Studien handlar om förklaringar av förĂ€ndring hos nĂ„gra av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framtrĂ€dande roll pĂ„ 1970- och 1980-talen. ÖvergĂ„ngen frĂ„n feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var tvĂ„ fĂ€lt som var pĂ„ tapeten under denna period, som kan hĂ€rledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders FlorĂ©ns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgĂ„ngspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes pĂ„ vilka drivkrafter författarna anger till förĂ€ndringarna i sitt material; var i systemet pĂ„ mikro-, meso- eller makronivĂ„ dessa förĂ€ndringar intrĂ€ffar; och vad förĂ€ndringarna leder till.

Studien handlar om förklaringar av förĂ€ndring hos nĂ„gra av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framtrĂ€dande roll pĂ„ 1970- och 1980-talen. ÖvergĂ„ngen frĂ„n feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var tvĂ„ fĂ€lt som var pĂ„ tapeten under denna period, som kan hĂ€rledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders FlorĂ©ns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgĂ„ngspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes pĂ„ vilka drivkrafter författarna anger till förĂ€ndringarna i sitt material; var i systemet pĂ„ mikro-, meso- eller makronivĂ„ dessa förĂ€ndringar intrĂ€ffar; och vad förĂ€ndringarna leder till.

Fenomenet att betala dricks för service Àr ett vÀrldsomfattande fenomen. DÀremot Àr diskussionen om den monetÀra belöningens inverkan pÄ motivation gammal, kontroversiell och fortfarande olöst. Syftet med studien var att utifrÄn en referensram med tidigare motivationsteorier studera hur restauranganstÀllda reflekterar kring dricks och utifrÄn det utröna dricksens roll för uppkomsten av motivation. Kvalitativ metod anvÀndes och sju restauranganstÀllda intervjuades.  Intervjuerna var av semistrukturerad karaktÀr. Tematisk analys visade att dricks inte förefaller ha en avgörande roll för motivationen och att de intervjuade till stor del styrs av inre drivkrafter.

Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande bÄde fysiskt och psykiskt. Det beror mycket pÄ hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns mÄnga sÀtt att hantera sjukdomen pÄ. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat pÄ sjÀlvbiografier, beskriva utmÀrkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros.

I denna uppsats undersöks laga skifte i Rengsjö socken och vilka konflikter som uppstod i samband med skiftesförrÀttningarna under Ären 1847 till 1874. En kategorisering av olika konflikter har gjorts och med studier av laga skiftesprotokollen har konflikterna identifierats samt uppstÀllda hypoteser och frÄgor bearbetats och besvarats.Den primÀra kÀllan Àr sÄledes laga skiftesprotokoll som arkiverats hos LantmÀteriet och till den tidigare forskning som omnÀmns hör bland annat Ronny Petterssons studie om laga skifte i Halland, Anders Franzéns studie över laga skifte i SmÄland samt Britt Liljewalls teorier om kontinuitet och förÀndring som drivkrafter.Forskningen kring laga skifte Àr tÀmligen omfattande men gÀller i huvudsak de södra delarna av vÄrt land. Denna studie avser en mindre socken i landskapaet HÀlsingland..

Under mina Är i skÄdespelaryrket har jag utvecklat ett allt starkare intresse för dramat mellan raderna i ett teatermanus. Jag vill fÄ syn pÄ hur och vad jag gör nÀr jag arbetar och samarbetar. Min bakgrund som naturvetare har pÄverkat mitt sÀtt att se pÄ vÀrlden: Àven konstnÀrligt Àr jag starkt inspirerad av ett naturvetenskapligt perspektiv .Jag har formulerat en skÄdespelarmetod som jag kallar sjÀlvarkeologi och redogör för dess bestÄndsdelar genom att lÄna dramaturgin hos en teaterhÀndelse: ett lÀsdrama. RollkaraktÀrerna representeras av de grundvalar pÄ vilka strategin vilar. Mina personliga drivkrafter och erfarenheter som tillsammans lett fram till behovet av en metod representerar pjÀsens grundkonflikt.

Studiens syfte var att undersöka kvinnliga poetersupplevelser och erfarenheter av att skriva poesi, utifrÄn frÄgan om varförman skriver. Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att skriva kan vara att upprÀtta och vistas i etteget rum, en plats dÀr man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha ochbehöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet Àr en del av ensjÀlv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktningmot nÄgot som man (Ànnu) inte vet vad det Àr.

Det finns drivkrafter för införande av virtuella möten i organisationer bÄde i form av miljöaspekter och ekonomiska incitament. En omfattande förÀndring av mötesformer sker dock inte av sig sjÀlv. 2006 initierade VÀgverket ett projekt kallat Resfri för att bygga upp en informationstjÀnst som kan hjÀlpa organisationer att Àndra sina mötesvanor. För VÀgverkets rÀkning har författarna utfört intervjuer med sju svenska organisationer och presenterat ett förslag pÄ hur implementeringen av virtuella möten kan utvÀrderas. FramgÄngsfaktorer har identifierats och kopplats till utvÀrderingsverktyget SUMO.

Kinas och Rysslands nuvarande relationer prÀglas av samförstÄnd och samarbete. Det kinesiskryskaavtalet frÄn 2001 kan ses som ett uttryck för fred och stabilitet, men ocksÄ som ett uttryckför makt och globalt positionerande, i synnerhet med de kinesisk-ryska relationerna satta i ett historisktperspektiv. FrÄgan Àr vilka drivkrafter som kan ligga bakom Kinas och Rysslands nÀrmandetill varandra. Genom en spelteoretisk analys identifierar denna uppsats möjliga motiv tillpartnerskapet i politiska, militÀra, ekonomiska samt externa avseenden, sett utifrÄn den sammanvÀgdanyttan av partnerskap jÀmfört med icke-partnerskap. Resultatet visar att motiven kan relaterastill det gemensamma intresset att skapa global maktbalans, men kan ocksÄ kopplas till ömsesidigaberoenden mellan Kina och Ryssland som gör ett nÀra samarbete nödvÀndigt.

Motivation Àr ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och Àr vÀsentligt i organisationer för att skapa förstÄelse om hur aktiviteter pÄ arbetet pÄverkar anstÀlldas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero pÄ bÄde inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsstÀllelse i arbetsuppgifter pÄ arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnÄ företagsmÄl. Denna studie bygger pÄ Ätta intervjuer dÀr syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation pÄ arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjÀlp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, vÀlbefinnande, mÄl och delaktighet.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som Àr intagna i fÀngelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begÄtt nÄgot brott. Personlighetsundersökning baserades pÄ femfaktorsmodell och en enkÀt som bestod av 50 frÄgor. Samtliga faktorer jÀmfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jÀmförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begÄtt, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begÄ brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Syftet med studien Àr att ur ett elevperspektiv fÄ en uppfattning om hur ungdomarna ser pÄ konsumtion och konsumtionsvanor i förhÄllande till ett hÄllbart samhÀlle.Teoretiska utgÄngspunkter grundar sig bland annat utifrÄn konsumtionssamhÀllet enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhÀllets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.Metoden som anvÀnts i studien Àr fokusgruppsintervjuer dÀr fakta samlats in med hjÀlp av diktafon och videokamera.Resultatredovisningen bestÄr utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrÄn dessa.Ungdomarna som Àr uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhÀlle verkar vara medvetna nÀr det gÀller sin pÄverkanskraft mot ett hÄllbart samhÀlle genom sin konsumtion, sÄvÀl kortsiktigt som lÄngsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien nÀr det gÀller engagemang och vilja till förÀndring mot ett mer hÄllbart samhÀlle.  .

Denna kvantitativa studie undersöker i vilken utstrÀckning svenska börsnoterade företag följer upplysningskraven om immateriella tillgÄngar faststÀllda av IAS 38. Dessutom analyseras sambanden mellan omfattningen av upplysningar och sju företagsspecifika faktorer som enligt tidigare forskning driver omfattningen av upplysningar. Upplysningar betraktas som ett sÀtt för företag att minska informationsasymmetrin som uppstÄr nÀr kapitalmarknaden inte har relevant och fullstÀndig information om vad beloppen i de finansiella rapporterna baseras pÄ. Sambanden mellan variablerna analyserades med hjÀlp av regressionsanalys dÀr omfattningen av upplysningar om immateriella tillgÄngar var den beroende variabeln och de sju företagsspecifika faktorerna var de oberoende variablerna. Resultaten visade att företagen i genomsnitt har hög nivÄ av standardefterlevnad och dessutom har utvecklat sin externa redovisning sedan införandet av IFRS.

Syfte: Uppsatsen syftar till att utreda i vilken utstrÀckning visuell stimuli i form av informativ skyltning kan frÀmja kunders köpbeteende angÄende miljömÀrkta produkter. Studien Àmnar Àven klargöra om priskampanjer har en inverkande effekt pÄ sambandet mellan visuell stimuli och köpbeteende i butikslandskapet.Metod: Undersökningen baseras pÄ en kvantitativ metod och resultatet bygger pÄ statistiska analyser. En hypotestestande deduktiv ansats med en experimentell undersökningsdesign har tillÀmpats. Sammanlagt genomfördes 832 observationer pÄ ICA Maxi Stormarknad i Kalmar.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att visuell stimuli, i form av informativa skyltar, pÄverkar individers köpbeteende. Priskampanjer dÀremot, har ett större inflytande pÄ köpbeteendet vilket medför att det inte kan statistiskt sÀkerstÀllas att visuell stimuli kan överkomma ekonomisk rationalisering..

Studien undersöker nyanlÀnda invandrares motivation till lÀrande av det svenska sprÄket, hur de ser pÄ sitt lÀrande och om dessa uppfattningar skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Denna studie Àr gjord ur en fenomenologisk metodologi och anvÀnder sig av intervjuer som datainsamlingsmetod och med en analysprocess som bestÄr av fem steg. De största motivationsfaktorerna till att lÀra sig det svenska sprÄket Àr en vilja om att etablera sig i samhÀllet socialt samt att finna arbete. Dock finns det omstÀndigheter som gör inlÀrningen svÄr, som nuvarande livssituation, informanternas bakgrund och svÄrigheterna med ett sprÄk som Àr vÀldigt annorlunda frÄn modersmÄlet. Men en vilja att lÀra sig finns dÀr, dels för sin egen skull, men Àven för att hjÀlpa mÀnniskor omkring dem som familjemedlemmar eller andra mÀnniskor i samma situation som de sjÀlva befunnit sig i.