillämpas i verkligheten för redovisning av intäkter. Då detfinns olika metoder att tillgå skapas det problem för både företag om omvärlden då olikametoder återspeglar företagets ställning på olika sätt.Syfte: Tanken med denna avhandling är att undersöka vad som är rätt redovisning av intäkterför noterade byggföretag. Vi vill få reda på om det förekommer likheter samt skillnadermellan de diskussioner som förekommer.Avgränsning: I denna avhandling väljer vi att begränsa oss till de fall som berörintäktsredovisning utifrån entreprenad och där redovisningen baserar sig på IFRS. Vi harfokuserat vårt arbete på metoderna som används vid intäktsredovisning utifrån företagsperspektiv och vi har lagt en mindre fokus på intäktsredovisning utifrån kapitalmarknadsperspektiv.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie för att få svar på uppsatsens forskningsfråga.

Inom både skatterätten och redovisningsrätten finns begreppen pågående arbete och forskning och utveckling. Pågående arbete är uppdrag som ett företag utför för en annan persons räkning som är oavslutade vid räkenskapsårets utgång. De båda begreppen regleras olika både i skatterätten och i redovisningsrätten, varför gränsdragningen mellan forskning och utveckling och pågående arbete får betydelse för företag som arbetar på uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den här uppsatsen är främst att analysera gränsdragningen mellan de skatterättsliga reglerna om forskning och utveckling och pågående arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling.

Som slutdel inom utbildningsprogrammet ?Arbetsledning inom bygg och anläggning? ingår kursen verksamhetsförlagd utbildning. Kursen handlar om ett praktiskt lärande inom ett mark-, byggentreprenadföretag. De viktigaste uppgifter som kursen omfattar är en analytisk undersökning om företagens sätt att utföra nya projekten, deltagande vid förberedande och utförande delen. Som ett resultat av undersökningen skulle en rapport skrivas där ett problem skulle lokaliseras och eventuella förbättringar föreslås.

Problem: IFRS/IAS trädde ikraft den 1 januari 2005. I och med detta så blev det tvingande på koncernnivå att intäktsredovisa pågående entreprenaduppdrag enligt IAS 11, successiv vinstavräkning. Problemet vi valde att undersöka var hur metoden tillämpas inom tre byggkoncerner. I själva standarden finns det olika metoder för att kunna beräkna hur stor del av projektet som är upparbetat. Det är dock upp till koncernerna att själva avgöra metod.

Arbetet handlar om strategisk fastighetsförvaltning med fokus på underhållsplanering i Stockholms Hamns fastighetsbestånd i Frihamnen. Fastighetsföretagandet analyseras med hjälp av en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Modellen är utformade som en punktlista där brister eller fördelar med fallstudiens egna system för underhållsplanering framkommer.Inledningsvis beskrivs fastighetsförvaltarens roll, dels i fråga hur arbetet har förändrats över tid men även vikten av att underhålla fastigheter för att undvika höga framtida kostnader.En förklaring ges till fastigheter där verksamheten styr lokalanvändningen och en insyn i offentligt fastighetsföretagande där stat, kommun och landsting är en av de största aktörerna på fastighetsmarknaden i Sverige. Lagen om offentlig upphandling beskrivs där syftet att främja konkurrens alltför ofta istället blir konkurrensbegränsande vid planering och beställning av Entreprenader hos Stockholms Hamn.Arbetets fallstudie och applicering av modellen utgår från Stockholms Hamn fastighetsbestånd och tre stycken fastigheter plockas ut ur beståndet för att representera varsin fastighets typ. Magasin 2 är kärnfastigheten, Magasin 6 är en osäker fastighet som ej har något att göra med kärnverksamheten och Hus P är en övrig fastighet som på sikt skall rivas.Modellen tittar närmare, för respektive fastighet, på verksamhetsplanering och underhållsplanering, respektive fastigheters förutsättningar, funktion och framtid och vilka avtal som kontrollerar ansvarsområdena mellan hyresgäst och hyresvärd avseende underhållet.Jag kommer fram till att Stockholms Hamn är ett välskött företag med större potential än vad de idag utnyttjar.

Upphandling av skötselEntreprenader är idag vanligt förekommande i parkförvaltningar, bostadsföretag och blir vanligare inom kyrkogårdsförvaltningar. Som beställare har man oftast satt upp ett mål för skötseln. För att beställaren ska få det förväntade resultatet är det viktigt att formulera upphandlingen på rätt sätt ? att göra handlingarna tydliga och relevanta. Svårigheten ligger i hur man som beställare ska formulera sina mål så att man vet vad man får och att resultatet blir som man hade tänkt sig. Syftet med mitt arbete har varit att jämföra tre genomförda upphandlingar för att se hur kvalitén har beskrivits och följts upp. Vid en jämförelse har jag inte kunnat se några uppenbara skillnader i kvalitén beroende på om man använder AF-AMA eller AFF, det är därför upp till det enskilda fallet att bedöma vilket man ska använda. För att beskriva skötselinsatserna används kombinerade funktions- och arbetsbeskrivningar eller frekvensbeskrivning med några få detaljbeskrivningar. När det gäller uppföljningen av arbetet utför beställaren kontroll genom stickprov. Det finns inga klara direktiv i handlingarna för hur och vad man mäter vid stickprovskontrollerna.

Byggsektorn är en av de äldsta projektbaserade industrierna i vår tid. I byggprojekt skapas och delas en stor mängd information, ofta i form av bygghandlingar som är juridiskt bindande dokument vilka ligger till grund för utförandet av byggnadsverk. Det kan vara oklart vem som ska läsa vilka handlingar, vem som ansvarar för att handlingarna blir lästa, att handlingarna blivit förstådda, efterföljda och hur informationen vidarebefordras på arbetsplatsen. Det är många parametrar som spelar roll för att hanteringen av bygghandlingarna skall fungera bra, så som ansvarsfördelning, kommunikation etc. Målet med studien var att kartlägga och besvara frågan om hur STRABAG Sveriges hantering av bygghandlingar fungerar.

Målet om ett långsiktigt ekologiskt hållbart Sverige kan inte nås utan en hållbar transportpolitik och infrastruktur. Järnvägen ses generellt som ett mer miljövänligt transportslag och ett ökat nyttjande av denna är därmed viktigt. Det leder dock till ett ökat behov av drift, underhåll och viss nybyggnation, samt till behovet av att se till dess miljöpåverkande faktorer. En miljöanpassad offentlig upphandling, således en hållbar upphandling av dessa Entreprenader är ett steg närmare en hållbar utveckling. Syftet med miljökrav vid upphandling är att minska järnvägssektorns negativa miljö- och klimatpåverkan, och att främja miljöarbetets utveckling.

Den första juli år 2000 öppnades den 16 km långa bro- och tunnelförbindelsen mellan Danmark och Sverige. Det öppnades då en helt ny möjlighet för personer och företag att röra sig över gränsen. Byggföretag har traditionellt varit rörliga och när nu bron finns, är det större förutsättningar att ta tillfälliga arbeten på andra sidan gränsen. På den svenska sidan sundet finns inom en tre mils radie från brofästet ett 40-tal aktörer inom jordförflyttning och en naturlig frågeställning för dem är: Vore det möjligt att hyra ut jordförflyttningsmaskiner även i Danmark? Syftet med detta examensarbete är att kartlägga den danska entreprenadmarknaden med avseende på anläggningsverksamhet, samt att ge en ökad förståelse för de faktorer som påverkar svenska företag vid eventuellt inträde på denna marknad.

Detta examensarbete behandlar entreprenadformen funktionsentreprenad (FE) med inriktning hus. Intresset för denna entreprenadform uppstod då vi upplevde att de traditionella entreprenadformerna inte är tillräckligt tydliga avseende ansvaret för funktionen hos slutprodukten. Insamlandet av material har i huvudsak skett genom intervjuer av byggherrar och entreprenörer bl.a. för att ta del av deras erfarenheter av funktionsentreprenaden som upphandlingsform. Syftet med arbetet har varit att, via dessa intervjuer, undersöka inställningen hos de inblandade företagen och försöka hitta de gemensamma områden där en samverkan i en FE kan vara möjlig.

Inom byggindustrin finns det idag många aktörer. För att lyckas konkurrera som företag behöver man personal som har hög motivation. I dagens situation är det svårt att få tag i arbetskraft inom byggsektorn, och då är det av yttersta vikt att personalen är motiverad och trivs på arbetet för att undvika att de söker sig till en annan arbetsgivare. Denna rapport är en undersökning om hur man kan hålla motivationen på en hög nivå bland yrkesarbetare på HÖ Allbygg. HÖ Allbygg är ett byggindustriföretag som utför Entreprenader inom hus/bygg och mark/anläggning.

Byggavtalet AB 04 återfinns inom entreprenadrättens område, ett område vars särdrag bland annat utgörs av bristen på lagregleringar. Istället bildar avtalen i den så kallade AB-familjen en systematik som fungerar såsom reglering som används och accepteras av de flesta parter på området. Ryggraden, och stommen, i denna systematik utgörs av avtalet AB 04 för generalEntreprenader och delade Entreprenader, och ABT 06 för totalEntreprenader. De övriga avtalen (bland andra AB-U 07, ABT-U 07, ABM 07 och ABK 09) innehåller liknande typer av regler och är utformade för att fungera tillsammans i en kontraktskedja. Under entreprenadarbeten används som regel byggavtalet AB 04 mellan såväl byggherre och entreprenör, som entreprenör och dennes underentreprenörer.Ansvarsfördelningen för en skada på tredje man regleras genom 5:13 i AB 04, och skada på sådana som inte är tredje man i 5:11.

Sveriges byggsektor har varit under ständig strukturell förändring sedan mitten av 1900-talet. Idag finns bara 4 av de 10 stora byggföretagen som var verksamma i mitten av 1990-talet kvar. Lågkonjunkturen under 1990-talet gjorde att de större byggföretagen började använda sig av underentreprenörer istället för att använda eget folk. Det resulterade i att år 2001 fanns det cirka 4000 VVS-installationsföretag. Företagsantalet speglar antalet inom de närmare 20 branschgrupperna inom teknik och hantverk i byggsektorn.

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.