Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde, samt att Àven undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. MÀnniskor i byarna har med hjÀlp av samverkan över bygrÀnserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera pÄ lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjÀlp av förtroende, tillit och gemensamma vÀrderingar.

Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn studerandes perspektiv, skaffa vetskap om hur kunskap blir meningsfull för den distansstuderande under lÀrandeprocessen. Denna undersökning Àr en kvalitativ studie som bestÄr av fyra intervjuer med tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn, personer som studerar eller har nyligen studerat pÄ distans. En av intervjuerna genomfördes över datorkommunikation och resterande genomfördes enskilt med personerna. De personliga intervjuerna spelades in med hjÀlp av bandspelare för att kunna Àgna respondenterna största möjliga uppmÀrksamhet. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide med nÄgra huvud-frÄgor och ett antal stödfrÄgor.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre pÄverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriÀrutvecklingsprocess inom en hÄrt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade mailenkÀter, och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen Àr: studie- och yrkesvÀgledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriÀrvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dÀmpande pÄverkan, cooling down, under sin uppvÀxt, bÄde frÄn skolpersonal, och den egna familjen, men ocksÄ att de erhÄllit empowerment frÄn andra hÄll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa pÄverkan pÄ olika sÀtt, men gemensamt för dem alla Àr att de visat pÄ en inre drivkraft, som trots den nÀmnda negativa pÄverkan gjort att de nÄtt framgÄng inom sitt gebit.

Syftet med studien Àr att ur pedagogers perspektiv undersöka vilka faktorer som lÀrarna anser Àr centrala för att arbetet med Grön Flagg ska leva vidare i skolverksamheten. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ art, dÀr intervjuer, observationer och dokumentanalys har kombinerats. Studien har utförts pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet av studien visade att det fanns fyra olika faktorer; pedagogernas miljöintresse, skolornas nÀrmiljö, drivande person samt arbetssÀtt, som pedagogerna ansÄg vara viktiga för att driva Grön Flaggprojektet vidare pÄ skolorna. VÄra slutsatser Àr att det Àr pedagogernas miljöintresse som legat till grund för starten av Grön Flagg och att skolans nÀrmiljö pÄverkat pedagogernas syn pÄ att förmedla miljömedvetenhet till eleverna.

I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnÀrligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. FrÄgestÀllningarna berörde de intervjuades kÀnslomÀssiga och tankemÀssiga upplevelse av kreativitet, en kartlÀggning av de förutsÀttningar och begrÀnsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn pÄ den kreativa processen.Resultatet i studien visade pÄ en kÀnslomÀssig dualism gÀllande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. NÄgra tankemÀssiga teman togs upp av respondenterna gÀllande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll.

Tidigare har mÄlteorier, förÀldrastöd och karriÀrutveckling studerats men hur upplever unga vuxna sin anstÀllningsbarhet i relation till sitt sociala arv frÄn förÀldrarna? Detta Àr studiens syfte att undersöka. Intervjuer genomfördes med 15 deltagare frÄn tvÄ klasser pÄ en gymnasiefriskola. En kvalitativ innehÄllsanalys för kategorisering och tematisering utfördes. Det uppkom tre teman: handling, medvetet betydelsefullt och teoretiskt betydelsefullt.

I samband med den yrkesrelaterade praktik hos stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare Sif Eklund i Karlskoga kommun blev jag intresserad av att fördjupa mig i de faktorer som styr en stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stares arbete. Det handlar sĂ„vĂ€l om deras övergripande uppdrag som om deras personliga drivkrafter och visioner för utveckling och förvaltning av den gröna miljön. Syftet med studien Ă€r att studera stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€starens roll i utvecklingen av en kommuns miljö och se om det Ă€r möjligt att belysa huruvida det kan vara en betydande faktor för en stad att ha en utpekad kompetens med egna drivkrafter och visioner. I syftet ingĂ„r att studera om kommunerna Ă€r klara över vad de sjĂ€lva vill med utveck-lingen av den gröna miljön och huruvida de Ă€r tydliga i sitt uppdrag till stads-trĂ€dgĂ„rdsmĂ€staren samt att studera hur stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€starna arbetar för att driva sina egna visioner och förslag till utveckling. Uppsatsens huvudsakliga metod Ă€r djupintervjuer med tre stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare i Örebro lĂ€n, nĂ€rmare bestĂ€mt i Karlskoga, Kumla och Örebro samt med de ansvariga för grön-frĂ„gorna i Askersund, dĂ€r man inte har en utpekad funktion motsvarande stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare.

Tidigare undersökningar av motivationen att utöva friluftsliv har identifierat motiv som social samvaro, fysisk aktivitet, naturupplevelser och avkoppling, dock har omrÄdet mest berörts i samband med planering och förvaltning av naturomrÄden. Den hÀr studien har undersökt motiv bakom mÀnniskans friluftslivsutövande i syfte att förstÄ dessa drivkrafter i relation till mÀnskliga behov. Studien bestod av 31 deltagare frÄn olika delar av Sverige, i Äldrarna 22-75 med varierande sysselsÀttning, friluftslivs-utbildning, civilstatus och nationalitet, varav 16 kvinnor. Data samlades in genom att deltagarna fick skriva berÀttelser om sin motivation. Det insamlade materialet meningskoncentrerades och analysen resulterade i att tre abstrakta motiv kunde urskiljas: (1) att komma bort frÄn nÄgot, samt (2) att fÄ inre och (3) yttre stimulans.

Syftet med uppsatsen har varit att med utgÄngspunkt i den regionaliseringsprocess som idag Àger rum i Europa, undersöka samt analysera hur regionaliseringens förÀndrade drivkrafter pÄverkar mÀnniskors möjlighet att identifiera sig med denna regionalisering. För att illustrera detta har en empirisk studie av Region SkÄne ur ett aktörsperspektiv genomförts, dÀr fokus har legat pÄ att framhÀva mÀnskliga aspekter som identitet i motsats till de ekonomiska betrÀffande EU:s utveckling och mÄl om sammanhÄllning. För att undersöka detta har intervjuer och litteraturstudier genomförts, dÀr företrÀdare för Region SkÄne samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren utgjort respondenter för intervjuerna. Undersökningens resultat har sedan i uppsatsens avslutande diskussion relaterats till teorier om flödessamhÀllet, regionalisering och identitet. En för uppsatsen central konklusion Àr att bristen pÄ medborgerlig förankring i regionaliseringsprocessen riskerar att skapa en polarisering mellan platsrum och flödesrum.

SyfteSyftet med denna uppsats Àr att ge blivande nyföretagare i allmÀnhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika könMetodFör att skapa en förstÄelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vÄrt problemomrÄde. DÀrefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och nÀromrÄdet.SlutsatserDenna studie Àr en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra nÄgra generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. DÀremot kan vi ge en inblick samt en ökad förstÄelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, bÄde nÀr det gÀller karaktÀristiska drag och drivkrafter men Àven hur de upplever nyföretagares situation i samhÀllet.

Den försvars- och sĂ€kerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förĂ€ndrats frĂ„n ett internationellt engagemang till idag nĂ€r vi Ă„ter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstĂ„ detta? Är det dags att rusta?Vad Ă€r det som fĂ„r ett land att pĂ„börja rustning i nĂ„gon mening?Syftet med arbetet Ă€r att öka förstĂ„elsen för vilka variabler som pĂ„verkar smĂ„staten, Sverige, inför rustning och genom en teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta.Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgĂ„ngspunkt att utfallen blir olika.Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget frĂ„n 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i nĂ„gon mening med ledning av underlaget frĂ„n 13/14. Arbetets teoriutvecklande analysramverk kan dĂ€rför sĂ€gas fylla sitt syfte att studera smĂ„staten inför rustning i nĂ„gon riktning..

Med hjÀlp av den fenomenologiska teorin har jag sökt svar pÄ hur fullblodsuppfödaren upplever sin situation och med hjÀlp av begreppet livsvÀrld har jag analyserat materialet. Genom Schutz definition av begreppet livsvÀrld har jag belyst fenomen och upplevelser i uppfödarnas vardagsliv. Jag har tolkat Schutz definition av livsvÀrlden som den bild av verkligheten sÄ som den upptrÀder för informanten och de fenomen som har betydelse för deras vardag. Efter att ha trÀffat och intervjuat fyra stycken fullblodsuppfödare i MÀlardalsregionen har jag kunnat kategorisera nio fenomen som Äterkommer i samtligas livsvÀrld. De fyra uppfödarna har haft varierande Äsikter och berÀttelser om de olika fenomen som jag kunnat uppmÀrksamma. De nio fenomen som jag kategoriserat utefter informanternas berÀttelser Àr ekonomiska villkor, drivkrafter, traditioner, gemenskap och utbildning, möjligheter inför framtiden, kvalitet, hinder inför framtiden, föryngring och nyrekrytering samt Svensk Galopp vilken Àr den organisation som svarar för den svenska galoppsporten i helhet.

Problem: Leveranser av IT tjÀnster frÄn lÄgkostnadslÀnder till Sverige.Syfte: Att ta reda pÄ hur svenska företag ser pÄ leveranser av IT tjÀnster frÄn lÄgkostnadslÀnder och ta reda pÄ vilka drivkrafter och hinder som existerar. Eftersom Indien Àr det land som stÄr för de största volymerna vad gÀller produktion av IT tjÀnster sÄ blir det naturligt att fokusera mest pÄ det landet.Teori och modell: Idag produceras hÀlften av vÀrldens IT tjÀnster i Indien. Svenska företag ligger ungefÀr tre Är efter sina brittiska och amerikanska kollegor vad gÀller att köpa IT tjÀnster frÄn Indien.Metod: Vi valde en kvalitativ metod för att fÄ fördjupad information kring Àmnet och genomförde nio intervjuer med olika svenska företag. Förutom dessa intervjuer hÀmtade vi data frÄn publicerade artiklar.Resultat: VÄr undersökning visar pÄ att Indien Àr ett land att satsa pÄ vad det gÀller leveranser av IT tjÀnster. Att hitta tillrÀckligt stora IT projekt för att Indien ska ses som lönsamt, verkar vara det frÀmsta hindret.

Denna text koncentrerar sig kring familjerepresentation samt tillhörande genus- och identitetsaspekter, med utgÄngspunkt i spansk och dansk melodramproduktion under perioden 1999-2004. Genom att med hjÀlp av nÀrlÀsningar undersöka filmernas familjebilder, samt aktörerna och deras drivkrafter vill vi granska huruvida dessa fiktioner kan betraktas som symptomatiska för den kultur som de producerats inom. FrÄgestÀllningen Àr alltsÄ huruvida filmernas familjerepresentationer kan utlÀsas som nationella skillnader och likheter, eller om det vi ser ? och anar ? snarare Àr en autencitet inom familjedramat, som inte nödvÀndigtvis Àr knuten till geografiska grÀnser utan skulle kunna betraktas som ett tidens tecken. VÄr uppsats syftar alltsÄ till att undersöka det kulturella upphovet samt hur dessa filmer stÄr i relation till den kulturella kontext i vilken de Àr gjorda..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida globalisering kan sÀttas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i Àmnet samt tvÄ teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har utfört tvÄ kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har Àven genomfört textanalyser pÄ noga utvalt material frÄn ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar pÄ att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.