Uppsatsens syfte är att klargöra vad principen novus actus interveniens innebär. Principen kan möjliggöra att det skadeståndsrättsliga ansvaret begränsas och upphävs för den initiala skadevållaren, om en utomstående tredje man medverkar eller orsakar en skadas inträffande. Med hjälp av principen novus actus interveniens bryts orsakssambandet och den tredje mannen övertar ansvaret för skadan som inträffat. En skada som orsakas av extraordinära naturhändelser eller av den skadelidande själv kan också medföra att principen novus actus interveniens kan appliceras. Det råder oklarheter om principen utgör gällande rätt i Sverige och därmed jämförs rättsläget avseende principen novus actus interveniens med den engelska skadeståndsrätten.

Syftet med vårt arbete var att få en uppfattning om hur språklärare i engelska och svenska ser på varierande undervisningsmetoder som ett sätt att skapa motivation bland sina elever. För att få reda på detta har vi gjort en enkätundersökning (enkäter med öppna frågor) bland sex språklärare på en skola, åk 7?9, i Kalix kommun, som varit yrkesverksamma mellan 8-26 år. Vi identifierade tre aspekter av motivation, nämligen behov, intresse och lust att lära. Resultatet visar att alla lärarna är överens om att varierande undervisningsmetoder skapar motivation och lust att lära.

I denna studie vill vi undersöka hur lärare i ämnena svenska och engelska anpassar sin undervisning för högskoleförberedande- respektive yrkesprogram på gymnasieskolan. Vi har valt att intervjua fyra lärare som undervisar i kurserna Svenska 1 och Engelska 5 på båda programkategorierna under pågående läsår. Vi har undersökt lärarnas upplevelser av att undervisa olika grupper i samma kurs och hur de anpassar innehållet i lektionerna till grupperna.Det visar sig att lärarnas val av stoff var till olika grad påverkat av program och examensmål, för vissa av informanterna var det en självklarhet att programmet skulle genomsyra undervisning, medans andra ansåg att det kunde vara minst lika viktigt att ge eleverna en ?paus? från programmens kärna genom att välja helt andra uppgifter.?En av de viktigaste punkterna som kom fram var betydelsen av ett nära samarbete med yrkeslärare som ansågs vara viktigt för en lyckad ämnesintegrering på yrkesprogrammen. Det visade sig att yrkesprogrammens elever i allmänhet krävde mycket mer uppmuntran och dessutom upplevdes planering och genomförande av lektioner på dessa program vara mycket mer krävande för lärarna..

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans ämnen svenska och engelska. Kommunikation är en central del i alla människors liv. Det muntliga är utgångspunkten i lärandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer än skriftlig kommunikation i samhället. Skolan är en plats där människor med olika bakgrund träffas och är därför en utmärkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krävs för att respekt och förståelse för andra människor ska uppstå.Det muntliga likställs med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i ämnena svenska och engelska på gymnasiet.

AbstraktDetta examensarbete handlar om språkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar väljer att inte läsa ett modernt språk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lärare och en skolledare samt en enkätstudie med elever, för att få fram en bild av hur de ser på språkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet är att söka svar på just detta, samt ta reda på vilka elever det är som går i dessa grupper och hur tiden utnyttjas där. De svar jag fått fram tyder på att både elever och lärare ser brister i organisationen; det är en relativt stökig miljö och många elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla är dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjälp med dessa två ämnen.

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, där danska skolklasser får veckolånga språkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir där möjligt genom att även utnyttja andra sätt att kommunicera, än det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen på English House både till språkforskningen, och till de vanligaste språkinlärningsmetoder som används i skolan. Att språk handlar om kommunikation mellan människor är naturligt på English House. Metoderna som används är många, för att passa så många som möjligt, och stimuleraså många sinnen det går.

Syftet med examensarbetet har varit att genomföra en jämförande analys mellan några religionslärares syn på sitt ämne och dess utformning i Sverige och England - vilket är bidrag till forskning om hur lärare ser på sitt undervisningsämne som är ett relativt outforskat fält. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra religionslärare, två i vardera land. Frågeställningarna berörde syftet med religionsundervisningen, begrepp mångkultur och integration, kristendomens roll, upplägg av ämnet och motivet till detta såväl skillnader och likheter mellan de svenska och de engelska lärarna synsätt. Resultatet utifrån syftet och frågeställningarna var att lärarna ansåg att förståelse och andlig utveckling är de främsta syftena med ämnet, där den andliga utvecklingen är mer framträdande hos de engelska lärarna. Lärarna ansåg att ämnet hade en betydande roll att spela i fråga om integration och det mångkulturella samhället.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vilket stöd det finns för språkminoritetselever, dvs elever i USA som inte har engelskan som modersmål, i de amerikanske klassrummen. Jag intervjuade fem amerikanska lärare i Atlanta. Jag ville ta reda på hur medvetna dessa lärare är om de speciella behov språkminoritetselever har. De fem intervjuade lärarna kände till grundläggande ideer om att undervisa språkminoritetselever i sina klassrum men ingen av dem hade läst om det under sin utbildning. Undersökningen indikerar att andra språk än engelska inte har så stor betydelse i skolor i Atlanta och att lärare inte får tillräckligt med undervisning om språkminoritetselever.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares uppfattningar om det nationella provet i engelska, samt hur dessa lärare arbetar med provet för att kunna hjälpa eleverna att nå sina kursmål. Undersökningsmetoden är kvalitativ då vi intervjuat fyra lärare i engelska på en högstadieskola. Intervjufrågorna har innefattat allt från hur lärare arbetar med det nationella provet och hur de ser på provet, till hur målen med det nationella provet uppfylls. Resultatet av undersökningen är att det nationella provet underlättar lärarnas arbete. Lärarna anser även att provet fungerar som ett bra stöd då de ska betygsätta eleverna.

This study investigates the curriculum for English in Gymnasium class 10 in Baden-Württemberg, Germany and compares it with the Swedish curriculum for English 5. A special focus it put on the politics that decide how the curriculum is written. The German and Swedish curricula for English are quite different, although they have some main points in common. The study includes a textual analysis and observations of English classes. Furthermore, nine teachers of English in Germany are interviewed about their views of the curriculum.

BakgrundSkrivandet och läsning har stort inflytande på högstadieelevers kognitiva utveckling. När de läser mycket får de tillräcklig kunskap för att de ska kunna skriva vidare. Under skrivprocessen lär de sig tillämpa strategier för att de ska kunna formulera sig. De blir mognare och smartare under denna process, dessutom kan de konstruera sitt språksystem på det här sättet. Från en holistisk syn blir inlärning av ett nytt språk naturligare om eleverna får träna på språket under autentiska förutsättningar.SyfteSyftet med studien är dels att ta reda på lärares uppfattningar av högstadieelevers skrivutveckling i ämnet engelska, dess samspel med läsfärdighet och påverkan av de två på elevers kognitiva utveckling.

Denna studie har utgått från kvalitativa forskningsintervjuer med sju pedagoger från Norrbottens län för att undersöka IKT:s roll i undervisningen, framförallt i ämnet Engelska i år 4-6. Vi ville även skaffa oss en uppfattning kring pedagogernas tankar, kunskaper och åsikter om IKT i undervisning generellt.Studien visar att IKT-användningen främst sker i NO- och SO-ämnena medan användningen i engelskämnet inte är lika frekvent. I engelskundervisningen upplevs IKT även vara ett stöd och en förstärkning för majoriteten av pedagogerna. Alla tillfrågade lärare använder färdigtryckta läromedel som en bas i engelskundervisningen, vilket påvisar att läroböcker fortfarande har en stor plats i det ämnet. Vidare visar denna studie att få lärare har ämnesutbildning i Engelska och kompetenser i IKT, vilket är två viktiga faktorer för att skapa en varierad undervisning.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i förskoleklass till och med år 3 på tre skolor i Mellansverige, fördelat på en kommunal skola och två friskolor, ser på undervisning i det engelska språket, hur de väljer att arbeta med detta samt vilken effekt de tror att tidig engelskundervisning har. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med inlärning av engelska samt om de anser att deras egna kunskaper är tillräckliga för att undervisa i ämnet.Vi valde att genomföra studien med en kvalitativ metod som grund för enkäter och intervjuer. Fördelen med att komplettera enkätfrågor med intervjuer har gett oss möjlighet att få en djupare förståelse för svaren som informanterna gett samt ta del av deras tankar, resonemang och handlingar. En kvalitativ metod var för denna studie rimlig för att uppnå det syfte vi har med undersökningen.Svaren vi erhållit i vår undersökning är spridda men informanterna är i stort sett överens om att beslut som berör i vilken årskurs engelskundervisning ska börja tas av kommunen där skolan finns och att informanterna rättar sig efter detta. De är inte heller av åsikten att de skulle vilja börja vare sig tidigare eller senare med undervisningen om de själva fick välja.

The purpose of this study is to show how some Swedish teachers in the grades four to six assess the subject of English and what impact the national tests have on teachers? way of looking at assessments and grades and how teachers are supposed to work with assessment and grading according to the curriculum and the education act. The method of this study has been interviews with principals, teachers and pupils to get as many perspectives of the subject as possible. It has contributed to an interesting content and the end result will be as fundamental as it can be. The findings of this study show that teachers teaching English in Sweden have a great responsibility because of the lack of subject priority and communication between themselves, the government and other authorities in the world of education.

Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmåga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktär har som syfte att synliggöra hur självbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmåga i engelska för grundskolans senare år genom att besvara hur väl elevernas förmåga att bedöma sina egna texter på engelska utvecklas samt hur kvalitén på elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med självbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen består av elevskrivna texter, deras självbedömningar samt lärarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur väl eleverna har kunnat göra en pålitlig självbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att därefter diskuteras och analyseras. Jag har då utgått från att lärarens bedömning är den mest trovärdiga.