AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjÀnstesamhÀlle, dÀr organisationer och arbetsplatser har en annan karaktÀr Àn i industrisamhÀllet. I den standardiserade industriproduktionen Àr sjÀlva produktionsprocessen bestÀmd pÄ förhand. I tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer Àr produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmÄgor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvÀndiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvÀndighet en annan karaktÀr i tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer.

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av Ă„tta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: (56)InnehĂ„ll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framtrĂ€der hos Ă„tta flickor pĂ„ tvĂ„ olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever pĂ„ olika betygsnivĂ„er (GodkĂ€nd och VĂ€l godkĂ€nd) och programtyper (SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser sĂ„ som dessa visar sig pĂ„ det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet bestĂ„r av flera delar. Den del som de analyserade texterna Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Ă€r provets A-uppgift, som gĂ„r ut pĂ„ att skriva en kortare diskursiv text i en tĂ€nkt kommunikationssituation med lĂ€sare utanför skolans vĂ€rld.

Den hÀr uppsatsen behandlar ett problem som identifierats bland smÄ till medelstora svenska modeföretag: det stora beroendet av outsourcade produktionsagenter och fullprisproducenter. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera de förutsÀttningar och hinder dessa modeföretag kan stöta pÄ nÀr de försöker integrera dessa utlagda kompetenser till en intern lösning. Genom detta hoppas författarna kunna tillföra nya perspektiv för befattningshavare som Àr intresserade av att omstrukturera sin nuvarande inköpsmodell.De metoder som anvÀnts för att samla in det teoretiska och empiriska underlaget var skrivbordsstudier, sÄvÀl som strukturerade och ostrukturerade djupintervjuer med grundaren av ett svenskt jeansföretag, samt en anstÀlld pÄ en stor svensk modekedjas inköpsavdelning.Resultaten understryker den strategiska betydelsen för vÀxande modeföretag att Àga sin inköpsfunktion. Genom att Àga kompetenserna för mönsterkonstruktion och inköp kan företag minska sitt beroende av externa organisationer och öka flexibiliteten i sin produktutvecklingsprocess. De hinder som identifierats utgörs bland annat av en ökad affÀrsrisk under övergÄngen till en intern inköpsavdelning till följd av avsiktliga störningar i vÀrdekedjan av producenterna, samt de extra kostnaderna för det ökade administrativa arbetet.This essay focuses on a problem identified among small to mid sized Swedish fashion companies: the large dependence on out sourced production agencies and full price producers.

Titel: Internationalisering med entry mode i fokus ? en fallstudie av Zero BelysningarKurs: 2FE03E ? 15 hp. KandidatuppsatsFörfattare: David Gustafsson 870926, Emmie Thurn 880909, Jasenko Arsenovic 890119Bakgrund: Globalisering och intrĂ€de pĂ„ internationella marknader har för SME blivit en trend. Åtskilliga företag vĂ€ljer att konkurrera pĂ„ en internationell nivĂ„ och internationaliseringen sker snabbare och pĂ„ flera olika sĂ€tt Ă€n nĂ„gonsin tidigare. Att vĂ€lja rĂ€tt entry mode har en stor pĂ„verkan pĂ„ om företaget kommer att nĂ„ framgĂ„ng eller ej pĂ„ den nya marknaden.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka olika faktorer som pĂ„verkar smĂ„företag val av entry mode vid expansion.

SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lÀrande. Det som studerats Àr hur entreprenöriellt lÀrande Àr initierat och implementerat pÄ skolan, vad som kÀnnetecknar entreprenöriellt lÀrande samt hur special-lÀrare, pedagoger och elever uppfattar det förÀndrade arbetssÀttet. I studien stÀlldes ocksÄ frÄ-gan om det finns nÄgot som tyder pÄ att entreprenöriellt lÀrande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmrÄden dÀr litteratur belyses Àr skolutveckling, lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lÀrande samt litteratur kring elever i behov av sÀrskilt stöd innefattande litteratur om den dolda lÀroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och de metoder som anvÀnts Àr en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallÀrare, en gruppintervju med representanter frÄn skolan arbets-lag, samt tvÄ veckors deltagande observation. Empirin bestÄr av tvÄ bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar frÄn observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument sÄsom bedömningsmatris, riskanalys, tjÀnstefördelning, utvÀrderingar och ett elev-schema.

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av Ă„tta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: (56)InnehĂ„ll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framtrĂ€der hos Ă„tta flickor pĂ„ tvĂ„ olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever pĂ„ olika betygsnivĂ„er (GodkĂ€nd och VĂ€l godkĂ€nd) och programtyper (SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser sĂ„ som dessa visar sig pĂ„ det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet bestĂ„r av flera delar. Den del som de analyserade texterna Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Ă€r provets A-uppgift, som gĂ„r ut pĂ„ att skriva en kortare diskursiv text i en tĂ€nkt kommunikationssituation med lĂ€sare utanför skolans vĂ€rld.

Syfte och frÄgestÀllningarMin avsikt med studien var att undersöka yngre elevers (8-10 Är) attityder och upplevelser av fysisk aktivitet, samt vilken roll barnen tilldelar fysisk förmÄga och upplevd fysisk sjÀlvkÀnsla vid spel och lekar tillsammans med andra barn.MetodUrvalet bestod av 12 elever, 8-10 Är med vilka en semistrukturerad intervju genomfördes. Vid intervjun anvÀndes bilder som förestÀllde barn i olika situationer. Utöver Intervjun genomfördes en förÀldraenkÀt för att fÄ en bakgrundsinformation om förÀldrarnas syn pÄ barnens fysiska aktivitet och deras egna motionsvanor. Intervjusvaren bearbetades utifrÄn frÄgestÀllningarna, analyserades och tolkades med utgÄngspunkt frÄn ett interaktionistiskt perspektiv.ResultatEleverna beskriver den egna fysiska sjÀlvkÀnslan i termer av god idrottslig motorisk kompetens. DÄ respondenterna resonerar kring andras goda kompetenser beskrivs dessa i termer av fysisk styrka och kondition.

Forskningen om familjeföretag Àr relativt omfattande. Men det finns fortfarande mÄnga frÄgor som Àr obesvarade. En viktig frÄga som berör familjeföretags utveckling Àr viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiomrÄdet. Det kan röra sig om tjÀnster sÄsom ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frÄgan om varför ledningen i familjeföretag vÀljer att ta in extern kompetens inom ekonomi.

BAKGRUND: Ungas psykiska ohĂ€lsa ökar och det finns mĂ„nga hĂ€lsointerventioner som görs inriktade pĂ„ denna mĂ„lgrupp. Det finns mĂ„nga Ă„tgĂ€rder och metoder som Ă€r framtagna för att frĂ€mja ungas hĂ€lsa och mĂ„nga av de studier som Ă€r gjorda innefattar interventioner med dessa Ă„tgĂ€rder och metoder och utvĂ€rderingar av desamma. Mindre, eller inget fokus har lagts pĂ„ det lĂ€rande som sker i hĂ€lsointerventionerna och med utgĂ„ngspunkt i det och ur ett hĂ€lsopedagogiskt perspektiv tar sig denna uppsats sin utgĂ„ngspunkt frĂ„n lĂ€randet som sker i vad som kan ses som en hĂ€lsointervention, SjĂ€lvledarskapslĂ€gret DNG 360°.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var frĂ€mst att skapa förstĂ„else kring det lĂ€rande som konstitueras genom deltagande och interaktion i organiserade aktiviteter inom ramen för ett sjĂ€lvledarskapslĂ€ger ur ett sociokulturellt perspektiv. Samt att besvara följande frĂ„gestĂ€llningar, 1) Vad för kunskaper konstitueras i de studerade aktiviteterna? 2) Vad för stöd anvĂ€nder sig deltagarna av i sitt aktörskap för att möjliggöra lĂ€rande?METOD:Studien var kvalitativ med fĂ€ltforskning som utgĂ„ngspunkt och genomfördes som en observationsstudie med deltagande observationer pĂ„ SjĂ€lvledarskapslĂ€gret DNG 360°.RESULTAT: Studien visade att kunskaper som konstituerades pĂ„ lĂ€gret var sociala kompetenser, problemlösningskunskaper samt att skratt kan ses som en rekonstruktion av strategier för att hantera kĂ€nslor.

Vid millennieskiftet inledde EU en gemensam utbildningspolitik som en del av den sÄ kallade Lissabonstrategin frÄn 2000, vilken hade som syfte att stÀrka Europas konkurrenskraft gentemot Asien och Amerika. Hotet sÄgs ligga i globaliseringen och IT-teknikens snabba framfart och man sÄg ett behov av att utforma en gemensam utbildningsmÀssig strategi. Den kom att kallas ?utbildning 2010? och formulerades i tre strategiska mÄl:1.att höja utbildningssystemens kvalitet2.att göra det lÀttare för alla att fÄ tilltrÀde till utbildning3.att öppna utbildningssystemen mot vÀrldenSyftet med den hÀr uppsatsen har varit att med utgÄngspunkt frÄn utbildning 2010 undersöka hur dessa utbildningsmÄl Àr tÀnkta att uppnÄs och vilket in-nehÄll som EU prioriterar inom utbildningsomrÄdet, definierat som nyckel-kompetenser, samt hur just den sprÄkliga delen av utbildningspolitiken be-skrivs. Fokus inom sprÄkomrÄdet ligger pÄ svenska för invandrare (sfi).Material för undersökningen Àr?rapporter, lagar och annan dokumentation frÄn EU:s webbplats.?av EU framstÀllda referensramar för nyckelkompetenser och sprÄk jÀmte kritiskt granskande material?lÀroplaner och andra styrdokument för sfi.Detta material har bearbetats och analyserats utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vil-ka Àr utbildningsmÄlen för utbildning 2010, vilka nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande definierar dess innehÄll, hur ser EU:s sprÄksyn ut och hur avspeglar den sig i sfi:s styrdokument?Resultatet av undersökningen visar att EU:s ambitioner inom utbild-ningsomrÄdet har en stark ekonomisk inriktning dÀr bakgrunden Àr mÄlet att skapa ?vÀrldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi? (Europeiska gemenskapernas kommission 2001.

Bilindustrin har under det senaste decenniet prÀglats av en hÄrdnande konkurrenssituation.Traditionella bilnationer och tillverkare utmanas i allt högre utstrÀckning av nya aktörer. Dessutom har bilen blivit allt mer komplicerad i takt med att konsumenter stÀller tydligare och högrekrav. Mot denna bakgrund har produktutveckling blivit ett viktigt verktyg i strÀvan att behÄllamarknadsandelar. Denna rapport syftar till att utreda vilka kritiska faktorer som styrproduktframtagning samt hur processen och organisationsstrukturen bör utformas med hÀnsyn tilldessa faktorer.Arbetet baseras huvudsakligen pÄ en kombination av litteraturstudier och intervjuer. Inledningsvis hartre olika teoretiska perspektiv - Concurrent Engineering, Agile Product Development och LeanProduct Development System - identifierades som sÀrskilt relevant för frÄgestÀllningen.

TillvÀxt i företag Àr mycket intressant pÄ samhÀllsnivÄ dÄ ökad tillvÀxt resulterar i ekonomiskutveckling och att nya arbetstillfÀllen skapas. I tidigare studier presenteras de mestsnabbvÀxande företagen i termen ?Gaseller?, dÀr omsÀttning och antalet anstÀllda Àr de mestavgörande faktorerna.Alla företag, helt oberoende av storlek, intÀkter eller industriinriktning, har chans att vÀxa.Wiklund (1998) menar tillvÀxt frÀmst pÄverkas av företagens resurser, kompetenser,omgivning, motivation och strategi. Fokus i denna studie Àr huruvida dessa faktorer pÄverkarförutsÀttningarna för snabbvÀxande företag och vad som Àr anledningen till att vissa företag ÀrsnabbvÀxande och vissa inte. Forskning som visar vad som sker med företag efter en periodav snabb tillvÀxt Àr inte sÀrskilt omfattande.

Examensarbetet pÄ 30 högskolepoÀng (hp) var utfört under 2011 pÄ LKAB. Syftet var att kartlÀgga och analysera interaktionen mellan entreprenörer och LKAB inom verksamheten bergtransporter i Malmberget och Kiruna gruva. Examensarbetet tydliggör begreppen arbetsgivaransvar och samordningsansvar. I den svenska gruvnÀringen har det successivt blivit allt vanligare att nyttja entreprenörer med olika typer av kompetenser. Det förekommer bÄde huvudentreprenörer och flera led av underentreprenörer.

NĂ€r den demografiska sammansĂ€ttningen i det svenska samhĂ€llet förĂ€ndras, sĂ„ förĂ€ndras Ă€ven arbetskraftens sammansĂ€ttning. År 2015 uppskattas nĂ€stan 30 procent av befolkningen mellan 18 och 64 Ă„r ha utlĂ€ndsk bakgrund. Att vi lever i ett samhĂ€lle dĂ€r demokratiska ideal ofta lyfts fram medför ocksĂ„ att vi ofta förvĂ€ntar oss att alla pĂ„ arbetsmarknaden ska ha lika rĂ€ttigheter och möjligheter, ingen individ ska missgynnas pĂ„ grund av Ă„lder, kön, etnicitet, religion eller sexuell lĂ€ggning. Studier visar dock att det ofta Ă€r lĂ€ttare att uttrycka en positiv instĂ€llning till mĂ„ngfald Ă€n att faktiskt arbeta med mĂ„ngfaldsfrĂ„gor i den dagliga verksamheten. En ogenomtĂ€nkt rekryteringsprocess kan leda till en fortsatt homogenisering i organisationer.

Denna rapport beskriver arbetet med framtagandet av ett informationsfilmskoncept, och utifrÄn det, produktionen av en film i en kort och en lÄng version. Konceptet skulle vara bra anpassat för att i framtiden ha möjligheten att utvecklas för andra medier sÄsom internet och multimediaprogramvara. Arbetet utfördes Ät Access Marketing AB som Àr ett etablerat företag inom mediebranschen. Företaget arbetar bland annat med trycksaker, webbdesign och reklamfilm och filmens syfte skulle vara att presentera företagets kompetenser inom videoproduktion. Filmen var sedan tÀnkt till att anvÀndas för att attrahera potentiella kunder till företaget, vilka oftast representeras av högt anstÀllda, exempelvis marknadsföringsansvariga, inom olika företag eller koncerner.Arbetet följde ett traditionellt arbetssÀtt för videoproduktion med start i en teoretisk fas bestÄende av analys, idéarbete och manusarbete för att sedan gÄ till en praktisk fas med genomförandet genom videoredigering, 3D-animering, effektredigering, komposition och ljudredigering.