SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka hur omvÄrdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var ocksÄ att genom en jÀmförelse av dessa texter studera om de krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ omvÄrdaren stÀmmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvÄrdaren ska lÀra, hur och varför Àr ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger pÄ en dokumentanalys av Ätta avhandlingar, tvÄ artiklar, en rapport och tvÄ styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell anvÀnts som verktyg för att utröna vad omvÄrdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifrÄga.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemslĂ€nder vars frĂ€msta mĂ„l var att öka konkurrensen pĂ„ den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, sĂ„ kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgĂ„tt en marknadsstrukturförĂ€ndring, vilket kan ha lett till förĂ€ndring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella ovĂ€ntade effekter. Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som idag fem Ă„r efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och utifrĂ„n institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förĂ€ndrat och pĂ„verkat transaktionskostnader pĂ„ svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte Ă€r ocksĂ„ att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framvĂ€xt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt genom intervjuer med berörda parter pĂ„ aktiemarknaden i Sverige.

Denna uppsats behandlar Àmnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar pÄ hur de anstÀllda ser ut, för sig och talar ? ?looking good, sounding right?. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna dÄ det finns ett kraftigt överskott av sökande att vÀlja mellan. LÄngtgÄende krav kan alltsÄ stÀllas utan att nÄgon protesterar och kraven pÄ de arbetssökande kan ibland strÀcka sig Ànda till den fysiska kroppen.Begreppet estetisk kompetens innebÀr att de anstÀllda ser bra ut och att de lÄter rÀtt.

Detta projekt har undersökt hur krisledningsgruppen pÄ SÄtenÀs flygflottilj kan bibehÄlla hög incidentberedskap och krisstödskompetens trots fÄ verkliga incidenter. Mer konkret har de förhÄllande som pÄverkar gruppens medlemmar i upplevd förmÄga att lösa sin uppgift granskats för att kunna ge förslag pÄ förbÀttringar. Skaraborgs flygflottilj, F7, Àr en av Försvarsmaktens fyra kvarvarande flygflottiljer. Flottiljen ansvarar för daglig flygverksamhet inklusive utbildning av stridspiloter och internationella flygtransporter. Verksamheten betraktas som en högriskverksamhet dÀr konsekvenserna av ett fel eller misstag kan fÄ katastrofala följder.

ÖvergĂ„ngen mellan gymnasiesĂ€rskolan och arbetslivet Ă€r det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet Ă€r att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, StudievĂ€gledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsĂ€kringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som gĂ„r ut gymnasiesĂ€rskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nĂ„, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har anvĂ€nts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmĂ€nhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en förstĂ„else för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att fĂ„ ett arbete.

Att medarbetare Àr av existentiell betydelse för en organisations överlevnad Àrsedan lÀnge kÀnt. DÀrmed Àr rekrytering en av de viktigaste funktionerna inom HRför att attrahera rÀtt kompetens till organisationen dÄ en misslyckad rekryteringvanligen leder till bortkastad tid och dyra rekryteringsprocesser. NÄgot somkommit att fÄ allt större betydelse vid urvalet och bedömningen av nyamedarbetare Àr kandidaters personlighet. Forskning visar att personlighetsdragspelar en stor roll nÀr det kommer till framtida arbetsprestationer och förmÄgan attgöra rÀtt bedömningar av mÀnniskor Àr dÀrför central. Teorier om synen pÄpersonlighet, kompetens, kompetensbaserad rekrytering och urval samtbedömningsmetoder och personlighetsbedömning anvÀnds för att analyserastudiens resultat.Denna kvalitativa studies övergripande syfte var att öka förstÄelsen för hurrekryterare bedömer en kandidats personlighet vid en rekryteringsprocess inombemanningsföretag.

Projektledare Àr numera en vanlig titel och projekt anvÀnds som arbetsform inom en rad olika verksamhetsomrÄden. Det finns ocksÄ generella utbildningar och certifieringar för projektledare som inte Àr kopplade till nÄgot specifikt verksamhetsomrÄde eller typ av projekt, utan Àr av generell karaktÀr. Med utgÄngspunkt i detta vill denna undersökning titta nÀrmre pÄ hur generell projektledarrollen egentligen Àr. Kan projektledare som arbetar inom ett verksamhetsomrÄde utan vidare arbeta inom ett annat verksamhetsomrÄde?Att kompetenser i form av projektledningsmetodik och verksamhetsförankring skiljer Àr naturligt dÄ företag och organisationer anvÀnder olika projektledningsmetodiker och bedriver olika slags verksamhet.

Sammanfattning Jag har i min studie undersökt hur pedagogerna anser att de jobbar mot de kommunikativa mÄl som finns i lÀroplanen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur pedagoger upplever arbetet med kommunikation om matematik i undervisningen. Detta har jag gjort genom att besvara tvÄ forskningsfrÄgor; Vilken allmÀn syn har pedagogerna gÀllande vad kommunikation om matematik Àr? och Hur menar pedagogerna att de jobbar med att stÀrka elevernas förmÄga att kommunicera om matematik och vilka hinder menar de finns? I studien intervjuades fyra lÀrare och tvÄ speciallÀrare som alla undervisar i matematik pÄ mellanstadiet vid en och samma skola.Alla pedagoger menar att det Àr viktigt att kommunicera om matematik för att eleverna ska kunna beskriva sin lösningsgÄng vid problemlösning. NÄgra av pedagogerna menar att kommunikation endast sker muntligt medan de andra pedagogerna betonar att kommunikation Àven kan ske i skrift och i bild.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och kritiskt granska huruvida kompetensbaserad rekrytering som metod kan influera rekryterares arbete samt huruvida rekryterare uppfattar att tillÀmpning av metoden bidrar till en ökad mÄngfald pÄ arbetsmarknaden. VÄr ambition med denna studie Àr att bidra med en beskrivning av hur rekrytering kan berika en organisation ur ett mÄngfaldsperspektiv. FrÄn en sociologisk synvinkel Àr vi intresserade av att studera hur och pÄ vilket sÀtt interaktioner mellan mÀnniskor i rekryteringsprocesser kan bidra till mÄngfald pÄ arbetsmarknaden pÄ samhÀllsnivÄ. Studien har en kvalitativ ansats med ett empiriskt underlag frÄn semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med rekryterare i StockholmsomrÄdet.

Syftet med studien Àr att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehÄll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollÀrarstudenter. Som metod har nio förskollÀrarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgÄr frÄn Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgÄr frÄn frÄgorna vad som sÀgs och hur det sÀgs om handledning. Social praktik, i den hÀr studien förskolan, och diskursiv praktik, dÀr texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhÄllande.

Kommunikation Àr viktigt vid konsultation idag dÄ risker finns att information mellan parterna annars kan misstolkas vilket kan leda till kommunikationsproblem. Konsultation som arbetsform vÀxer inom produktutveckling eftersom kunderna pÄ denna marknad vÀxer till antalet. Detta gör att bÄde möjligheter och kritiska faktorer ökar. Roten till varför kommunikationen brister Àr en oönskat effekt som kan uppstÄ av mÄnga olika anledningar.Rapporten avser att svara pÄ följande frÄgestÀllning: ?Hur arbetar konsultfirmor för att optimera kommunikation med kunder och för att sÀtta in konsulterna i sina sysslor??.

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pÄgÄr mellan förskola och barnhÀlsovÄrd i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt pÄ vilket sÀtt samverkansarbetet har pÄverkat arbetsformer och arbetets innehÄll.Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter frÄn barnavÄrdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollÀrare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus pÄ samverkan, samarbete och samsyn. Temat fÄngade respondenternas positiva instÀllning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bÀttre förutsÀttningar i form av tillrÀckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete.

Syfte: Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren pÄverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behÄlla nyckelkompetens inom organisationen. Metod: Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget GÀvleborg. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts och stÀllts mot olika sekundÀra informationskÀllor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillÀmplig litteratur för att dÀrefter utmynna i vÄra slutsatser. Resultat & slutsats: Verksamheten Àr idag allt för fokuserad pÄ mÀtning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken pÄverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsÀtt och omhÀndertagande av kompetensförsörjningen i allmÀnhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tÀnkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lÀgger stort fokus och ansvar pÄ "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den.

Ämnet kompetensöverföring och kompetensbevaring Ă€r ett aktuellt Ă€mne för dagens arbetsmarknad. Generationen Baby Boomers, den ovanligt stora efterkrigsgenerationen, personer födda mellan 1946 ? 1964 (Valueoptions, 2015), kommer de kommande 10 Ă„ren att gĂ„ i pension vilket riskerar att Ă€ven deras komptetens gĂ„r förlorad.Kompetensöverföring och kompetensbevaring Ă€r Ă€ven aktuellt vid ett Ă€garskifte eller en nyanstĂ€llning. Om kompetensöverföringen inom organisationer inte sker pĂ„ ett korrekt sĂ€tt sĂ„ löper det en stor risk att vĂ€rdefull kunskap gĂ„r förlorad. Kompetensen och den tysta kunskapen Ă€r viktiga att identifiera och bevara till nyanstĂ€lld personal.

Syftet med den hÀr c-uppsatsen Àr att översiktligt belysa hur personalen (lÀrare och forskare) vid Försvarshögskolan(FHS) förhÄller sig till den akademiserade officersutbildningen. De övergripande frÄgestÀllningar som uppsatsen ska gesvar pÄ Àr följande: 1) Hur beskriver personalen vid FHS begreppet akademisering? 2) Hur beskriver personalen vid FHSden militÀra professionen utifrÄn ett kompetensbehov? 3) PÄ vilket sÀtt kan akademiseringen av FHS bidra till attofficerens sÀrprÀgel och kompetenser tillgodoses och utvecklas? Den teoretiska inramningen bygger pÄ teorier omprofessionsforskning. Kring Àmnet kompetens anvÀnds en modell som Àr framtagen i skolreformsarbetet 2003,kompetensmodellen. Som grund för den vetenskapliga metoden anvÀnder jag begrepp, frÄn etablerade teorier ochmodeller, och för ett resonemang utifrÄn dessa.