NÀr företag ska utveckla produkter och tjÀnster behöver de informationsunderlag om kunder och anvÀndare. Traditionella marknadsundersökningar krÀver ett rationellt förhÄllningssÀtt och avslöjar Äsikter och attityder, men uppvisar brister nÀr det kommer till att upptÀcka omedvetna behov hos anvÀndare. Lösningen pÄ denna problematik Àr att observera anvÀndare i deras egen kontext, ett tillvÀgagÄngssÀtt som Àr vanligt bland industridesigners.Syftet med studien var att jÀmföra hur industridesigners och marknadsförare arbetar för att samla in information om anvÀndare i samband med produkt- och tjÀnsteutveckling. DÀrefter syftade studien till att stÀlla dessa likheter och skillnader i kontrast till tre teorier: Marketing Research Process, Design Thinking samt Empathic Design. Tre intervjuer genomfördes med tre olika företag: ett industridesignföretag, ett marknadsundersökningsföretag samt ett tjÀnstedesignföretag.Studien resulterade i ett antal slutsatser.

Syftet med uppsatsen Àr att genom ett maktkritiskt perspektiv pÄ skolan sominstitution undersöka hur skolan ingÄr i processer som Äterskapar maktordningar isamhÀllet. Vi vill undersöka betygssÀttning i grundskolan som en del avskolinstitutionens makt över elever, dÄ slutbetygen fÄr stor pÄverkan pÄ eleversframtid. Andra delen av vÄrt syfte Àr att undersöka relationen mellan lÀrare ochelev som en möjlig potential i arbetet med att förbÀttra skolans sjunkande resultat.Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielÀrare ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgÄ frÄn lÀrarnas berÀttelseoch valda teorier för att söka svar pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan vi förstÄ lÀrarnas syn pÄ relationens respektive betygens betydelse förelevers resultat?2.

Systemförvaltning Àr en viktig strategisk frÄga för organisationer eftersom det sÀkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning Àr komplext eftersom mÄnga organisatoriska parter Àr inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmÀrksammats under de senaste Ären i mÄnga organisationer. Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur Àr ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. DÀrför anvÀnds begreppet grundlÀggande IT-infrastruktur istÀllet för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar.

Bakgrund: Avregleringen av Arbetsförmedlingens monopol 1993 förÀndrade den svenskaarbetsmarknaden nÀr nya anstÀllningsformer tillkom och traditionella tillsvidareanstÀllningar blevfÀrre. Liksom övriga delar pÄ arbetsmarknaden Àr konkurrensen mellan arbetssökande idag storocksÄ inom bemanningsbranschen. Det Àr dÀrför av intresse att undersöka.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vad som krÀvs för att betraktas som anstÀllningsbarinom bemanningsbranschen ur ett arbetsgivar- och ett arbetstagarperspektiv. FöljandefrÄgestÀllningar har formulerats: ?Vilka kompetenser, livsbetingelser och egenskaper behövs hosen arbetssökande för att betraktas som anstÀllningsbar pÄ ett bemanningsföretag?? samt ?Vilkaskillnader finns det mellan arbetstagarens och arbetsgivarens syn pÄ anstÀllningsbarhet??Tidigare forskning och teori: Det finns fÄ studier kring anstÀllningsbarhet inom justbemanningsbranschen.

I dagens arbetsliv anvÀnds olika urvalsprocesser för att finna lÀmpliga kandidater till lediga tjÀnster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrÄn en skriftlig ansökningshandling dÀr kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lÀmpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstÄtt dÄ en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

I denna uppsats har vi undersökt Àmnet personal branding. Inom personal branding har vi studerat hur rekryteringsföretaget ser pÄ detta omrÄde men Àven vilka faktorer de tycker Àr viktiga för att skapa ett personal brand, samt om det Àr möjligt i en arbetsrelaterad situation att dra nytta av sitt personal brand och pÄ sÄ sÀtt skapa fördelar gentemot sina konkurrenter. Vi tycker detta omrÄde Àr viktigt att studera dÀrför att det Àr ett relativt nytt Àmne/ begrepp. DÄ vi lever i ett mer individualistiskt samhÀlle och konjunkturen skiftar samt att konkurrensen hÄrdnar pÄ arbetsmarknaden tycker vi det Àr viktigt att undersöka olika alternativa medel som kan vara till hjÀlp i sökandet pÄ det nya jobbet. Vi valde dÀrför att studera Priens (1992) modell över anstÀllningsförloppet för att fÄ en bÀttre förstÄelse för rekryteringens olika delmoment men Àven för att kunna identifiera i vilka arbetsprocesser man kan förmedla sitt personal brand.

SammanfattningDynaMate AB, som Àr Àgare av DynaMate Industrial Services, Àr ett fristÄende helÀgt dotterbolagtill Scania CV AB. Bolaget startade sin verksamhet 1993 och dÄ inledningsvis som enunderhÄllsavdelning inom och Ät Scania. Under första halvÄret av 2001 ombolagiserades dockDynaMate AB för att kunna erbjuda produktionsstöd Àven till andra kunder. Under 2009 bildades sÄDynaMate Industrial Services AB (DIS), dÀr detta företag idag erbjuder specialkompetens inomautomation, el och mekanik. Med stöd av företagets kompetenser och erfarenhet av produktionsstödlöser de kundens problem frÄn idé till fÀrdig maskin.I Scanias regi har DynaMates uppdrag oftast vilat pÄ enskilda konstruktörer, som dÄ agerat bÄdeprojektledare, genomförare och slutförare.

Redovisningens historik strÀcker sig Ànda till antiken grekernas tid dÀr man Àven dÄ bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som dÀrefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillÀmpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnÀmnden, redovisningsrÄdet, FAR etcetera. Som en respons pÄ kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur vÀl uppfattningar överensstÀmmer mellan företag och studenter gÀllande kompetens vid anstÀllning samt vilka kvalifikationer som företagen vÀrdesÀtter frÀmst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras pÄ den deduktiva metoden dÀr man utgÄr frÄn en teori för att förklara verkigheten.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjÀnstesamhÀlle, dÀr organisationer och arbetsplatser har en annan karaktÀr Àn i industrisamhÀllet. I den standardiserade industriproduktionen Àr sjÀlva produktionsprocessen bestÀmd pÄ förhand. I tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer Àr produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmÄgor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvÀndiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvÀndighet en annan karaktÀr i tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka gymnasieelevers uppfattning om pÄ lÀrarkompetens i Àmnet idrott och hÀlsa. VÄr frÄgestÀllning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottslÀraren anser gymnasieeleverna vara primÀra för att denne skall vara en bra lÀrare? Delkompetenserna som vi dÄ avser Àr pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.MetodDatainsamlingen har skett pÄ tvÄ olika sÀtt, dels genom en strukturerad enkÀt, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. EnkÀten genomfördes pÄ 76 gymnasieelever. Elever som alla gÄr pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet Är 3 pÄ skolor i StockholmsomrÄdet.

Entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling har under senare Är fÄtt allt mer uppmÀrksamhet. Idag Àr de flesta, inte minst regeringen, övertygade om att fler entreprenörer behövs för att skapa lÄngsiktig tillvÀxt i Sverige. SvÄrigheterna i att mÀta entreprenörskap har dock gjort att forskare först pÄ senare Är har börjat intressera sig för Àmnet.Vad som kÀnnetecknar entreprenören och vilka skillnaderna Àr mot en företagare har visat sig vara viktiga frÄgor inom detta omrÄde. Ytterligare en vÀsentlig uppgift för forskare har varit att ta reda pÄ om alla kan bli entreprenörer eller om vissa förutsÀttningar mÄste finnas med frÄn födseln. Det föreligger skilda meningar i frÄgan huruvida det gÄr att utbilda i entreprenörskap eller inte.

En arbetssökande förvÀntas idag formulera ett CV i syfte att marknadsföra sig sjÀlv och sin kompetens. Enligt experter finns det konkreta rÄd att följa; man ska ha ett lÀttlÀst och kort CV som lyfter fram relevant information pÄ ett personligt och intressant sÀtt. Detta CV ökar den arbetssökandes chanser att fÄ sitt drömjobb. Tidigare forskning visar att korta CV har större chanser att leda vidare, att det gÄr att uttyda personlighet och kompetenser frÄn ett CV. Utseendet pÄ ett CV har sÄlunda reell betydelse pÄ arbetsmarknaden.Den hÀr uppsatsen utgÄr dock ifrÄn att fenomenet CV ocksÄ kan ses som ett resultat av social konstruktion.

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar pÄ framtida utmaningar. Samverkan blir ett sÀtt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och ÄtgÀrder. Exempel pÄ sÄdana aktörer Àr kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den hÀr typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans mÄste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förÀndringar. En av dessa förÀndringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. MÄnga gymnasieelever genomgÄr numera en hel utbildning utan att ha mött nÄgon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument Äterkommer begrepp som kreativitet, förmÄga att lösa problem och förmÄga att ta initiativ. I ett modernt samhÀlle uttrycks en efterfrÄgan pÄ ovanstÄende kompetenser. Skolans lÀroplaner beskriver elevers rÀtt till lÀrande genom flera olika uttrycksformer.