I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lÀrande i samspel. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lÀrande som framtrÀder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur ser ?talet om? barn och barns lÀrande ut? Vilka barn framtrÀder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien Àr inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebÀr att jag har försökt hitta mönster i informanternas sÀtt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger pÄ intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lÀrare i samband med den pedagogiska dokumentationen frÄn tre olika förskolor. Resultatet visar att lÀrarna, bÄde genom tal och genom handling, talar om barnen utifrÄn tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.

Uppkomsten av NOSAM har sin grund i att dagens moderna samhÀllsutveckling mer eller mindre tvingar regioner att samarbeta för att stÀrka sin attraktionskraft gentemot omvÀrlden. Helt enkelt en ökad konkurrens. NOSAM innefattar ett regionalt omrÄde med tio olika medlemskommuner och befinner sig i en region som under de senaste 15 Ären, mycket pÄ grund av brobygget, genomgÄtt en rad förÀndringar. För att kunna arbeta mot de omgivande regionala krafterna och öka sin attraktivitet har sÄledes ett samarbete skapats. Fördelen med nÀtverkssamarbete Àr att de, genom sina olika kompetenser, kan lösa uppgifter bÄde pÄ ett billigare och effektivare sÀtt.

Skolan har bÄde ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad frÄn kunskapsuppdraget sÄ Àr det inte sjÀlvklart vad demokratiuppdraget innebÀr. DÀrför anser vi att demokratiuppdragets innebörd Àr intressant att studera nÀrmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan.Metod: Metoden vi anvÀnt för att undersöka detta Àr enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i Äk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att mÄnga av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket pÄverkar pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de gÄr i, men vi kan Àven se att eleverna har positiva förvÀntningar och önskemÄl om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att pÄverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmÄgor och kompetenser.

The concept competence is considered to be difficult to define. Therefore, it may be problematic to define competence in business and to evaluate the level of skills of employees (Thomsen, 2010). In this study the aim has been to identify key competencies for employees working as purchasers for Skanska Nordic Procurement Unit (NPU). These key competencies will afterwards help Skanska NPU to evaluate purchasers? level of competence.The theoretical framework of the study consists of three different parts.

Försvarsmakten har ett förmÄgedokument framtaget som beskriver ett antal förmÄgor och kompetenser som officeren efter grundlÀggande specialistofficersutbildning och efterföljande praktisk tjÀnstgöring skall inneha. Arbetet med att ta fram förmÄgedokumentet pÄbörjades under 2006 och skall enligt plan faststÀllas i slutet av 2009.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn förmÄgedokumentet, undersöka om de förmÄgor som dÀr beskrivs kan tolkas pÄ olika sÀtt, beroende pÄ var i det militÀra systemet frÄgan stÀlls. Samt klara ut vilken syn och vilka förvÀntningar som finns pÄ specialistofficersutbildningen och specialistofficeren efter avslutad grundlÀggande specialistofficersutbildning.Jag har valt att i uppsatsen avgrÀnsa mig till den del som beskriver förmÄgor för specialistofficerare med lednings- och sambandsinriktning.UtifrÄn förmÄgedokumentet har jag genomfört intervjuer pÄ olika nivÄer av personal frÄn Lednings- och sambandsbataljonen och Ledningsskolan pÄ Ledningsregementet och pÄ den centrala nivÄn dÀr förmÄgedokumentet utformades.I uppsatsen har jag anvÀnt mig av en deskriptiv metod, för att kunna beskriva och presentera synen pÄ vad specialistofficeren skall kunna utifrÄn förmÄgedokumentet.Det som i huvudsak har diskutterats i undersökningen Àr pÄ vilken nivÄ som specialistofficeren skall tjÀnstgöra. Vad specialistofficersutbildningen ska syfta mot samt vad som förvÀntas av specialistofficeren dÄ han lÀmnar skolan efter den grundlÀggande utbildningen och tar anstÀllning vid förbandet.I undersökningen pÄvisas vissa skillnader i synen pÄ specialistofficeren i allmÀnnhet. Det har i intervjuerna givits uttryck för att man saknar styrningar för hur specialistofficerens karriÀr ska utvecklas samt pÄ vilken nivÄ denne skall arbeta pÄ..

Kompetensutveckling anvÀnds mer och mer av företag i dagens samhÀlle. Det Àr dock fortfarande relativt ovanligt med utvÀrderingar av utbildningar. SATS Àr ett exempel pÄ ett företag som arbetar med utbildning men inte har haft resurser/kunskap att göra uppföljningar pÄ sin kompetensutveckling. Denna magisteruppsats kommer studera SATS GETIN-utbildning. Utbildningen skall genomföras av alla anstÀllda pÄ SATS och syftar till att introducera personalen till SATS vÀrderingar, arbetsrutiner, historia med mera.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlÀrarens funktion pÄ gymnasiet, samt hur rektorer pÄ gymnasieskolan och verksamma inom bildlÀrarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) dÀr estetisk verksamhet Àr borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt Àmne. Inledningsvis ges en kort hÀnvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. DÀrefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebÀra; som metod, lÀrande, kunskap och estetisk verksamhet.

Abstrakt Detta Àr en hermeneutisk studie dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lÀrarperspektiv i distansundervisning pÄ Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lÀrarna och deras kollegor efterfrÄgade ett mer organiserat samarbete dem emellan. TvÄ former för ett ökat samarbete Àr, samarbete i team och i distansnÀtverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nÀtverket ingÄr alla personer som arbetar med distanskurser, allt ifrÄn lÀrare till tekniker.

I denna uppsats har jag försökt fÄ en uppfattning om hur kommun X skulle kunna anvÀnda sina studie- och karriÀrvÀgledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gÀllande kommunens anstÀllda. UtifrÄn tankar om att samhÀllsresurser mÄste anvÀndas pÄ ett effektivt sÀtt och att vi alla mÄste vara mer flexibla i vÄra arbeten. DÄ mÄste förutsÀttningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förÀndring. Med samhÀllsresurser menas frÀmst, i det hÀr fallet, mÀnniskor anstÀllda i kommun X. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag.

Den debatt om skolan som förs idag Àr kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har Àven riktats kritik gentemot dagens lÀrarutbildning. Som snart nyutexaminerade lÀrare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det Àven intressant att se vad skolledare tÀnker om lÀrarkompetens i allmÀnhet och i synnerhet i förhÄllande till lÀrarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lÀrare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av skolledares sÀtt att se pÄ lÀrarkompetens i allmÀnhet men ocksÄ i förhÄllande till lÀrarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lÀrarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua nÄgra skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angÄende lÀrarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

I jakten pÄ att bli mer konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva vÀljer idag fler och fler företag att flytta ut hela eller delar av sin produktion till lÀnder dÀr de ekonomiska förutsÀttningarna för att bedriva verksamhet Àr bÀttre Àn i hemlandet. Detta sker vanligtvis genom sÄ kallad outsourcing, antingen till en lokal leverantör eller till en leverantör lokaliserad utomlands. Ett av de största skÀlen till varför företag vÀljer att outsourca sin tillverkning Àr kostnadsbesparingar. Genom att outsourca till ett lÄgkostnadsland kan företagen dra nytta av de lÀgre lönekostnader som dessa lÀnder ofta erbjuder. Vid sidan av kostnadsmotivet finns det Àven en rad andra vanliga motiv som företag brukar ange vid ett outsourcingbeslut.

Vad kan man idag begÀra av ett informationssystem?Det stÄr klart att informationssystem ska stödja och ersÀtta arbetsuppgifter inom företag för att öka effektiviteten eller minska kostnaderna. Men vilka arbetsuppgifter ska ett system klara av att göra lika bra som en mÀnniska och hur ska det lyckas göra lika bra bedömningar om vad som bör göras nÀr man möter en svÄr uppgift, dÀr det kanske verkligen behövs ett bra IT-stöd för att enklare ska klara av situationen?Bakgrunden till vÄrt arbete grundades pÄ en tidigare undersökning en av oss gjort pÄ sÄgverket dÀr man hade problem med lagerstyrningen. Det rekommenderades dÄ att Bodafors skulle implementera truckdatorer och en grafisk truckmodul för effektivare lagerhantering med hjÀlp av RFID.

Hur lyckas man skapa förutsÀttningar för kommunala verksamheter i stadsdelen BrynÀs att nyttja varandras goda exempel nÀr det gÀller inflytande, delaktighet, jÀmstÀlldhet och mÄngfald i arbetet med att vidareutveckla ?Den goda arbetsplatsen?? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt pÄ hur man arbetar för att frÀmja inflytande och delaktighet. FÄ insatser görs inom jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsomrÄdet, vilket till stor del beror pÄ att man inte reflekterat över dessa frÄgor och heller inte upplever nÄgon brist inom omrÄdena. För att ta reda pÄ effekten av spridningen anvÀndes en kvantitativ metod (enkÀt).

Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors tankar och upplevelser kring situationer dÀr barn misstÀnks fara illa och en anmÀlan till de sociala myndigheterna övervÀgs. Studien genomfördes genom personliga intervjuer av sex strategiskt utvalda distriktssköterskor, verksamma vid barnavÄrdscentraler (BVC) i Dalarnas och VÀrmlands lÀn och som hade erfarenhet av att trÀffa familjer med olika sociala problem. Intervjuerna inleddes med frÄgan; ?BerÀtta om ett möte med förÀldrar dÀr Du anar att barnet far illa.? En intervjuguide med tre frÄgeomrÄden anvÀndes dÀrefter för att sÀkerstÀlla att syftet tÀcktes in. Efter genomförandet analyserades intervjuerna utifrÄn fenomenologisk metod, sÄ kallad meningskoncentrering.Resultatet visade att samarbetet med socialtjÀnsten prÀglades av stora brister.