Examensarbetet utfördes pÄ företagets produktionsanlÀggning, dÀr det produceras kundspecifika butiks- och restauranginredningar i mindre skala. Företaget har expanderat snabbt och relativt nyligen startat upp sin produktionsanlÀggning, vilket innebÀr att det finns goda förutsÀttningar för en god och mycket gynnsam framtida produktion men företaget Àr inte riktigt dÀr Àn. Brister i bÄde kommunikation, projektledning och konstruktion kan ses som nÄgra av grundorsakerna till de egentliga stora problemen i och under produktion.Syftet med examensarbetet Àr att analysera och kartlÀgga grundorsakerna till detta, samt ta fram förbÀttringsförslag som kan leda till att uppnÄ de framtida mÄlen.NÄgra förbÀttringsförslag har arbetats fram med hjÀlp av olika Lean verktyg, nÄgra exempel pÄ dessa Àr rutiner och mallar för konstruktion. Dessa förslag har Àven testats pÄ skarpa projekt och gett goda resultat bÄde under projektets gÄng men Àven i efterhand vid utvÀrdering..

The management at the City of Stockholm?s Sports Department have problems. During recent years several IT-projects have been launched but results are worse than could have been hoped for. The projects are generally perceived as being too expensive, too time consuming and not to have delivered the expected results. This thesis aims at giving the City of Stockholm?s Sports Department theoretically based advice on how to improve their management of IT-projects.

Syftet med denna rapport Àr att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan Àn den egentlige kunden.. Ett av de primÀra mÄlen i mÄnga av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten Àr att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata nÀringslivet.Inom ramen för denna rapport har tvÄ arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjÀlp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjÀlp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgÄngspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder:· tekniska· resursbetingade· organisatoriska· individrelateradeDessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivÄer tills en nivÄ nÄtts dÀr vidare förgreningar inte haft nÄgot ytterligare förklaringsvÀrde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras.

Under denna studie sÄ hade författarna ett uppdrag frÄn en uppdragsgivare som var att skapa en ny agil projektmetod Ät denna, för att frÀmja deras arbete med ett projekt som de genomför Ärligen, som heter Jobb Shop. Projektet hade under det senaste genomförandet inte genomförts med hjÀlp av nÄgon sÀrskild projektmetod. Författarna till denna studie skapade under arbetets gÄng en specifik agil metod Ät uppdragsgivaren som de kan anvÀnda under kommande Är vid genomförandet av Jobb Shop. Vid sidan av detta sÄ gjorde författarna Àven en metaanalys av den nya metoden dÀr de studerade hur den nya agila arbetsmetoden, rent teoretiskt, kan frÀmja kreativitet och innovation. Resultatet av studien visade att den teoretiska grunden för ovanstÄende frÄga var god, och de drog slutsatsen att agila metoder, teoretiskt sett, mycket vÀl kan frÀmja kreativitet och innovation..

Examensarbetet handlar om tillÀmpning av PQM-metoden i ett verkligt projekt. PQM betyder ?Project Quality Management? och Àr ett sÀtt att kvalitetssÀkra en projektprocess. Syftet med projektet Àr att praktiskt tillÀmpa PQM-metoden vid projektering av en tvÀttanlÀggning, för laddfordon i Kirunavaaragruvan. MÄlet Àr att ta fram ett förfrÄgningsunderlag med hjÀlp av PQM.

Jag har under mitt kandidatarbete gjort en praktisk studie av producentrollen pÄ det Karlshamnsbaserade spelföretaget Black Drop Studios. I denna slutreflektion gÄr jag igenom min egen process under utvecklingen av en spelprototyp av företagets primÀra produkt, plattforms-racing spelet Boingo. Under produktionen har jag som producent verkat för att effektivisera verksamheten och agerat som en resurs för teamet. Jag har haft dagliga möten och individuella samtal med medlemmarna i gruppen, samt kontinuerligt övervakat och utvÀrderat arbetsflödet genom det web-baserade projektledningsverktyget Redmine. Utöver min roll som producent har jag Àven arbetat med marknadsföring och presentation av den fÀrdiga produkten pÄ Game Developers Conference i San Francisco.

I dag arbetar organisationer i en turbulent miljö och med komplexa arbetsuppgifter med ökade krav pÄ prestationer, anpassningsförmÄga och flexibilitet. Detta medför att mÄnga organisationer vÀljer projekt bÄde som organisationsform och som arbetsform. DÄ denna arbetsform ofta har snÀva tidsramar, knappa resurser och en hög innovationstakt leder detta till att projektet ofta omges av olika osÀkerheter och risker. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka osÀkerheter som kan finnas i ett projekt och hur dessa pÄverkar projektet. Teorierna behandlar projekt, osÀkerheter i projekt samt projektledarrollen.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förstÄelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lÀrandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmÀrksammat vissa orovÀckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhÀllsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket pÄ kort tid och idag tillÀmpas projekt pÄ regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmÀrker sig genom diffusa och abstrakta mÄl. Detta beror frÀmst pÄ att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt Àn de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, dÀr projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt Àr samhÀllsnyttan istÀllet i centrum, men trots detta finns en vÀl utbredd tendens att bedöma projekten utifrÄn samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.

Syftet Àr att beskriva ett projekt inom Entertainment och identifiera dess Key Success Factors. En fallstudie gjordes av privatteaterproduktionen HippHipp! [paw rihk-titt] som gavs i Lund 2003-2004. I en induktiv studie genomfördes nio stycken intervjuer som resulterade i ett empiriskt material. Detta material analyserades och relaterades till teorier om projektledning (Briner m fl), adhocrati (Mintzberg), Key Success Factors (Grant) och Experience Economy (Pine & Gilmore). Studien beskriver ett framgÄngsrikt projekt inom Entertainment och förklarar framgÄngen med projektet genom att presentera sex stycken Key Success Factors.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget gÄr till ett omrÄde kallat ?HÄllbar tillvÀxt?, vilket frÀmst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken Àr till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och dÀrmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor stÀlls dock annorlunda krav pÄ projektÀgare, projektledare och andra intressenter som pÄ ett eller annat sÀtt Àr delaktiga i projektet.

TillgÀnglig statistik visar att IT-projekt misslyckas i större omfattning Àn projekt i andra branscher. Denna trend har lÀnge existerat och man har dokumenterat misslyckanden iutvecklingsprojekt Ànda tillbaka till början av 90-talet. Varför fortsÀtter detta vara ett problem Àn idag, trots allt arbete som lagts ner pÄ att utforma nya projektstyrningsmodeller,utvecklingsmetoder och certifierande utbildningar? Denna studie undersöker IT-projekt och tar fram de nyckelfaktorer som orsakar att IT-projektmisslyckas. I uppsatsen utförs en flerfallsstudie dÀr fyra seniora IT-projektledare fÄr dela medsig av sin erfarenhet och kompetens inom omrÄdet.

BÄde offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För mÄnga av dessa Àr ocksÄ mÄlsÀttningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den hÀr uppsatsen studeras en organisation som gÄtt frÄn att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgÄngsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett projekt startas upp, leds och drivs dÄ det Àr kopplat till socialt arbete och efterbehandling för hemlösa kvinnor med missbruksproblematik. Bakgrunden Àr en tidigare b-uppsats som visade pÄ brister i eftervÄrden för dessa kvinnor. Examensarbetet har gjorts genom en litteraturstudie dÀr vi undersökt projekt och projektledning, samt en halvstrukturerad personlig intervju och en telefonintervju med en nyckelperson med erfarenhet av projektarbete. Resultatet visade pÄ att det Àr viktigt med samarbete och nÀtverk dÄ det oftast finns mÄnga aktörer som kan hjÀlpa mÄlgruppen, sÄ som socialtjÀnsten, beroendecenter samt Röda Korset. Genom ett lösningsfokuserat arbete och en upplevelsebaserad metod kan mÄlgruppen fÄ hjÀlp att komma tillbaka in i samhÀllet och fÄ ett sjÀlvstÀndigt och vÀrdigare liv.

How projects are managed can have a big impact on the project`s result. There are different types of frameworks on the market whose purpose is to help project leaders to pursue a successful project. Those frameworks focus on larger product development projects and both the literature and companies have addressed that the frameworks are too comprehensive for smaller product development projects. They have therefore asked for a framework that is more suitable for those smaller projects. To complete a project on time and to the planned cost is important in both larger and smaller product development projects.

Syftet med uppsatsen Àr att exponera och tydliggöra vilka verktyg/arbetssÀtt projektledare kan anvÀnda sig av i evenemangsprojekt för att hantera stress hos projektdeltagarna. De tvÄ frÄgestÀllningarna som vi anser har kunnat besvara detta syfte Àr: PÄ vilket sÀtt kan stressorer förekomma i ett evenemangsprojekt? Samt. Hur kan en projektledare arbeta med stresshantering i ett evenemangsprojekt.Metoden som vi har valt för att besvara dessa frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer, dessa har varit semistrukturerade, till ett riktat urval respondenter. För att komma Ät vilka stressorer som kan pÄverka projektmedlemmarna i ett evenemangsprojekt har vi intervjuat tvÄ projektdeltagare.