Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att planera och genomföra olika övningar som har med EQ att göra, med en grupp barn i förskolan. Genom att göra detta vill vi lÀra oss mer om hur man kan arbeta praktiskt med EQ i en pedagogisk verksamhet. Syftet Àr Àven att fördjupa oss i vad begreppet EQ innebÀr. Vi gjorde en observation av en barngrupp, som sedan lÄg till grund för utformandet av vÄra aktiviteter. Studien hade en kvalitativ ansats.VÄr utgÄngspunkt var att genomföra dessa aktiviteter, vilka behandlade de olika omrÄdena inom EQ (social kompetens, empati, förmÄga att hantera sina kÀnslor, sjÀlvkÀnnedom och motivation).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan anvÀnda denna vetskap som utgÄngspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten Àr att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nÄ företagens mÄl. UtifrÄn teorin sammanstÀlls en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som anvÀnds för företaget.Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har tvÄ typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning dÄ enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process hÀrrörs ifrÄn dÄlig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dÄlig uppföljning av regler.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka naturÀmneslÀrares och engelsklÀrares uppfattningar gÀllande fördelar, nackdelar och förutsÀttningar med Àmnesövergripande arbete. Jag ville Àven undersöka om det fanns nÄgra skillnader i uppfattningar mellan de tvÄ Àmnesgrupperna. Undersökningen grundades pÄ intervjuer med sammanlagt Ätta lÀrare: fyra naturÀmneslÀrare och fyra engelsklÀrare. Resultatet visade att lÀrare bland annat uppfattar elevernas helhetssyn och deras utvecklade av kompetenser för ett framtida yrkesliv som fördelar och bland annat tidsaspekten och lÄsta Àmnes- och kursplaner som nackdelar. Exempel pÄ förutsÀttningar som lÀrarna uppfattade var tid och att schemat möjliggör arbetssÀttet.

Denna uppsats handlar om integration och integrationsarbetet pÄ landsbygden. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur aktörer i tre olika integrationsprojekt har upplevt samarbetet. Detta för att sedan se om det Àr möjligt att skapa en metod för hur man kan arbeta med integrationsprojekt i framtiden. Studien har sin utgÄngspunkt i en sammanstÀllning av lyckade integrationsprojekt som finansierats av landsbygdsprogrammet. Tre projekt valdes ut för en djupare studie dÀr kvalitativa intervjuer genomfördes med berörda aktörer. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild av hur de har uppfattat arbetet i de olika projekten. Resultatet av studien visar att man i ett tidigt skede identifierat vika kompetenser som behövs i projekten och dÀrefter upprÀttat samarbeten med aktörer som besitter de kompetenserna.

?FrÄn invÀrtes till utvÀrtes?.1Det Àr orden som HÄkan Juholt nyttjar för att beskrivaförsvarsmaktens nya inriktning. Han vill se en försvarsmakt som kan sÀttas in omedelbartinternationellt likvÀl som nationellt. Kraven pÄ fÀltarbetsfunktionen anses ha ökat markant dÄ viinte lÀnge fullt ut kan stödja oss pÄ totalförsvaret.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl vÄra fÀltarbetsförmÄgor överensstÀmmer med avvÄra huvudmÀn2 efterfrÄgade. Dessutom skall uppsatsen belysa hur brukarna3 ser pÄ behovet avfÀltarbetsförmÄgor nu och i framtiden.

Inom vÄrden utförs ofta schemalÀggning av personal manuellt, vilket krÀver mycket tid och resurser. Att planera arbetet för en grupp lÀkare, med dess ofta mycket komplexa sammansÀttning vad gÀller exempelvis arbetsuppgifter och kompetenser, Àr ingen lÀtt uppgift. Detta examensarbete studerar huruvida en automatiserad taktisk bemanningsplanering med en tidshorisont pÄ ett halvÄr till ett Är, skulle kunna underlÀtta denna uppgift.I rapporten presenteras en mÄloptimeringsmodell som implementerats i AMPL för att med CPLEX som lösare generera förslag till bemanningsplaner. För att utveckla en matematisk modell som vÀl representerar de förutsÀttningar som rÄder vid bemanningsplanering av lÀkare har alternativa formuleringar provats och utvÀrderats. Den mest lovande av modellerna, som baseras pÄ mÄloptimering, har i en pilotstudie testats pÄ data frÄn Onkologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer pÄ virtuella utvecklingsteam för att dÀrmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. TillÀmpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar bÄde nÀr det gÀller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan stÀller krav pÄ en helt ny typ av utveckling och implementering dÄ IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affÀrsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier dÄ sÄvÀl svenska som utlÀndska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

Undersökningen berör omrÄdet fritidspedagoger och lÀrare i olika samarbetsformer med Äsikter om social kompetens i fokus. Syftet med undersökningen Àr att finna svar pÄ hur olika samarbetsformer mellan fritidspedagog och grundskollÀrare ser ut, hur pedagogerna tÀnker kring samarbetet och vad de har för Äsikter om social kompetens i skolan. Undersökningen har genomförts utifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer av sju pedagoger har genomförts. Resultatet visar pÄ hur olika pedagoger frÄn tvÄ olika yrkesgrupper utvecklat ett fungerande samarbete trots att samarbetsformerna ser helt olika ut. Detta kommer sig av att alla pedagogerna fÄtt möjlighet att utforma sin arbetssituation sjÀlva och att de kan utnyttja sina speciella kompetenser utefter erfarenheter och utbildning.

Teater och drama har mycket gemensamt dÄ bÄda anvÀnder sig av rollgestaltande uttryck. BÄda fungerar Àven som undervisningsmetoder pÄ olika sÀtt och anvÀnds pÄ skilda vis inom skolan.Detta arbete Àr en litteraturstudie som söker efter aktuell forskning för att undersöka vad det Àr för kunskaper eleverna lÀr sig genom teater och drama, det vill sÀga, vilka kompetenser eleverna fÄr genom dessa. Vad som framkommer enligt denna litteraturstudie Àr att lÀrande inom teater och drama sker pÄ mÄnga olika sÀtt. Förutom gestaltande kompetens lÀr sig eleverna ocksÄ mycket annat sÄ som empati, engagemang, tydlighet i sitt kroppssprÄk och fördjupat lÀrande i annat Àmne.Slutsatsen Àr att forskningen frÀmst beskriver teater och drama som ett sÀtt att lÀra sig ett annat Àmne, till exempel naturvetenskap, historia eller sprÄk, medan det konstnÀrliga lÀrandet inte i lika hög grad lyfts fram. I denna litteraturstudie kunde Àven observeras att lÀrande i drama gav fler söktrÀffar Àn lÀrande i teater vilket kan tyda pÄ att drama Àn sÄ lÀnge i dagens samhÀlle Àr mer vetenskapligt granskat..

Syftet med denna undersökning Àr att bidra med kunskap om förskollÀrares erfarenheter av att anvÀnda lÀrplattan i förskolan samt skapa en förstÄelse för vad som möjliggör respektive hindrar förskollÀrarnas anvÀndning av lÀrplattan som en pedagogisk resurs i verksamheten. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med Ätta förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor och sju olika avdelningar. Resultatet visar att lÀrplattan anvÀnds pÄ tvÄ huvudsakliga sÀtt i verksamheterna, det ena sÀttet Àr för dokumentation och dÀr upplevs lÀrplattan vara lÀtt att anvÀnda och tidssparande. Det andra sÀttet Àr som ett inlÀrningsverktyg för det direkta lÀrandet sÄsom sprÄk- och matematik, men Àven det indirekta lÀrandet i form av olika sociala förmÄgor. De hinder som framkommit Àr bland annat tidsbrist att lÀra sig anvÀnda lÀrplattan pÄ ett pedagogiskt sÀtt, men ocksÄ en osÀkerhet om hur den ska anvÀndas pÄ ett pedagogiskt sÀtt.

Studiens avsikt vara att studera huruvida mÀnniskor tar hÀnsyn till utseendet vid personbedömningar som gÀller egenskaper och kompetenser vilka inte pÄverkas av utseendet. Vidare Àven undersöka vilka de rÄdande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva mÀnniskor Àr. HÀr undersöktes Àven eventuella kön och Älderskillnader.Totalt bestÄr studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" Äldersgruppen och 129 Àldre vuxna tillhörande den "Àldre" Äldersgruppen. Deltagarna fick med hjÀlp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrÄn nio st.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Vi har sett att den svenska tillverkningsindustrin i detta nu befinner sig i ett paradigmskifte. Det vi observerat Àr att tillverkningsindustrier idag försöker Ästadkomma en mer effektiv organisation som bÀttre tillgodoser marknadens krav pÄ snabbhet och kvalitet. Det rÄder samstÀmmighet i litteraturen vi studerat, om att det har varit nödvÀndigt för mÄnga organisationer inom tillverkningsindustrin att förÀndra sina verksamhetsstrategier. FörÀndringen handlar om Lean och flödeseffektivisering som den nya verksamhetsstrategin. Genom intervjuer med ledare inom den svenska tillverkningsindustrin har vi uppmÀrksammat att ledarskapet Àr av stor betydelse i denna nya verksamhetsstrategi.

Abstrakt Roos, Andrea & StÄhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special needŽs teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen kan spela om han/hon upptÀcker vuxenmobbning och krÀnkande behandling i skolan. UtifrÄn detta syfte stÀlls frÄgor som: Hur mÄr vuxna i skolan idag? Har specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och krÀnkande behandling i skolan? Hur kan specialpedagogen frÀmja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre specialpedagoger och tre rektorer pÄ fyra olika skolor. Samtliga specialpedagoger har en specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning som pÄbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i bÄde det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och krÀnkande behandling, men inte alltid mandat frÄn ledningen att göra det.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.