Tekniken expanderar pÄ olika sÀtt inom skola och utbildning i den digitala tidsÄldern. Ett uttryck för detta Àr sÄ kallade 1:1-lösningar, det vill sÀga tekniklösningar dÀr varje elev har sin egen dator. Det anstÄr forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att pÄ bÀsta sÀtt frÀmja elevernas lÀrande, vilket torde vara sÀrskilt angelÀget nu dÄ det Ànnu inte Àr vederhÀftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att frÀmja elevers lÀrande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag pÄ hur tekniken kan integreras i undervisningen för att frÀmja elevers lÀrande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lÀrplattformen Socrative. Centrala frÄgestÀllningar Àr hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lÀrande och hur detta verktyg kan pÄverka elevers motivation.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare uppfattar sitt arbete i flersprÄkiga klassrum. Vi tittade inte pÄ utförande utan pÄ lÀrares uppfattning om arbete kring flersprÄkighet. VÄra frÄgestÀllningar som vi utgick ifrÄn var hur lÀrare uppfattar att de anpassar sin undervisning i flersprÄkiga klassrum, vilka metoder lÀrare anvÀnder för att ta tillvara pÄ flersprÄkigheten i undervisningen och Àven vilka faktorer lÀrare anser att de bör ta hÀnsyn till i flersprÄkiga klassrum.Som metod anvÀnde vi oss av intervju i form av respondentkaraktÀr och valde att intervjua nio lÀrare. Dessa lÀrare Àr yrkesverksamma i olika skolor som Àr belÀgna i en mellanstor kommun i östra Svealand. Vi har varit ute i fem olika skolor dÀr vi har intervjuat en till tvÄ lÀrare frÄn varje skola.

Examensarbetet handlar om att synliggöra barns lek och lÀrande, mÄlet med studien Àr att visa förskollÀrares perspektiv pÄ lek, lÀrande och miljö. UtgÄngspunkten har tagits i Pramling Samuelssons och Vygotskijs teorier. Undersökningen som ligger till grund för resultatet och analysen Àr en enkÀtstudie med kompletterande frÄgor i vilka respondenterna fÄr möjligheter att fritt utveckla sina tankegÄngar. Studien Àr genomförd utifrÄn utbildade förskollÀrare, i olika orter och pÄ olika förskolor med varierade förutsÀttningar, det gör att vi fÄr en bred och generell överblick. Resultatet visar att förskollÀrarna Àr vÀl insatta i frÄgorna som berör lek, lÀrande och miljö, respondenternas svar ger i det stora hela en bra inblick.

Detta examensarbete Àr skrivet för att bistÄ förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sÀnkt energianvÀndning Àr en viktig del av de miljömÄl som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frÄgan: Hur ser forskare pÄ vad som styr vÄra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lÀrare. Undersökningen gjordes utifrÄn frÄgan: Hur talar lÀrare om energianvÀndning och SISABs möjlighet att skapa förutsÀttningar för en lÀgre anvÀndning förknippad med vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fÄnga upp lÀrares idéer och fÄ en uppfattning om vilka önskningar och behov lÀrare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrÄgor.

Detta examensarbete Àr skrivet för att bistÄ förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sÀnkt energianvÀndning Àr en viktig del av de miljömÄl som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frÄgan: Hur ser forskare pÄ vad som styr vÄra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lÀrare. Undersökningen gjordes utifrÄn frÄgan: Hur talar lÀrare om energianvÀndning och SISABs möjlighet att skapa förutsÀttningar för en lÀgre anvÀndning förknippad med vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fÄnga upp lÀrares idéer och fÄ en uppfattning om vilka önskningar och behov lÀrare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrÄgor.

Skador till följd av vibrationsexponering Àr ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhÄllna verktyg. Under senare Är har det införts skÀrpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav pÄ riskbedömning, ÄtgÀrder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas pÄ ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta pÄ mÄnga arbetsplatser. UtgÄngspunkten för studien kan sammanfattas i frÄgestÀllningen: Förekommer det, inom vÄrt kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sÄdan dignitet att hÀlsorisker kan befaras?Studien vill visa pÄ ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrden (FHV) att nÄ fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sÄdana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrÄn vibrationsexponering.

UtgÄngspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhÀllet Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att dÀrefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förstÄelse av teknik och kön i informationssamhÀllet Sverige. Till min hjÀlp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag anvÀnt mig av den kritiska diskursanalysen som Àr sÀrskilt anvÀndbar inom just feministisk forskning dÄ den kopplar sprÄket till frÄgor om makt och sociala processer. Analysen Àr upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebÀr att texten analyseras utifrÄn tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgÄngspunkter som Àr centrala för uppsatsen Àr socialkonstruktivismens tankar om att sprÄket formar vÄr verklighet och en feministisk övertygelse om att kön Àr socialt konstruerat.

Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fÀltsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fÀltsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/ValsÀtra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa omrÄde som samverkan innebÀr. Skapar fÀltsekreterarna nya förutsÀttningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mÄl? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjÀnst och polis Àr beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn.

Introduktion: Kommunikation betyder att göra nÄgot tillsammans, ha förbindelse med ellergöra nÄgon annan delaktig i nÄgot. Kommunikation kan ha som mÄl att reducera ovisshet,utveckla relationer samt att ge patient och nÀrstÄende en rörelseinriktning. En del avkommunikationen sker pÄ icke-verbal vÀg. Socialstyrelsen sÀger i sin kompetensbeskrivning atten del av sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr bemötande, information och undervisning, en avdelkompetenserna Àr att ha förmÄga till att kommunicera med patient, nÀrstÄende, personal ochandra pÄ ett respektfullt, lyhört och empatiskt sÀtt.Syfte: Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patient/nÀrstÄende i onkologiskvÄrd samt att se hur man kan förbÀttra kommunikationen hos sjuksköterskorMetod: LitteraturgenomgÄng. Artiklarna Àr sökta via CINAHL och PUBMEDResultat: Patienter och sjuksköterskor upplevde sjuksköterskans arbetsbelastning som ensvÄrighet för bra kommunikation.

VÄrt syfte med studien var att ta reda pÄ om och hur socionomutbildningen integreras i kuratorernas praxis. Vi ville Àven undersöka hur de kÀnslomÀssigt hanterar arbetet med mÀnniskor i kris, samt hur de lÀrt sig dessa strategier. Det Àr en kvalitativ intervjustudie som byggde pÄ semi-strukturerade intervjuer med sex kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrden. Studien omfattar vÄra informanters subjektiva syn pÄ om och hur deras socionomutbildning integreras i deras praxis, vilket gör att studien inte Àr generaliserbar.Den insamlade empirin i form av intervjuer transkriberades till text och analyserades med teorierna praxisteori, kristeori och copingteori, samt tidigare forskning och litteratur. VÄrt material har tolkats genom ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur samband mellan lojalitet och lönsamhet förhÄller sig inom Business-to-Business, med utgÄngspunkt i respondenternas förestÀllningar av begreppen sÄvÀl som sambandet mellan dem.Mer specifikt studeras förestÀllningarna om sambandet hos företag som verkar gentemot industriella kunder i ett tjÀnstefierat sammanhang. De erbjuder kunden specialiserade kompetenser dÀr det totala erbjudandet skapas i interaktion med kunden. Resultatet blir en helhetslösning av tjÀnster med en produkt i botten, anpassad efter kundens behov.Vi finner att sambandet mellan lojalitet och lönsamhet bestÄr av olika dimensioner, dÄ vi finner att lojalitet Àr ett mÄngfacetterat begrepp sÄvÀl i teori som i det studerade sammanhanget, dÀr innebörden av begreppet varierar mellan individ, organisation och bransch. Vi finner att leverantören fokuserar pÄ de dimensioner av lojalitet som Àr pÄtagliga och dÀrmed möjliga att verka utefter. Dessa beteenderelaterade dimensioner Àr Àven de som leder till lönsamhet.Vi har funnit ett fokus pÄ de dimensioner av lojalitet vilka genom kundens beteende Àven kommunicerar kundens Äsikter och vÀrderingar.

I dagens arbetsliv anvÀnds olika urvalsprocesser för att finna lÀmpliga kandidater till lediga tjÀnster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrÄn en skriftlig ansökningshandling dÀr kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lÀmpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstÄtt dÄ en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

I uppsatsens inledning pÄtalas att medier influerar samhÀllet och dÀrigenom mÀnniskors sÀtt att vara och kÀnna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhÀllets syn pÄ text framhÄlls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen Àr att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lÀsstimulerande arbete i ett samhÀlle som ses stÄ inför ett nytt textlandskap. Resultatet Àr en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvÀrgruppen Unggruppen pÄ Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ?Bakgrund och tidigare forskning? presenteras forskning om samtida text, lÀsstimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga pÄ folkbibliotek.Det teoretiska ramverket bestÄr av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av Roger SÀljö.

Om lek och leksaker pÄverkar barns identitetskapande finns en möjlighet att pÄverka barnsidentitetskapande. Detta kan göras genom att göra medvetna val nÀr det gÀller leksaker och att anta ett medvetet förhÄllningssÀtt till barns sÀtt att leka.Syftet med denna undersökning var att undersöka 7 flickors och 7 pojkars sÀtt att uttrycka fantasi genom fantasipersoner i lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Flickorna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Sammanlagt genomfördes Ätta videoobservationer dÀr varje observation omfattade 30 minuter.

Olyckor Ă€r ofta resultatet av en mĂ€ngd processer dĂ€r teknik, mĂ€nniskor och organisatoriska förhĂ„llanden samverkat pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att följden blivit en negativ hĂ€ndelseutveckling. Teorier gör gĂ€llande att en haveriutredares mentala förestĂ€llningar eller olycksmodeller har betydelse för hur ett sĂ„dant förlopp kan analyseras och förstĂ„s. En teori hĂ€vdar att sĂ€kerhetskultur som begrepp potentiellt skulle kunna kopplas till olycksmodeller för att bĂ€ttre kunna förstĂ„ utvecklingen av vissa hĂ€ndelseförlopp.Statens Haverikommission undersöker olyckor och tillbud frĂ€mst inom domĂ€nerna flyg, sjöfart, spĂ„rbunden trafik samt militĂ€r verksamhet. Även andra allvarliga olyckor inom andra domĂ€ner utreds i vissa fall. Huvudsyftet med haveriutredningarna Ă€r att förbĂ€ttra sĂ€kerheten genom att undersöka vad som har hĂ€nt, varför det har hĂ€nt och vad som kan göras för att förebygga att liknande hĂ€ndelser intrĂ€ffar igen.