AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver stÀndigt utvecklas. Ett steg mÄnga skolor tar Àr att organisera lÀrarna i arbetslag. Det samhÀlls- och yrkesliv eleverna utbildas för stÀller allt högre krav pÄ styrkor i att definiera och lösa problem i ett förÀndringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser Àr viktiga förmÄgor för framtidens samhÀllsmedborgare.Traditionellt har lÀrare utvecklat sin kompetens och undervisning sjÀlvstÀndigt. Att delta i arbetslag stÀller nya krav pÄ ett fungerande utvecklingsarbete.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken mÄn ett urval arbetsuppgifter till skönlitterÀra texter i lÀroböcker skapar möjlighet för elever att nÄ de mÄl gÀllande skönlitteratur, som faststÀllts i lÀroplanen. Det empiriska underlaget bestÄr av de frÄgor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehÄllsanalys och analyserats dels utifrÄn ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrÄn begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att lÀroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att trÀna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frÄgor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock dÄ det Àr en övervikt av frÄgor som trÀnar ytlig lÀsförstÄelse.

I dagens globaliserade vÀrld, har mÄngfaldsmanagement vuxit fram som en nödvÀndighet likvÀl ett verktyg för att nÄ konkurrensfördelar. Forskning tyder pÄ att mÄngfald bidrar till fördelar som kreativitet och bÀttre problemlösning. Undersökningar talar för att heterogena team, medlemmar med olika bakgrunder, erfarenheter och kompetenser, presterar bÀttre i jÀmförelse med homogena team. För att ta tillvara pÄ de positiva effekterna av mÄngfald vid teamarbete, behövs ett aktivt förhÄllningsÀtt till mÄngfald och mÄngfaldsklimat. Studien undersökte hur företag arbetar med den existerande mÄngfalden, och belyser sambandet mellan företags mÄngfaldsmanagement och sammansÀttning av team.

Detta examensarbete genomfördes i samarbete med m4solutions AB, Halmstad, och Volvo Buses AB, Göteborg.DÄ Volvo önskar att minska totalkostnaden för tillverkning av luftintag, utan nedsatt prestanda som konsekvens, krÀvs undersökningar om hur vÀl dagens intag fungerar och vad som kan förbÀttras, samt planering av utvecklingsarbetet. För att underlÀtta för kommande förbÀttringsarbete har detta examensarbete undersökt vilket underlag och vilka kompetenser som krÀvs för att genomföra detta arbete. Resultatet av denna undersökning Àr en instruktion fylld med redskap och information vilket skall stöda Volvo Buses AB vid kommande arbetet att optimera luftintaget. Eftersom Volvo AB ingÄr i fordonsbranschen Àr det lÀmpligt att forma vÄr instruktion utefter ISO/TS 16949:2009 standarden, för produktutveckling inom fordonsindustrin, och Volvo?s egna metodik, Global Development Process, för produktutveckling. Studien innefattar flödessimuleringar, marknadsundersökningar och kriterieframtagning, samt analyser och utvÀrdering av samtlig tillgÀnglig information. Tillsammans gav detta en övergripande bild över luftintagets funktionalitet och prestanda, vilket i sin tur belyser vilka aktiviteter som Àr nödvÀndiga att föreslÄ i den slutgiltiga instruktionen..

Offshoring, att ett företag delar av sin verksamhet till ett annat land, har blivit allt mer uppmÀrksammat, bÄde av IT-företag och av fackpress. I denna uppsats har vi undersökt hur informanter vid tre företag i Sverige anser att deras företag har pÄverkats, organisatoriskt, efter det att de startade sin offshoring till Indien. Utöver detta har informanter vid kringliggande organisationer i den svenska IT-sektorn intervjuats för att ge sin syn pÄ hur offshoring kan pÄverka den svenska IT-sektorn och dess företag. Resultatet av undersökningen visar att de undersökta företagen har pÄverkats genom förbÀttrade arbetsprocesser inom organisationen. Personal har omplacerats eller vidareutbildats inom organisationen.

Subsidiaritetsprincipen Àr ett verktyg för att kontrollera maktfördelningen i en konstruktion som innebÀr att det finns olika nivÄer av beslutsfattande. Principen har i EU tvÄ huvudsakliga funktioner; att vÀrna medlemsstaternas suverÀnintet samt, om nödvÀndigt, ge beslutsmakten till den nivÄ som pÄ mest effektiva sÀtt kan genomföra en ÄtgÀrd. Subsidiaritetsprincipens utformning i fördragen har gett upphov till ett flertal diskussioner. Exempelvis om vilka ÄtgÀrder som faller inom EU:s exklusiva kompetens respektive vilka ÄtgÀrder som bör fallla under den konkurrerande kompetensen och dÀrmed avgöras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Mitt syfte med denna uppsats Àr att ge en utförlig beskrivning av, samt diskutera kring, subsidiaritetsprincipens innebörd och omfattning, bÄde i sitt EU-sammanhang samt som ett teoretiskt naturrÀttsligt begrepp.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Syftet med denna studie Àr att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollÀrare och lÀrare har av samverkan mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs 1-3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. ForskningsfrÄgorna Àr: vad innebÀr samverkan för verksamma lÀrare? Hur uppfattar verksamma lÀrare att samverkan utförs mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs 1-3? Vilket syfte anser verksamma lÀrare att samverkan mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs 1-3 har? Studien bestÄr av en enkÀtundersökning som Àr kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna Àr förskollÀrare och lÀrare som Àr verksamma inom förskola eller skola. Resultatet visar pÄ ett samverkansbehov men brist pÄ tid framförs som en anledning till att samverkan försvÄras.Samverkan mellan förskola och skola handlar enligt respondenterna frÀmst om att utbyta och ta tillvara pÄ varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser.

The aim of this bachelor?s thesis is to examine what expectations a few, adult, frequent library users have on librarians' competences at a specific library. We also aim to compare how well the library users' expectations relates to how the librarians describe their own competences.The method used to gather the empirical information in this study is the qualitative semi-structured interview. We interviewed six library users and the four librarians who are employed at the library where we placed our study. The results of our interviews were analyzed with the help of a model based on Anders Ørom?s librarian identities.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus pÄ pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och BowlbyŽs anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhÄllningssÀtt. FörÀldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden Àr en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

I denna undersökning granskas 31 texter skrivna av elever i Ärskurs 7 höstterminen 2011. Samtliga texter Àr skrivna efter samma pÄ förhand faststÀllda uppgift. MetodmÀssigt har texterna granskats genom en nÀrlÀsning strukturerad av ett analysschema.  Undersökningen syftar till att besvara följande frÄgestÀllningar:- Vilka Àr de texttypsmÀssiga styrkorna och svagheterna i elevtexterna?- Hur ser samspelet ut mellan berÀttandet och argumenterandet i elevtexterna?- Vilka typer av kunskaper i argumentation visar sig i elevtexterna?Sammanfattningsvis visar studien att eleverna kan föra fram en tes och argument som stödjer tesen. Dock finns det utrymme för förbÀttring vad det gÀller skapandet av disposition.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att försöka skapa förstÄelse kring hierarkiska och byrÄkratiska strukturer i plattakunskapsintensiva organisationer. Ambitionen Àr inte attpolarisera begreppen till den grad att organisationer kanplaceras in i antingen eller fack, utan att föra en djuparediskussion kring hierarkiska och byrÄkratiska strukturer. Detblir sÄledes möjligt att tala om grader och former av byrÄkratioch hierarki. Metod: Kvalitativt tolkande fallstudie med semistruktureradedjupintervjuer. Ett hermeneutiskt tillvÀgagÄngssÀtt.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Det arbete sjuksköterskan utför inom dagens hÀlso- och sjukvÄrd har sin grund i det yrke som vÀxte fram under 1800-talet. En förÀndring har skett frÄn en mer underordnad roll till dagens yrke som omvÄrdnadspecialist. Sjuksköterskans omvÄrdnadsuppgifter bestÄr av mÄnga olika kompetenser dÀr gemensam nÀmnare Àr arbete utifrÄn den enskilde patienten. En helhetsbild av sjuksköterskan arbete borde Àven inkludera hur detta arbete Àr fördelat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete Àr fördelat över dygnets 24 timmar.