Sökresultat:
32 Uppsatser om Enkätstudie - Sida 2 av 3
Vad g?r vi p? jobbet? En enk?tstudie med 110 fritidsl?rare om deras uppfattning av sina arbetsuppgifter i skolan.
Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.
Förekomst av ljumsksmärta under försäsong hos ishockeyspelare
Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.
Kanonlärare : En undersökning av svensklärares litteratururval
Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.
Socialtjänsten 2.0 : En kvantitativ enka?tstudie om insta?llningen till socialra?dgivning pa? internet bland studenter pa? Linko?pings Universitet
Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.
Operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter vid akut traumaoperation ? ur operationssjuksk?terskors och traumakirurgers perspektiv
Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r
det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska
?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare
studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r
patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.
Ungdomars s?mn i relation till tr?ningsbelastning - En enk?tstudie om s?mnm?ngd, s?mnkvalitet och s?mnrelaterade besv?r
Syfte: Syftet med studien ?r att kartl?gga sj?lvrapporterad upplevd s?mnkvalitet, s?mnm?ngd och s?mnrelaterade besv?r hos ungdomar i ?ldern 15?19 ?r i V?stra G?taland. Studien syftar ?ven till att unders?ka skillnader mellan s?mnrelaterade faktorer och graden av idrottsdeltagande och tr?ningsbelastningMetod: Studien genomf?rdes som en tv?rsnittsstudie d?r data samlades in via en digital enk?tunders?kning i Microsoft Forms. Formul?ret baserades p? en modifierad versionav Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) som inneh?ll fr?gor om s?mnvanor, s?mnkvalitet, s?mnrelaterade besv?r och tr?ningsbelastning.
Konsumtion av mejeriprodukter och v?xtbaserade alternativ - en enk?tstudie om svenskars konsumtionsvanor
Syfte: Uppsatsens syfte var att unders?ka vuxnas konsumtion av mejeriprodukter och
likv?rdiga v?xtbaserade alternativ i Sverige. M?let var att unders?ka om det fanns
signifikanta skillnader i konsumtionsvanor mellan tre olika kosth?llningar, vegan,
vegetarian och all?tare, samt mellan faktorer som ?ldersgrupp, k?n, utbildningsgrad
och boendeform.
Metod: F?r att samla in empiri anv?ndes en enk?tunders?kning som distribuerades utifr?n ett
bekv?mlighetsurval via sociala medieplattformar. Chi-tv? tester anv?ndes f?r att
s?kerst?lla signifikanta skillnader i respondenternas svar (n=193).
Resultat: P? grund av f? svar fr?n respondenter med vegansk och vegetarisk kosth?llning
skapades ett bortfall.
Ideella fotbollstr?nare i fokus
Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade
kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten
?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin
vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska
Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som
m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att
belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt
utvecklingsbehov.
Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella
fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.
Presstöd under press : institutionell förändring inom svenska tidningsmarknadens stödsystem 1963-2011
Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.
Diagnosen selektiv mutism i f?rskolan
Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.
Att attrahera arbetsso?kande : En studie i hur fo?retag kan anva?nda corporate social performance i employer branding fo?r att sta?rka sitt arbetsgivarvaruma?rke
Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.
Vuxna individers kännedom, upplevda följsamhet och attityder till Svenska livsmedelsverkets fem kostråd.
Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.
Upplevd platsl?shet i nybyggda Stadsmilj?er En studie av g?teborgares platsupplevelser
Newly built urban environments are a prominent feature of contemporary Swedish cities, yet are often experienced as anonymous and difficult to feel belonging to. This study examined which physical and aesthetic characteristics of newly built urban environments in Gothenburg co-vary with experiences of placelessness, how these experiences vary between different types of urban environments, and how they relate to individuals' attachment to the city.The study was based on a quantitative survey of 98 respondents, distributed through Gothenburg-oriented groups on social media. Respondents assessed photographs of four newly built urban environments: Kvilleb?cken, Masthuggskajen, Fixfabriken and G?taverken using a placelessness index derived from six statements on a five-point Likert scale. The physical and aesthetic characteristics of each area were coded by the researcher along three dimensions: scale, level of detail, and compositional order.
Det problematiska fr?nvaroansvaret. Gymnasieskolans arbete f?r att fr?mja n?rvaro
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande
och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien
unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans
ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.