Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som Àr intagna i fÀngelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begÄtt nÄgot brott. Personlighetsundersökning baserades pÄ femfaktorsmodell och en enkÀt som bestod av 50 frÄgor. Samtliga faktorer jÀmfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jÀmförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begÄtt, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begÄ brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Civil society is facing many challenges in modern society and there is a lot of debate about where it is heading - is volunteer work declining or just taking a new form Whichever hypothesis will prove correct in the future, organizations that are dependent on volunteers will need to adapt to the new circumstances. This study aims to examine what forces drive voluntary work at RĂ€dda Barnen (Save the Children Sweden) and Hungerprojektet (The Hunger Project Sweden). Through interviews with employees and volunteers at the two organizations, this study finds that volunteers at RĂ€dda Barnen are primarily driven by values and understanding, and that the volunteers at Hungerprojektet are primarily driven by career and to some extent by values, enhancement and social factors. Understanding these driving forces allow the organizations to adapt to the new circumstances by matching the volunteers interests with the organizations' needs..

Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie beskriva och utvÀrdera informationproducenternas syn pÄ arbetet med en extremt kort bokslutsprocess, One-Day- Closing, i ett telekomföretag, och diskutera förslag till förÀndring. Undersökningens metod grundar sig i en kvalitativ fallstudie i vilken personliga intervjuer med 22 stycken controllers pÄ Sony Ericsson genomförs. Den teoretiska referensramen som presenteras syftar till att visa pÄ de drivkrafter som finns bakom trenden med allt kortare bokslutsprocesser. Med utgÄngspunkt i det insamlade materialet och teorin görs en beskrivning av arbetsprocessen och en utvÀrdering av den befintliga tidsplanen. UtifrÄn de uppfattningar som framkommer frÄn de personliga intervjuerna diskuteras olika förslag till förÀndring.

För att skapa ökad förstÄelse och utveckla positiva och hÄllbara affÀrsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lÀra sig om kultur och kulturers pÄverkan i organisationer. Uppsatsen utgÄr ifrÄn kultur som nÄgot som definierar grupper av mÀnniskor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sÀtta kÀppar i hjulet och skapa konflikter mellan mÀnniskor eller grupper, sÄ kallat kulturkrockar.Uppsatsen Àr skriven ur ett hermeneutiskt förhÄllningsÀtt och materialet som hÀmtades in var frÄn sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgÄtt ifrÄn Hernadis tolknings modell genom att stÄ under, stÄ över och till slut stÄ istÀllet för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken pÄ olika sÀtt.

Studien handlar om förklaringar av förĂ€ndring hos nĂ„gra av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framtrĂ€dande roll pĂ„ 1970- och 1980-talen. ÖvergĂ„ngen frĂ„n feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var tvĂ„ fĂ€lt som var pĂ„ tapeten under denna period, som kan hĂ€rledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders FlorĂ©ns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgĂ„ngspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes pĂ„ vilka drivkrafter författarna anger till förĂ€ndringarna i sitt material; var i systemet pĂ„ mikro-, meso- eller makronivĂ„ dessa förĂ€ndringar intrĂ€ffar; och vad förĂ€ndringarna leder till.

Studien handlar om förklaringar av förĂ€ndring hos nĂ„gra av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framtrĂ€dande roll pĂ„ 1970- och 1980-talen. ÖvergĂ„ngen frĂ„n feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var tvĂ„ fĂ€lt som var pĂ„ tapeten under denna period, som kan hĂ€rledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders FlorĂ©ns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgĂ„ngspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes pĂ„ vilka drivkrafter författarna anger till förĂ€ndringarna i sitt material; var i systemet pĂ„ mikro-, meso- eller makronivĂ„ dessa förĂ€ndringar intrĂ€ffar; och vad förĂ€ndringarna leder till.

Fenomenet att betala dricks för service Àr ett vÀrldsomfattande fenomen. DÀremot Àr diskussionen om den monetÀra belöningens inverkan pÄ motivation gammal, kontroversiell och fortfarande olöst. Syftet med studien var att utifrÄn en referensram med tidigare motivationsteorier studera hur restauranganstÀllda reflekterar kring dricks och utifrÄn det utröna dricksens roll för uppkomsten av motivation. Kvalitativ metod anvÀndes och sju restauranganstÀllda intervjuades.  Intervjuerna var av semistrukturerad karaktÀr. Tematisk analys visade att dricks inte förefaller ha en avgörande roll för motivationen och att de intervjuade till stor del styrs av inre drivkrafter.

Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande bÄde fysiskt och psykiskt. Det beror mycket pÄ hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns mÄnga sÀtt att hantera sjukdomen pÄ. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat pÄ sjÀlvbiografier, beskriva utmÀrkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros.

I denna uppsats undersöks laga skifte i Rengsjö socken och vilka konflikter som uppstod i samband med skiftesförrÀttningarna under Ären 1847 till 1874. En kategorisering av olika konflikter har gjorts och med studier av laga skiftesprotokollen har konflikterna identifierats samt uppstÀllda hypoteser och frÄgor bearbetats och besvarats.Den primÀra kÀllan Àr sÄledes laga skiftesprotokoll som arkiverats hos LantmÀteriet och till den tidigare forskning som omnÀmns hör bland annat Ronny Petterssons studie om laga skifte i Halland, Anders Franzéns studie över laga skifte i SmÄland samt Britt Liljewalls teorier om kontinuitet och förÀndring som drivkrafter.Forskningen kring laga skifte Àr tÀmligen omfattande men gÀller i huvudsak de södra delarna av vÄrt land. Denna studie avser en mindre socken i landskapaet HÀlsingland..

Under mina Är i skÄdespelaryrket har jag utvecklat ett allt starkare intresse för dramat mellan raderna i ett teatermanus. Jag vill fÄ syn pÄ hur och vad jag gör nÀr jag arbetar och samarbetar. Min bakgrund som naturvetare har pÄverkat mitt sÀtt att se pÄ vÀrlden: Àven konstnÀrligt Àr jag starkt inspirerad av ett naturvetenskapligt perspektiv .Jag har formulerat en skÄdespelarmetod som jag kallar sjÀlvarkeologi och redogör för dess bestÄndsdelar genom att lÄna dramaturgin hos en teaterhÀndelse: ett lÀsdrama. RollkaraktÀrerna representeras av de grundvalar pÄ vilka strategin vilar. Mina personliga drivkrafter och erfarenheter som tillsammans lett fram till behovet av en metod representerar pjÀsens grundkonflikt.

Studiens syfte var att undersöka kvinnliga poetersupplevelser och erfarenheter av att skriva poesi, utifrÄn frÄgan om varförman skriver. Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att skriva kan vara att upprÀtta och vistas i etteget rum, en plats dÀr man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha ochbehöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet Àr en del av ensjÀlv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktningmot nÄgot som man (Ànnu) inte vet vad det Àr.

Det finns drivkrafter för införande av virtuella möten i organisationer bÄde i form av miljöaspekter och ekonomiska incitament. En omfattande förÀndring av mötesformer sker dock inte av sig sjÀlv. 2006 initierade VÀgverket ett projekt kallat Resfri för att bygga upp en informationstjÀnst som kan hjÀlpa organisationer att Àndra sina mötesvanor. För VÀgverkets rÀkning har författarna utfört intervjuer med sju svenska organisationer och presenterat ett förslag pÄ hur implementeringen av virtuella möten kan utvÀrderas. FramgÄngsfaktorer har identifierats och kopplats till utvÀrderingsverktyget SUMO.

Kinas och Rysslands nuvarande relationer prÀglas av samförstÄnd och samarbete. Det kinesiskryskaavtalet frÄn 2001 kan ses som ett uttryck för fred och stabilitet, men ocksÄ som ett uttryckför makt och globalt positionerande, i synnerhet med de kinesisk-ryska relationerna satta i ett historisktperspektiv. FrÄgan Àr vilka drivkrafter som kan ligga bakom Kinas och Rysslands nÀrmandetill varandra. Genom en spelteoretisk analys identifierar denna uppsats möjliga motiv tillpartnerskapet i politiska, militÀra, ekonomiska samt externa avseenden, sett utifrÄn den sammanvÀgdanyttan av partnerskap jÀmfört med icke-partnerskap. Resultatet visar att motiven kan relaterastill det gemensamma intresset att skapa global maktbalans, men kan ocksÄ kopplas till ömsesidigaberoenden mellan Kina och Ryssland som gör ett nÀra samarbete nödvÀndigt.

Motivation Àr ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och Àr vÀsentligt i organisationer för att skapa förstÄelse om hur aktiviteter pÄ arbetet pÄverkar anstÀlldas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero pÄ bÄde inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsstÀllelse i arbetsuppgifter pÄ arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnÄ företagsmÄl. Denna studie bygger pÄ Ätta intervjuer dÀr syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation pÄ arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjÀlp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, vÀlbefinnande, mÄl och delaktighet.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som Àr intagna i fÀngelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begÄtt nÄgot brott. Personlighetsundersökning baserades pÄ femfaktorsmodell och en enkÀt som bestod av 50 frÄgor. Samtliga faktorer jÀmfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jÀmförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begÄtt, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begÄ brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.