Funktionsentreprenad i fastigheter
hinder och möjligheter
Detta examensarbete behandlar entreprenadformen funktionsentreprenad (FE) med inriktning hus. Intresset för denna entreprenadform uppstod då vi upplevde att de traditionella entreprenadformerna inte är tillräckligt tydliga avseende ansvaret för funktionen hos slutprodukten. Insamlandet av material har i huvudsak skett genom intervjuer av byggherrar och entreprenörer bl.a. för att ta del av deras erfarenheter av funktionsentreprenaden som upphandlingsform. Syftet med arbetet har varit att, via dessa intervjuer, undersöka inställningen hos de inblandade företagen och försöka hitta de gemensamma områden där en samverkan i en FE kan vara möjlig. Det vill säga en identifiering av de funktioner i en byggnad som kan beläggas med funktionskrav och sedan också upphandlas på FE. Vi redovisar även de möjligheter och svårigheter som entreprenörer, projektörer och beställare ser med denna entreprenadform kombinerat med den syn vi har. Vidare så exemplifierar vi vari skillnaden ligger i en utförandeentreprenad kontra total-/funktionsentreprenad. Detta eftersom det är få entreprenader som är av renodlad karaktär dvs. innehållande enbart funktionskrav eller utförandekrav. En redogörelse för de vanligaste entreprenadformerna görs också i rapporten. Syftet med detta är att få erforderliga referenser för att kunna ge en objektiv bild av funktionsentreprenadformen. För att visa att en ekonomisk besparing av en funktion är fullt möjlig har vi valt att titta närmare på en sammankoppling av lokalbokningssystemet på Luleå tekniska universitet (LTU) och Akademiska Hus (A-H) styrsystem för värmen i dessa lokaler. För att verifiera att en sådan funktion är tekniskt genomförbar har kontakter tagits med ett företag i Luleå som är leverantör av styr- och reglerutrustning. I examensarbetet redovisas även ett kvalitetssäkringssystem, Sund innemiljö. Systemet bygger på att en fastighetsförvaltare (tänkt funktionsentreprenör) kan kvalitetssäkra innemiljön i befintliga fastigheter som med vissa justeringar även går att använda vid nyproduktion. De får hjälp med att formulera krav på olika innemiljöfaktorer samt utveckla organisationen och rutiner för att nå de uppställda målen. I den slutliga diskussionen konstaterar vi att entreprenadformen FE inte används i någon större utsträckning idag. En del av orsakerna har vi identifierat i denna rapport men av förståeliga skäl är det mycket som fortfarande är outforskat. Det skall bli intressant att följa forsknings- och utvecklingsarbetet inom detta område och vi hoppas att denna rapport kan bidra med en nyfikenhet för fortsatt utredning.