Att ha ett arbete Àr betydelsefullt, men det Àr ingen sjÀlvklarhet för alla mÀnniskor. SamhÀllet förÀndras stÀndigt och idag stÀlls det höga krav pÄ effektivitet och personliga kompetenser. Det gör att mÄnga mÀnniskor har svÄrt att nÄ upp till dessa krav och hamnar istÀllet utanför arbetsmarknaden. Vi vill med denna uppsats visa pÄ en alternativ verksamhetsform som kan bryta ett utanförskap och som kan fÄ mÀnniskor integrerade i samhÀllet igen. DÀrför har vi valt att studera sociala arbetskooperativ vilket Àr företag som drivs i föreningsform av medlemmarna sjÀlva.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrÄn frÄn en hermeneutisk ansats intervjua sjukgymnaster om deras uppfattning av teamarbete i relation till deras profession. FrÄgestÀllningarna för studien gÀllde för- och nackdelar och legitimitet i relation till teamet samt om förÀndringarna i sjukskrivningsprocessen hade inverkan pÄ arbetet. Resultatet pÄvisade att kunskap utifrÄn flera kompetenser och ett gemensamt perspektiv uppfattades positivt. Negativt var att teamarbete tog tid och teammedlemmarnas attityd mot varandra. Legitimiteten uppfattades stark hos de flesta av sjukgymnasterna. Detta i form av sjÀlvstÀndighet, auktoritet, uppskattning frÄn andra och trygghet i yrkesrollen.

MÄnga aktörer i byggbranschen anser att det Àr viktigt att jobba för ökad kvalitet av sin produkt/tjÀnst, för att minska fel som kan uppstÄ samt minska sina kostnader. Med det stora antalet aktörer som förekommer i en byggprocess Àr det ett behov att erfarenhetsÄterföringen sker i samarbete med samtliga aktörer. De olika aktörerna sitter pÄ olika kompetenser och kommer frÄn olika organisationer som i sin tur har sin kultur, sina system och sin linjeorganisationsform. Detta gör att det Àr en utmaning för den som leder ett projekt att se till att rÀtt kompetenser och tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga vid rÀtt tillfÀlle. För konsulten innebÀr detta att bedömningen av projekteringsarbetet sker av entreprenören i produktionsskedet och av bestÀllaren i förvaltningsskedet.

Inom vÄrden utförs ofta schemalÀggning av personal manuellt, vilket krÀver mycket tid och resurser. Att planera arbetet för en grupp lÀkare, med dess ofta mycket komplexa sammansÀttning vad gÀller exempelvis arbetsuppgifter och kompetenser, Àr ingen lÀtt uppgift. Detta examensarbete studerar huruvida en automatiserad taktisk bemanningsplanering med en tidshorisont pÄ ett halvÄr till ett Är, skulle kunna underlÀtta denna uppgift.I rapporten presenteras en mÄloptimeringsmodell som implementerats i AMPL för att med CPLEX som lösare generera förslag till bemanningsplaner. För att utveckla en matematisk modell som vÀl representerar de förutsÀttningar som rÄder vid bemanningsplanering av lÀkare har alternativa formuleringar provats och utvÀrderats. Den mest lovande av modellerna, som baseras pÄ mÄloptimering, har i en pilotstudie testats pÄ data frÄn Onkologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus.

Massmedia har under den senaste tiden uppmÀrksammat den lÄga kvinnorepresentationen inom svenskt nÀringsliv. Den lÄga kvinnorepresentationen inom styrelser Àr ett komplext problem, sÄvÀl ett rÀttvise- som ett resurs- och kompetensproblem, eftersom kvinnors kompetenser endast tas tillvara i begrÀnsad omfattning. Syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen huruvida en ökad kvinnorepresentation inom styrelser bör ske av egen kraft eller genom lagstiftad könskvotering. För att kunna uppnÄ detta syfte valde vi ett kvalitativt angreppssÀtt genom att intervjua tre kvinnliga samt tre manliga styrelserepresentanter. En av slutsatserna vi drog Àr att de manliga nÀtverkens utgör ett hinder för kvinnligt styrelsedeltagande, eftersom de manliga nÀtverken ofta fungerar som en rekryteringsbas för nya styrelseledamöter.

Uppsatsen Àr ett resultat av en explorativ studie som tar sin utgÄngspunkt i att informationssystem i hög grad Àr situationsberoende, komplexa och abstrakta. Om en investering i ett IS ska bli framgÄngsrik krÀvs att hÀnsyn tas till fler faktorer Àn de som vanligtvis inkluderas i befintliga problemperspektiv. En sÄdan Àr bestÀllarkompetens. Det saknas dock konceptualiseringar av begreppet vilket begrÀnsar dess anvÀndningsomrÄde, ur sÄvÀl ett vetenskapligt som ett praktiskt perspektiv. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning Àr: Vilka kompetenser bör ingÄ i en bestÀllarorganisation, bÄde generellt för bestÀllarprocessen i sin helhet men Àven specifikt för ingÄende faser? En litteraturstudie resulterar i en teorisyntes som frÀmst vilar pÄ bestÀllningsprocessens faser och begreppet funktionell kompetens.

Abstract:I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader pĂ„ samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer Ă€r betydelsefulla i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor, dĂ€rför Ă€r det en viktig förutsĂ€ttning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet vĂ„ld i nĂ€ra relationer Ă€r fortfarande nytt för socialtjĂ€nsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för vĂ„ldsutsatta kvinnor. Detta Ă€r en kvalitativ studie som Ă€r grundad pĂ„ semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar pĂ„ socialtjĂ€nsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna Ă€r nödvĂ€ndiga och att samarbetet leder till bĂ€ttre insatser samt förutsĂ€ttningar i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor.

Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

Telekombranschen har de senaste decennierna upplevt en stark tillvÀxt, framförallt i urbana omrÄden och vÀstvÀrlden. Nu nÀr denna tillvÀxt Àven sker i utvecklingslÀnder och dess landsbygd, söks det efter nya sÀtt att försörja basstationer som ej Àr kopplade till elnÀtet med energi. Syftet med detta examensarbete Àr att studera och analysera framtida hÄllbara energilösningar för basstationer inom telekombranschen.Detta görs genom att kartlÀgga alternativ, analysera vilka hinder och möjligheter som finns samt undersöka vilka kompetenser som krÀvs för en vidare utveckling. Arbetet har framförallt baserats pÄ intervjuer av aktörer i telekombranschen samt litteraturstudier.Studien visar att de tekniker som i framtiden har störst potential att ersÀtta dieselgeneratorerna idag Àr solceller samt smÄskalig vindkraft. För att denna utveckling skall ske krÀvs det innovationer och nya sÀtt att implementera energisystem med basstationer.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmÄgan hos eleven i bildundervisning pÄ gymnasiets estetiska program för att förstÄ hur man som lÀrare kan hjÀlpa eller stjÀlpa elevens förmÄga till eget skapande. Skapande förmÄga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för Àmnet bild. Jag har genom tvÄ undervisningsförsök och tvÄ intervjuer av lÀrare inom ramen för Àmnet bild undersökt hur jag som pedagog kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel pÄ hur pedagogen kan frÀmja lÀrandet och skapa förutsÀttningar som frÀmjar skapande förmÄga. BÄde resultat frÄn undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven; att som lÀrare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sÀtta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

Vid ett företagsförvÀrv mÄste det nya företaget införlivas och informationssystemen mÄste integreras. Integration av informationssystem Ästadkoms oftast genom implementation av ett affÀrssystem. En lyckad implementation av affÀrssystem Àr en implementation som hÄller satta ramar för tid och budget. Implementationen av ett affÀrssystem leder till stora avbrott i verksamheten. I den hÀr uppsatsen har jag studerat hur en implementation av ett affÀrssystem vid företagsförvÀrv genomförs, i syftet att integrera informationssystem, utan stora avbrott i verksamheten.

Studien har undersökt möteskulturen vid tre funktioner pÄ ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin. Möteskulturen Àr avgrÀnsad till mötenas strukturella beskaffenhet, deltagarnas interaktioner och hur man tar tillvara deltagarnas kompetens under arbetsmöten. Studien utgÄr frÄn en materialnÀra metod dÀr möteskulturen har studerats genom tre fokusgrupper med 20 respondenter. Resultatet tyder pÄ tre liknande möteskulturer med bÄde vÀlfungerande, strukturerade möten och otydliga dysfunktionella möten. Kulturerna karaktÀriseras av en hög kvantitet möten, en utbredd strÀvan efter konsensus, obalanserade deltagarroller som innebÀr att alla kompetenser inte tas tillvara pÄ.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver stÀndigt utvecklas. Ett steg mÄnga skolor tar Àr att organisera lÀrarna i arbetslag. Det samhÀlls- och yrkesliv eleverna utbildas för stÀller allt högre krav pÄ styrkor i att definiera och lösa problem i ett förÀndringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser Àr viktiga förmÄgor för framtidens samhÀllsmedborgare.Traditionellt har lÀrare utvecklat sin kompetens och undervisning sjÀlvstÀndigt. Att delta i arbetslag stÀller nya krav pÄ ett fungerande utvecklingsarbete.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.