Syftet med studien Àr att ur ett elevperspektiv fÄ en uppfattning om hur ungdomarna ser pÄ konsumtion och konsumtionsvanor i förhÄllande till ett hÄllbart samhÀlle.Teoretiska utgÄngspunkter grundar sig bland annat utifrÄn konsumtionssamhÀllet enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhÀllets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.Metoden som anvÀnts i studien Àr fokusgruppsintervjuer dÀr fakta samlats in med hjÀlp av diktafon och videokamera.Resultatredovisningen bestÄr utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrÄn dessa.Ungdomarna som Àr uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhÀlle verkar vara medvetna nÀr det gÀller sin pÄverkanskraft mot ett hÄllbart samhÀlle genom sin konsumtion, sÄvÀl kortsiktigt som lÄngsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien nÀr det gÀller engagemang och vilja till förÀndring mot ett mer hÄllbart samhÀlle.  .

Denna kvantitativa studie undersöker i vilken utstrÀckning svenska börsnoterade företag följer upplysningskraven om immateriella tillgÄngar faststÀllda av IAS 38. Dessutom analyseras sambanden mellan omfattningen av upplysningar och sju företagsspecifika faktorer som enligt tidigare forskning driver omfattningen av upplysningar. Upplysningar betraktas som ett sÀtt för företag att minska informationsasymmetrin som uppstÄr nÀr kapitalmarknaden inte har relevant och fullstÀndig information om vad beloppen i de finansiella rapporterna baseras pÄ. Sambanden mellan variablerna analyserades med hjÀlp av regressionsanalys dÀr omfattningen av upplysningar om immateriella tillgÄngar var den beroende variabeln och de sju företagsspecifika faktorerna var de oberoende variablerna. Resultaten visade att företagen i genomsnitt har hög nivÄ av standardefterlevnad och dessutom har utvecklat sin externa redovisning sedan införandet av IFRS.

Syfte: Uppsatsen syftar till att utreda i vilken utstrÀckning visuell stimuli i form av informativ skyltning kan frÀmja kunders köpbeteende angÄende miljömÀrkta produkter. Studien Àmnar Àven klargöra om priskampanjer har en inverkande effekt pÄ sambandet mellan visuell stimuli och köpbeteende i butikslandskapet.Metod: Undersökningen baseras pÄ en kvantitativ metod och resultatet bygger pÄ statistiska analyser. En hypotestestande deduktiv ansats med en experimentell undersökningsdesign har tillÀmpats. Sammanlagt genomfördes 832 observationer pÄ ICA Maxi Stormarknad i Kalmar.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att visuell stimuli, i form av informativa skyltar, pÄverkar individers köpbeteende. Priskampanjer dÀremot, har ett större inflytande pÄ köpbeteendet vilket medför att det inte kan statistiskt sÀkerstÀllas att visuell stimuli kan överkomma ekonomisk rationalisering..

Studien undersöker nyanlÀnda invandrares motivation till lÀrande av det svenska sprÄket, hur de ser pÄ sitt lÀrande och om dessa uppfattningar skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Denna studie Àr gjord ur en fenomenologisk metodologi och anvÀnder sig av intervjuer som datainsamlingsmetod och med en analysprocess som bestÄr av fem steg. De största motivationsfaktorerna till att lÀra sig det svenska sprÄket Àr en vilja om att etablera sig i samhÀllet socialt samt att finna arbete. Dock finns det omstÀndigheter som gör inlÀrningen svÄr, som nuvarande livssituation, informanternas bakgrund och svÄrigheterna med ett sprÄk som Àr vÀldigt annorlunda frÄn modersmÄlet. Men en vilja att lÀra sig finns dÀr, dels för sin egen skull, men Àven för att hjÀlpa mÀnniskor omkring dem som familjemedlemmar eller andra mÀnniskor i samma situation som de sjÀlva befunnit sig i.

Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utprÀglat tjÀnstesamhÀlle dÀr majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjÀnstesektorn. Detta fÄr konsekvenser i form av hÄrdare konkurrens och högre krav pÄ sÄvÀl befintliga som nya aktörer. Ett sÀtt att stÄ emot konkurrensen, differentiera sig och erhÄlla marknadsandelar Àr att skapa innovationer.Trots att utvecklingen mot tjÀnstesamhÀllen Àr global och tycks vara hÀr för att stanna rÄder det brist pÄ empiriska studier för hur tjÀnsteföretag kan arbeta med att stimulera innovationer. Forskning pÄ omrÄdet har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsÀgelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och Àr till stor del inte överförbar pÄ tjÀnsteföretag.Avsikten med denna studie Àr att ge en ökad förstÄelse för hur tjÀnsteföretag kan stimulera innovationer.

Vid industriell produktion sÄ uppstÄr vÀrme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mÀngd vÀrme blir kvar som restvÀrme. Företagen inom industrin strÀvar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvÀrmen och den energin som denna innehÄller. Idag Àr det vanligaste anvÀndningsomrÄdet i Sverige för restvÀrme frÄn industrin att denna anvÀnds i nÀrliggande fjÀrrvÀrmenÀt. Ibland finns inte denna möjlighet eller Àr begrÀnsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvÀrme.Denna rapport Àr ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka effekter östutvidgningen kan ha pÄ den svenska familjeförsÀkringen. Arbetet fokuserar pÄ Polens intrÀde i EU och en eventuell polsk immigration till Sverige. Metod: Undersökningen bygger pÄ migrationsteorier och jÀmförelser med tidigare utvidgningar av den Europeiska Unionen och pekar pÄ drivkrafter bakom immigration. Slutsatser: Arbetet visar pÄ stora ekonomiska skillnader mellan Sverige och Polen och att det finns avsevÀrda incitament till immigration. Samtidigt ger tidigare utvidgningar prov pÄ att mÀnniskor i allmÀnhet Àr trogna sin hembygd.

Mobiltelefoner med internetuppkoppling har blivit allt viktigare i mÀnniskors liv. I och med det har mÄnga funktioner och applikationer utvecklats för underhÄllningsÀndamÄl, som exempelvis spel. Forskning om varför personer attraheras av och fastnar för mobilspel Àr idag begrÀnsad Àven om studier kring andra spelplattformar finns.Syftet i denna studie Àr att ta reda pÄ vad det Àr som driver anvÀndare till att spela spel samt vilka specifika element som bidrar till fortsatt spelande. För att svara pÄ detta genomfördes en kvantitativ enkÀtstudie samt en mer fokuserad delstudie dÀr en mindre testgrupps mobilspelsvanor undersöktes. Fyra olika motivationsteorier har anvÀnts vilka var: Murrays behovsteori, Maslows behovstrappa, Fogg Behavior Model och mÄlteori.

Denna uppsats syftar till att beskriva motivationen hos nÄgra produktionsarbetare inom tvÄ Älderskategorier för att kunna spegla eventuella skillnader mellan dessa. Den kvalitativa beskrivningen utgÄr frÄn frÄgan om vad som motiverar fem Àldre respektive fem yngre produktionsanstÀllda med monotona arbeten vid löpande band. Den teoretiska utgÄngspunkten baseras pÄ behovsteorier och studier kring industriarbetares instÀllning till sitt arbete. Resultatet visar att ingen av informanterna uppfyller samtliga kriterier gÀllande instrumentell instÀllning, d.v.s. arbetar enbart för ekonomiska intressen.

Musikfestivaler, som radat upp framgÄngar, beskrevs som framgÄngssagor och tycktes vara rustade mot allt samhÀllet kunde tÀnkas kasta mot dem. De betraktades nÀst intill som odödliga, vilket visade sig inte stÀmma nÀr mÄnga festivaler, inom loppet av en kort tidsperiod, redovisade stora förluster och flera av dem gick Àven i konkurs. Detta fenomen var nÄgot som media snabbt snappade upp och under en tid intensivt bevakade. Flera krönikor och artiklar skrevs om festivalernas konkurser och termen ?festivaldöden? myntades.

Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bliett ?vinnande koncept? för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebattensÀtter djupa spÄr i vÄrt konsumtionsmönster. NÀr företagare vÀljer att inrikta sig pÄ miljönkliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptÀcker möjligheter pÄ marknaden.Fram till nyligen har forskningen inom miljöomrÄdet bara fokuserat pÄ hur man ska uppnÄ enhÄllbar utveckling, och det Àr först pÄ senare Är som forskare har börjat utforska entreprenörerinom omrÄdet. Hittills har forskningen Àven fokuserat pÄ etablerade entreprenörer och inte pÄdem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, sÄ kalladeentreprenörer i vardande.

Syftet med följande arbete Àr undersöka elevers förestÀllningar om lÀrande och estetiska lÀrprocesser inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Jag undersöker hur elever resonerar om sitt eget lÀrande med hjÀlp av intervjuer och relaterar resultatet till begreppen motivation, motstÄnd och estetiska lÀrpocesser samt analyserar det utifrÄn Bourdieus habitusbegrepp. Studien genomfördes, i form av kvalitativa djupintervjuer, under höstterminen 2013, och omfattar fyra slumpvis utvalda deltagare i Äldrarna 11-14 Är, som alla har avslutat en eller flera kurser pÄ Kulturskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie pÄ att ungas identitetsskapande pÄverkar deras kÀnslor av motstÄnd respektive motivation inför lÀrandet samt att habitusbegreppet kan vara ett viktigt redskap för att förstÄ lÀrandets dynamik. Dessutom tyder resultaten pÄ att estetiskt lÀrande i sig varken behöver skapa motivation eller lust till lÀrande.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur det kommer sig att medlemslÀnderna i EU ger upp delar av sin suverÀnitet för att ingÄ ett samarbete kring utrikes- och sÀkerhetspolitiska frÄgor (GUSP). För att besvara frÄgan anvÀnds en byrÄkrati- och en diplomatiteori för med utgÄngspunkt i de förÀndringsfaktorer som ligger bakom framvÀxten av GUSP skapa en bred bild av detta unika internationella samarbete. Genom att se till interna drivkrafter och samarbetsvinster visar vi hur samarbetet stÀndigt utvidgats. Som exempel lyfter vi fram ?En Europeisk SÀkerhetsstrategi? frÄn 2003.

Rapportens syfte Àr att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiÀra strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiÀrt brottsförebyggandearbete inom omrÄdena lokal förankring och Äterkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhÀllsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravstÀllare genererar krav pÄ polisverksamheten i Sverige.Rapporten Àr en litteraturstudie och tar sin utgÄngspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som dÀr presenterasangÄende polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för Àmnet relevanta styrdokument frÄn Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiÀra strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemomrÄden och utmaningar somutvecklingsarbetet pÄ det brottsförebyggande omrÄdet och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrÀttelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhÄller sig till tankarna bakom nÀrpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

This essay concerns medical- and dental tourism. The main purpose with the essay was to study which factors that affects Swedish choices to seek medical- and dental care abroad and therefore reach an understanding for Swedish medical- and dental tourism to other countries. The aim has also been to try to reach an insight in how Swedish medical- and dental tourism might develop the future. The study is based on qualitative interviews with five officials who were well-grounded in the field. The theoretical framework concerned the need of travel, push- and pull factors, Maslow?s hierarchy of needs and the thinking about needs within business activities.