Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utprÀglat tjÀnstesamhÀlle dÀr majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjÀnstesektorn. Detta fÄr konsekvenser i form av hÄrdare konkurrens och högre krav pÄ sÄvÀl befintliga som nya aktörer. Ett sÀtt att stÄ emot konkurrensen, differentiera sig och erhÄlla marknadsandelar Àr att skapa innovationer.Trots att utvecklingen mot tjÀnstesamhÀllen Àr global och tycks vara hÀr för att stanna rÄder det brist pÄ empiriska studier för hur tjÀnsteföretag kan arbeta med att stimulera innovationer. Forskning pÄ omrÄdet har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsÀgelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och Àr till stor del inte överförbar pÄ tjÀnsteföretag.Avsikten med denna studie Àr att ge en ökad förstÄelse för hur tjÀnsteföretag kan stimulera innovationer.

Vid industriell produktion sÄ uppstÄr vÀrme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mÀngd vÀrme blir kvar som restvÀrme. Företagen inom industrin strÀvar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvÀrmen och den energin som denna innehÄller. Idag Àr det vanligaste anvÀndningsomrÄdet i Sverige för restvÀrme frÄn industrin att denna anvÀnds i nÀrliggande fjÀrrvÀrmenÀt. Ibland finns inte denna möjlighet eller Àr begrÀnsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvÀrme.Denna rapport Àr ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka effekter östutvidgningen kan ha pÄ den svenska familjeförsÀkringen. Arbetet fokuserar pÄ Polens intrÀde i EU och en eventuell polsk immigration till Sverige. Metod: Undersökningen bygger pÄ migrationsteorier och jÀmförelser med tidigare utvidgningar av den Europeiska Unionen och pekar pÄ drivkrafter bakom immigration. Slutsatser: Arbetet visar pÄ stora ekonomiska skillnader mellan Sverige och Polen och att det finns avsevÀrda incitament till immigration. Samtidigt ger tidigare utvidgningar prov pÄ att mÀnniskor i allmÀnhet Àr trogna sin hembygd.

Mobiltelefoner med internetuppkoppling har blivit allt viktigare i mÀnniskors liv. I och med det har mÄnga funktioner och applikationer utvecklats för underhÄllningsÀndamÄl, som exempelvis spel. Forskning om varför personer attraheras av och fastnar för mobilspel Àr idag begrÀnsad Àven om studier kring andra spelplattformar finns.Syftet i denna studie Àr att ta reda pÄ vad det Àr som driver anvÀndare till att spela spel samt vilka specifika element som bidrar till fortsatt spelande. För att svara pÄ detta genomfördes en kvantitativ enkÀtstudie samt en mer fokuserad delstudie dÀr en mindre testgrupps mobilspelsvanor undersöktes. Fyra olika motivationsteorier har anvÀnts vilka var: Murrays behovsteori, Maslows behovstrappa, Fogg Behavior Model och mÄlteori.

Denna uppsats syftar till att beskriva motivationen hos nÄgra produktionsarbetare inom tvÄ Älderskategorier för att kunna spegla eventuella skillnader mellan dessa. Den kvalitativa beskrivningen utgÄr frÄn frÄgan om vad som motiverar fem Àldre respektive fem yngre produktionsanstÀllda med monotona arbeten vid löpande band. Den teoretiska utgÄngspunkten baseras pÄ behovsteorier och studier kring industriarbetares instÀllning till sitt arbete. Resultatet visar att ingen av informanterna uppfyller samtliga kriterier gÀllande instrumentell instÀllning, d.v.s. arbetar enbart för ekonomiska intressen.

Musikfestivaler, som radat upp framgÄngar, beskrevs som framgÄngssagor och tycktes vara rustade mot allt samhÀllet kunde tÀnkas kasta mot dem. De betraktades nÀst intill som odödliga, vilket visade sig inte stÀmma nÀr mÄnga festivaler, inom loppet av en kort tidsperiod, redovisade stora förluster och flera av dem gick Àven i konkurs. Detta fenomen var nÄgot som media snabbt snappade upp och under en tid intensivt bevakade. Flera krönikor och artiklar skrevs om festivalernas konkurser och termen ?festivaldöden? myntades.

Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bliett ?vinnande koncept? för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebattensÀtter djupa spÄr i vÄrt konsumtionsmönster. NÀr företagare vÀljer att inrikta sig pÄ miljönkliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptÀcker möjligheter pÄ marknaden.Fram till nyligen har forskningen inom miljöomrÄdet bara fokuserat pÄ hur man ska uppnÄ enhÄllbar utveckling, och det Àr först pÄ senare Är som forskare har börjat utforska entreprenörerinom omrÄdet. Hittills har forskningen Àven fokuserat pÄ etablerade entreprenörer och inte pÄdem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, sÄ kalladeentreprenörer i vardande.

Syftet med följande arbete Àr undersöka elevers förestÀllningar om lÀrande och estetiska lÀrprocesser inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Jag undersöker hur elever resonerar om sitt eget lÀrande med hjÀlp av intervjuer och relaterar resultatet till begreppen motivation, motstÄnd och estetiska lÀrpocesser samt analyserar det utifrÄn Bourdieus habitusbegrepp. Studien genomfördes, i form av kvalitativa djupintervjuer, under höstterminen 2013, och omfattar fyra slumpvis utvalda deltagare i Äldrarna 11-14 Är, som alla har avslutat en eller flera kurser pÄ Kulturskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie pÄ att ungas identitetsskapande pÄverkar deras kÀnslor av motstÄnd respektive motivation inför lÀrandet samt att habitusbegreppet kan vara ett viktigt redskap för att förstÄ lÀrandets dynamik. Dessutom tyder resultaten pÄ att estetiskt lÀrande i sig varken behöver skapa motivation eller lust till lÀrande.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur det kommer sig att medlemslÀnderna i EU ger upp delar av sin suverÀnitet för att ingÄ ett samarbete kring utrikes- och sÀkerhetspolitiska frÄgor (GUSP). För att besvara frÄgan anvÀnds en byrÄkrati- och en diplomatiteori för med utgÄngspunkt i de förÀndringsfaktorer som ligger bakom framvÀxten av GUSP skapa en bred bild av detta unika internationella samarbete. Genom att se till interna drivkrafter och samarbetsvinster visar vi hur samarbetet stÀndigt utvidgats. Som exempel lyfter vi fram ?En Europeisk SÀkerhetsstrategi? frÄn 2003.

Rapportens syfte Àr att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiÀra strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiÀrt brottsförebyggandearbete inom omrÄdena lokal förankring och Äterkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhÀllsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravstÀllare genererar krav pÄ polisverksamheten i Sverige.Rapporten Àr en litteraturstudie och tar sin utgÄngspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som dÀr presenterasangÄende polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för Àmnet relevanta styrdokument frÄn Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiÀra strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemomrÄden och utmaningar somutvecklingsarbetet pÄ det brottsförebyggande omrÄdet och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrÀttelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhÄller sig till tankarna bakom nÀrpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

This essay concerns medical- and dental tourism. The main purpose with the essay was to study which factors that affects Swedish choices to seek medical- and dental care abroad and therefore reach an understanding for Swedish medical- and dental tourism to other countries. The aim has also been to try to reach an insight in how Swedish medical- and dental tourism might develop the future. The study is based on qualitative interviews with five officials who were well-grounded in the field. The theoretical framework concerned the need of travel, push- and pull factors, Maslow?s hierarchy of needs and the thinking about needs within business activities.

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde, samt att Àven undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. MÀnniskor i byarna har med hjÀlp av samverkan över bygrÀnserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera pÄ lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjÀlp av förtroende, tillit och gemensamma vÀrderingar.

Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn studerandes perspektiv, skaffa vetskap om hur kunskap blir meningsfull för den distansstuderande under lÀrandeprocessen. Denna undersökning Àr en kvalitativ studie som bestÄr av fyra intervjuer med tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn, personer som studerar eller har nyligen studerat pÄ distans. En av intervjuerna genomfördes över datorkommunikation och resterande genomfördes enskilt med personerna. De personliga intervjuerna spelades in med hjÀlp av bandspelare för att kunna Àgna respondenterna största möjliga uppmÀrksamhet. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide med nÄgra huvud-frÄgor och ett antal stödfrÄgor.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre pÄverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriÀrutvecklingsprocess inom en hÄrt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade mailenkÀter, och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen Àr: studie- och yrkesvÀgledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriÀrvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dÀmpande pÄverkan, cooling down, under sin uppvÀxt, bÄde frÄn skolpersonal, och den egna familjen, men ocksÄ att de erhÄllit empowerment frÄn andra hÄll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa pÄverkan pÄ olika sÀtt, men gemensamt för dem alla Àr att de visat pÄ en inre drivkraft, som trots den nÀmnda negativa pÄverkan gjort att de nÄtt framgÄng inom sitt gebit.

Syftet med studien Àr att ur pedagogers perspektiv undersöka vilka faktorer som lÀrarna anser Àr centrala för att arbetet med Grön Flagg ska leva vidare i skolverksamheten. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ art, dÀr intervjuer, observationer och dokumentanalys har kombinerats. Studien har utförts pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet av studien visade att det fanns fyra olika faktorer; pedagogernas miljöintresse, skolornas nÀrmiljö, drivande person samt arbetssÀtt, som pedagogerna ansÄg vara viktiga för att driva Grön Flaggprojektet vidare pÄ skolorna. VÄra slutsatser Àr att det Àr pedagogernas miljöintresse som legat till grund för starten av Grön Flagg och att skolans nÀrmiljö pÄverkat pedagogernas syn pÄ att förmedla miljömedvetenhet till eleverna.