SmÄföretagens möjligheter till tillvÀxt kan hindras av en rad olika faktorer. Trots att företagarna ofta skyller dÄlig tillvÀxt pÄ externa faktorer kan tillvÀxthindren mÄnga gÄnger hÀnföras till företagets interna resurser. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att beskriva interna tillvÀxthinder av immateriell karaktÀr som smÄföretag kan möta i form av kompetensbrist, samt att skapa förstÄelse för hur smÄföretagare kan försöka hantera sÄdana interna tillvÀxthinder. UtifrÄn det resursbaserade perspektivet samt teorier om bland annat kompetenstyper, kompetensanskaffning och sÀtt att möta förÀndring har vi försökt besvara detta syfte. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie pÄ fem företag inom fönstertillverkningsbranschen.

Ett utvecklingssamtal innehÄller aspekter som kan anses ganska enkla att kvantitativt mÀta. Men en mer komplicerad sida av utvecklingssamtalet Àr att mÀta de aspekter som kan hÀrröras till kvalitet dit exempelvis kompetenser, medarbetarnöjdhet och vÀrdering av ledarskap kan rÀknas. Problemet med att mÀta dessa aspekter Àr framförallt att de till stor del beror av subjektiva vÀrderingar i flera led, frÄn dem som genomgÄr samtalet och av dem som skall tolka resultatet av samtalet. FrÄgan Àr huruvida det Àr möjligt att koppla utvecklingssamtalet till verksamhets-styrningen, vilket dÄ innebÀr att resultatet av utvecklingssamtalet dÀrmed skulle tjÀna pÄ att kunna mÀtas. Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera förutsÀttningar för hur utvecklingssamtal kan kopplas till verksamhetsstyrningen.

BakgrundHöglÀsning betraktas ur ett sprÄkfrÀmjande perspektiv, med Vygotskijs teorier om sprÄk, tÀnkande, lÀrande och utveckling som grund. Dessutom bearbetas höglÀsning i förhÄllande till olika styrdokument, internationella undersökningar av barns kunskaper i svenska sprÄket samt internationell forskning om höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling ur ett sociokulturelltperspektiv. Studien fördjupar sig dessutom i höglÀsning som arbetsmetod, samt betydelsenoch anvÀndning av boksamtal i samband med lÀsning.SyfteIntervjustudiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola beskriver sitt arbete med lÀsning för att frÀmja barns sprÄkliga och individuella utveckling.MetodStudien Àr av kvalitativ art och genomförs med hjÀlp av halvstrukturerad intervju för att fÄ fram pedagogers uppfattningar om sitt arbete med lÀsning.ResultatDet dagliga samtalet med barn finns nÀrvarande i alla situationer pÄ förskolan och Àr viktigt att ta tillvara pÄ. Pedagogerna har stor medvetenhet om att det dagliga samtalet bidrar till utvecklingav barns ordförrÄd, samt deras förmÄga att uttrycka tankar och kÀnslor. LÀsning sessom betydelsefullt för sÄvÀl barns sprÄkutveckling som för utveckling av andra kompetenser som anses vara viktiga för barns individuella utveckling.

Under mina Är som lÀrare i svenska som andrasprÄk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera Àmnet svenska som andrasprÄk, sva, i stÀllet för svenska pÄ gymnasiet. Jag har stÀllt mig frÄgan vad det beror pÄ: Àr det bristande sprÄkkunskaper eller beror det pÄ nÄgot annat och i sÄ fall, vad? I begynnelsen benÀmndes Àmnet svenska som frÀmmande sprÄk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andrasprÄk.Min ambition var att ta reda pÄ orsaken till valet av svenskÀmne genom fokussamtal med 7 informanter pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmÄl, skolgÄng, upplevelser av att vara flersprÄkig i den svenska skolan, vÀrdering av och attityd till Àmnet, ett eller tvÄ svenskÀmnen, flersprÄkig identitet och ett eller tvÄ modersmÄl.

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar pÄ att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning upplever svÄrigheter med övergÄngar frÄn exempelvis skola till arbete. Men Àven att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvÀgledare skulle kunna underlÀtta övergÄngsprocessen för dessa elever. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn sex kvalitativa intervjuer. Följande frÄgestÀllningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar pÄ att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvÀgledarna Àr grundad pÄ förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven stÄr i centrum och att dennes behov ska tillgodoses.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar pÄ syftet. Studien inriktar sig frÀmst i arbete pÄ individ- och gruppnivÄ med Äldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi Àr lÀrare, förskolelÀrare eller fritidspedagoger. I vÄr studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin frÀmsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Denna uppsats handlar om vad som hÀnder nÀr ett företag rÄkar ut för en kris som skakar sjÀlva grunden för dess existens. Syftet Àr att ta reda pÄ vilka framgÄngsfaktorer som kan förklara att Skyddsprodukter AB lyckats flytta sina resurser och sina kompetenser till ett nytt affÀrsomrÄde och att bedöma vilken möjlighet som denna nysatsning har för att vÀxa ytterligare. UtifrÄn SP:s erfarenheter kan vi fÄ fram vilka faktorer som Àr avgörande för att företag skall kunna ta sig ut ur en alvarlig strategisk krissituation. Med hjÀlp av den teori som finns kring kÀrnkompetens, resurser och hot analyserar vi Skyddsprodukter för att frÄn detta dra generella slutsatser om vilka framgÄngsfaktorer som Àr kritiska för överflyttning till ett nytt affÀrsomrÄde. Den centrala egenskapen hos ett företag som klarar att byta affÀrsomrÄde Àr ledarens roll.

Bakgrund: Utveckling av fÀrdigheter i aktiviteter i dagliga livet Àr viktigt för att kunna bli sjÀlvstÀndig i sin vardag. Hos barn med diagnosen autism Àr det vanligt att de fÀrdigheter som krÀvs för att bli sjÀlvstÀndig aldrig utvecklas. Aktiviteter som sker i barndomen ligger till grund för hur utvecklingen sker och vilka kompetenser som skapas för framtidenSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsterapeuten arbetar med barn med autism i Äldrarna 2-12 Är samt hur barnets omgivning pÄverkas av att leva med ett barn med autism.Metod: Metoden i denna studie utgjorde en litteraturstudie innehÄllande tio vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar.Resultat: Vid analys av data framkom fyra ÀmnesomrÄden, social integration, kommunikation, sensorik och motorik. OmrÄdena innefattade arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt. Ett femte omrÄde kunde Àven urskiljas gÀllande hur familjer pÄverkas av att leva med ett barn med autism.Slutsats: Resultatet visade att djur och lek var vanligt förekommande interventionsformer.

The study aims to investigate student?s attitudes and experiences of information retrieval on the Internet, as tools for learning. I have been interested of their own views about their own knowledge and experience in the subject, information seeking on the Internet. The focus is on what they perceive as problematic, what skills they consider they have and what needs they have in terms of teaching. Data were collected via questionnaires.

SammandragSkolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen Àr indelad i tre studievÀgar dÀr Skolverkets rekommendation Àr att sfi-studerande med 0?6 Ärs utbildningsbakgrund bör placeras inom studievÀg 1, sfi-studerande med 6?12 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 2 och sfi-studerande med minst 13 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 3.  Med detta som utgÄngspunkt har jag jÀmfört 18 sfi-studerandes resultat pÄ ett lÀsförstÄelsetest och ett ordförrÄdstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det Àven finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som gÄr att koppla till ordförrÄd och lÀsförstÄelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studievÀg 3, lyckas bÀttre pÄ lÀsförstÄelsetestet Àn de med en lÀgre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrÄdet Àr en viktig nyckel för studieframgÄng har jag jÀmfört resultatet pÄ ordförrÄdstestet med resultatet pÄ lÀsförstÄelsetestet för att se hur ordförrÄdet pÄverkar lÀsförstÄelsen.

Abstrakt Detta Àr en hermeneutisk studie dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lÀrarperspektiv i distansundervisning pÄ Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lÀrarna och deras kollegor efterfrÄgade ett mer organiserat samarbete dem emellan. TvÄ former för ett ökat samarbete Àr, samarbete i team och i distansnÀtverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nÀtverket ingÄr alla personer som arbetar med distanskurser, allt ifrÄn lÀrare till tekniker.

Den hÀr uppsatsen behandlar kompetensutvecklingen pÄ trÀningsföretaget SATS. Syftet Àr att undersöka synen pÄ kompetensutvecklingen hos SATS ledning och de anstÀllda, vilket innefattar hur företaget arbetar med att utveckla kompetensen hos sina anstÀllda och vilka möjligheter samt eventuella hinder personalen upplever för kompetensutvecklingen. Andra intressanta aspekter som undersöks Àr vilka kompetenser som Àr viktiga inom SATS, hur synen pÄ kompetensutveckling konstrueras i relation till företagskulturen och ledarskapet samt varför svaren i SATS medarbetarundersökning frÄn 2009 skiljer sig Ät gÀllande kompetensutveckling mellan tvÄ center i Stockholm. Jag tillÀmpar en kvalitativ metod med Ätta intervjupersoner, fyra pÄ respektive center. Uppsatsen visar att synen pÄ kompetensutveckling till stor del överensstÀmmer mellan intervjupersonerna, att den bÄde sker genom utbildningar och i det dagliga arbetet vilket Àven Àr i linje med SATS syn.

SammandragSkolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen Àr indelad i tre studievÀgar dÀr Skolverkets rekommendation Àr att sfi-studerande med 0?6 Ärs utbildningsbakgrund bör placeras inom studievÀg 1, sfi-studerande med 6?12 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 2 och sfi-studerande med minst 13 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 3.  Med detta som utgÄngspunkt har jag jÀmfört 18 sfi-studerandes resultat pÄ ett lÀsförstÄelsetest och ett ordförrÄdstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det Àven finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som gÄr att koppla till ordförrÄd och lÀsförstÄelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studievÀg 3, lyckas bÀttre pÄ lÀsförstÄelsetestet Àn de med en lÀgre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrÄdet Àr en viktig nyckel för studieframgÄng har jag jÀmfört resultatet pÄ ordförrÄdstestet med resultatet pÄ lÀsförstÄelsetestet för att se hur ordförrÄdet pÄverkar lÀsförstÄelsen.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn en dokumentanalys med syftet att undersöka pÄ vilket sÀtt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien Àr socialisation och inklusion och det Àr Àven utifrÄn dessa vÄr frÄgestÀllning utgÄr ifrÄn. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av en riktad kvalitativ innehÄllsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vÄrt material fann vi tvÄ kategorier för inklusion och tvÄ för socialisation. Kategorierna för inklusion Àr Med barnet i fokus, dÀr vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, dÀr innehÄllet tar upp vikten av mÀnniskors deltagande i barnavÄrdsÀrenden och i samhÀllets olika system.