Det Àr ett stort antal barn som söker asyl i Sverige, de Àr pÄ flykt frÄn ett annat land och anlÀnder utan vÄrdnadshavare. DÄ barnen Àr i Sverige ansvarar Migrationsverket och vistelse kommunen för deras vÀlbefinnande. NÀr barnen slussas ut till vistelsekommunernas boende Àr det frÀmst personalen pÄ dessa boenden som har den nÀrmaste kontakten med barnen. De ensamkommande asylsökande barnen har olika bakgrunder och livsöden och Àr i en speciellt utsatt situation. Personal som arbetar med dessa barn har ett yrke som stÀller stora krav pÄ god insikt, kunskap och förstÄelse för barnens situation.

Syftet med min studie Àr att öka kunskapen kring ensamkommande flyktingbarns psykosociala hÀlsa under deras första tid i Sverige, vilka behov av psykosocialt stöd de har och hur stödgrupper skulle kunna vara en ÀndamÄlsenlig metod för att tillgodose dessa behov. I sökandet efter dessa svar undersöker jag dels metoder och mÄl med stödgrupper för barn och ungdomar, dels ensamkommande flyktingbarns unika situation och psykosociala status under deras första tid i Sverige.Mina frÄgestÀllningar Àr följande;1. Vilka behov av psykosocialt stöd har ensamkommande flyktingbarn som nya i Sverige?2. Hur och i vilka syften arbetar man med stödgrupper för barn och ungdomar?3.

Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handlÀggande vid Äldersbedömning av asylsökande ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handlÀggarnas berÀttelser om sitt arbete med Äldersbedömning. SÄvÀl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet Àr insamlat genom kvalitativa interviuer med Ätta handlÀggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handlÀggarna i sitt tal konstruerar Äldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förstÄelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhÀllet och de tillvÀgagÄngssÀtt olika aktörer, dÀribland socialarbetare, har nÀr de arbetar med detta. Metoden som vi valde att anvÀnda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten anvÀnde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att sprÄk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhÀllet. Socialarbetarna i vÄr studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det Àr boendepersonalen/familjehemmet och de gode mÀnnen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt frÄn samhÀllets sida och att socialarbetarna ansÄg att de dokument som anvÀnds inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.

Ensamkommande barn och ungdomar har kommit att bli ett aktuellt Àmne i Sverige sedan en tid tillbaka. Det anses dÀrför vÀsentligt att undersöka hur kommunerna, som har det yttersta ansvaret över dessa, arbetar, samt barnens och ungdomarnas upplevelser av detta. I studien har man valt att inrikta sig till SkellefteÄ kommun, som Àr en av Sveriges största mottagningskommuner av ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med studien Àr att belysa hur ensamkommande ungdomar, över 18 Är, beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att ha bott pÄ olika boendetyper i SkellefteÄ kommun, samt ta reda pÄ hur personalen uppfattar och beskriver arbetssÀttet med mÄlgruppen. I studien har man valt att anvÀnda sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju och tvÄ enskilda semistrukturerade intervjuer.

The purpose of this study is to analyse asylum seeking converts understanding of their conversion process based on church context, specifically within the realm of evangelical church and theology. Through the method of content analysis this essay analyses six qualitative interviews done with converts from two Islamic traditions to Swedish free church Christianity. The essay discusses the results through the lens of Lewis Rambos seven-phase theoretical concept of conversion. The important results given by this study shows that the first contact with other Christians in a new country, which creates a new community serving as an interpretive framework for their lives, triumphs the question of the theological perception for the conversion. Also, the results shows that intellectual understanding of the doctrines of faith is less important relative to the conversion process best described by the words touched, taught, and transformed.

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg anvÀnder personalen vid kommunala HVB (Hem för vÄrd eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda pÄ om personalen anvÀnder makt genom att stÀmpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgÄngspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stÀmplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bÀttre pÄ att socialisera barnen pÄ ett positivt sÀtt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) sprÄket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och vÀrderingar.

I denna uppsats vÀnder vi siktet mot de professionella vuxna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för och synliggöra den professionella socialarbetarebs Äsikter och erfarenheter kring sitt arbete och med det som utgÄngspunkt problematisera bemötandets betydelse för ensamkommande barns etablering/integration i Sverige. Bakgrunden till studien Äterfinns kring en förförstÄelse kring en bristande integrationspolitik och att individer med invnadrarbakgrund mÄnga gÄnger hamnar i utanförskap genom majoritetens utmÄlande av invandrare som frÀmmande och kulturellt avvikande. Arbetet med uppstasen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin baseras pÄ intervjuer.Resultatet pÄvisar integrationens komplexitet och att personalen upplever att de saknar strategier för det integrationsfrÀmjande arbetet. I tolkningen av empirin kan vi utlÀsa flertalet motsÀgelser dÀribland att ansvaret för integrationen ÄlÀggs den enskilde individen samtidigt som informanterna ger uttryck för nödvÀndigheten av ett ömsesidigt bemötande.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur tre ensamkommande flyktingbarn upplevde det stöd de fick dÄ de vistades pÄ ett HVB-hem placerat i Mellansverige, i vÀntan pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd. Vi belyser i uppsatsen huruvida stödet har hjÀlpt ungdomarna att socialiseras in i det svenska samhÀllet samt om de fick den hjÀlp de behövde för att uvecklas till sjÀlvstÀndiga individer..

BerÀttelser om att lÀra sig ett nytt sprÄk Ensamkommande flyktingbarn berÀttar Stories about learning a new language ? Narratives from unaccompanied refugee children.

Ett stort antal barn/ungdomar separeras frÄn sina familjer och skickas bl.a. till Sverige frÄn konfliktdominerade och krigshÀrjade lÀnder för att barnet ska ha ett tryggt liv och tillvaro.Syftet med min studie Àr att beskriva, belysa och analysera den problematik och de svÄrigheter som uppstÄr hos ensamkommande flyktingbarn som skickas bland annat till Sverige, av deras förÀldrar eller nÀrbekanta, frÄn krigshÀrjade eller politiskt ostabila lÀnder med förhoppningen att barnet ska garanteras en trygg tillvaro och framtid. Med denna studie vill jag söka svar varför barn skickas ensamma till Sverige, hur dessa mottages, vilka upplevelser de har med sig och hur de upplever sin nya situation. Jag anvÀnde mig av den kvalitativa forskningsmetoden.Resultatet av min studie, i likhet med tidigare forskning, visar att barn som ensamma kommer till Sverige och söker asyl drabbas av psykosomatiska sjukdomar, identitetskonflikter som ett resultat av sina tidigare upplevelser/erfarenheter, separationen frÄn sina förÀldrar och nÀrstÄende samt det nya landet som innebÀr nya utmaningar..

Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina förÀldrar eller annan vÄrdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad frÄn vuxna Àr ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rÀttigheter som alla andra svenska barn vilket Àr anledningen till att det finns vÀl samordnat stöd frÄn olika myndigheter. SocialtjÀnsten Àr en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjÀnsten stÄr inför nya utmaningar som Àr en pÄföljd av förÀndringar i klienters demografi.

Antalet ensamkommande barn ökar, bÄde i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fÄtt permanent uppehÄllstillstÄnd ska se ut. Tidigare forskning tar upp resilience som en viktig aspekt i samband med ensamkommande barn. Teorin resilience handlar om förmÄgan att ÄterhÀmta sig och att man nÄr ett tillfredsstÀllande resultat trots erfarenheter av situationer som innebÀr en risk att utveckla psykosociala problem. VÄrt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens resilience. För att studera detta ville vi ta reda pÄ vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.

Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur personalen pÄ boenden för ensamkommande barn utifrÄn empowerment arbetar med att möjliggöra de ensamkommande barnens delaktighet, inklusion och integration i samhÀllet. Vidare syftar studien Àven till att belysa hur personalen pÄ boenden sjÀlva ser pÄ detta arbete. De frÄgestÀllningarna som belyses i studien Àr: Vad i arbetet med förhÄllningsÀtt skapar möjlighet till ensamkommande barns delaktighet i samhÀllet, enligt personal pÄ boenden för ensamkommande barn? Finns det skillnader mellan personal pÄ HVB- boenden om vad man anser om att arbeta med delaktighetsfrÀmjande arbete? Om ja, kan dessa skillnader dÄ förklaras med kön, Älder, utbildning, erfarenhet etc. av att arbeta med ensamkommande barn? Metoder som anvÀnds i studien har en kvantitativ och kvalitativ ansats och innehÄller en enkÀtundersökning och tre intervjuer gjorda med boendepersonalen i Kalmar lÀn.

Denna uppsats handlar om gode mÀn i UmeÄ som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förvÀntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats anvÀnds kvalitativa intervjuer för att fÄ information om gode mÀnnens förvÀntningar och rollteorier för att förstÄ innebörden av dessa förvÀntningar. TvÄ intervjuer gjordes och resultatet visar att gode mÀn i UmeÄ har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och Àven inom sig sjÀlva. UtifrÄn rollteorier uppstÄr vissa situationer i deras yrkesutövande som kÀnnetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero pÄ en del otydliga arbetsuppgifter med ocksÄ pÄ att det kan vara svÄrt att skilja pÄ gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svÄr situation nÀr gode mannen dels ska stötta och hjÀlpa men Àven förhÄlla sig professionellt till beslutet..