Tyskar reser mest i världen. I Sverige är Tyskland en av de största målmarknaderna. Genom globaliseringen har språk och kommunikation fått en viktig roll i samhället, vilket ökar kravet på kommunikation. Inom turismbranschen används engelska som det främsta kommunikationsspråket. Då inte alla behärskar engelska, kan språk innebära kommunikationsproblem.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare i engelska kommunicerar med sina elever i undervisningen för att skapa en atmosfär av aktivitet och lärande.För att undersöka ovanstående syfte har vi använt oss av observationer i kombination med ljudinspelningar för att ge en klar bild av kommunikationen i klassrummet. Totalt sex lärare i högstadiet och gymnasiet deltog i undersökningen och samtliga lärare observerades vid två tillfällen.I våra resultat framkommer det att lärarna i undersökningen använder sig främst av förfrågan som verbala yttringar i sin undervisning, tätt följt av befallningar. Lärarna använder sig av ett kroppsspråk som är starkt..

Syftet med mitt examensarbete är att klarlägga vad läs- och skrivsvårigheter är och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgång tar jag upp läs- och skrivsvårigheter i allmänhet. Detta för att ge en god bakgrund och förståelse för problemet när sedan fokuseringen på engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begränsa mig till de främsta och mest belysande inriktningarna inom området. Ämnen som behandlas är orskaer, kännetecken och åtgärder.

Det här examensarbetet handlar om att motivera elever att lära sig engelska och hur man som lärare kan arbeta i grundskolan för att både starka och svaga elever ska vilja och kunna lära sig engelska. Arbetet består av en studie av Donya Feuers Shakespeareprojekt i Stockholm, en litteraturstudie och en undersökning gjord i en sjätteklass. Undersökningen består av ett försök att genomföra en serie lektioner i Donya Feuers anda samt en utvärdering. Studien visar att det är viktigt att motivera elever så att de ska finna det meningsfullt att lära sig och att det går att genomföra delar av Shakespeareprojektet i en klass av en lärare..

I vårt examensarbete har vi genusgranskat två läroböcker som används i gymnasieskolan. Den ena heter Escalade 1 och används i steg 1 i franska och den andra heter Give ?n? Take: Reader och används i engelska kurs A på yrkesprogrammen. Frågan vi har ställt oss är hur bilden av mannen respektive kvinnan förmedlas i både bild och text i läroböckerna samt om böckerna lever upp till de krav som styrkdokumenten ställer på jämställdhet mellan könen.Vi har kommit fram till att läroböckerna bevarar den traditionella begränsningen som finns på grund av kön där mannen framhålls på bekostnad av kvinnan vilket förmedlar en bild av att mannen och kvinnan inte är lika mycket värda och inte heller har samma möjligheter. Dessutom framställs kvinnan som mer emotionell än rationell och mannen saknar till stor del känsloregister.

Det här examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen påverkat den svenska fotbollen. Det utreds även om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjälp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det råder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens påverkan på svensk fotboll.

Uppsatsen behandlar översättningen av engelska indefinita nominalfraser med obestämd artikel till svenska i ett egenöversatt material samt tre områden i den specifika källtexten som vållade särskilda problem vid översättningen. Källtexten är Denis Aveys självbiografi "The man who broke into Auschwitz"..

Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska år nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet är att genom enkätundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har på elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer på ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik från Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det går att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser såsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgår att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag är dålig.  .

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i årskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolämnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare är examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lära sig de olika ämnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lära sig. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, där vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med ämnet bild enligt eleverna är att ha roligt i skolan, göra något icke teoretiskt samt att bild som skolämne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med ämnet engelska är enligt eleverna att kunna kommunicera med andra.

Syftet med undersökningen var att se om datoriserade hjälpmedel kunde öka intresset för elever med läs- och skrivproblem samt dyslektiker. Skulle de få en ökad kunskap i det engelska ämnet? Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i norrlands kommun i en grupp på åtta elever. Jag ville få en större kunskap när det gäller utnyttjandet av hjälpmedel på datorn för engelskkursen. Därför gjordes en generell undersökning på hela skolan genom en enkät i början av praktiken.

Denna uppsats behandlar engelska som främmande språk och vilken roll genus kan spela för elevers lärande av språket. Genom observationer och enkäter i år 5 och år 6 har vi undersökt hur aktiva eleverna är under lektionsförloppen och vilken inställning de har till engelska som ämne. Undersökningen visar att pojkar och flickor har skilda intressen och detta kan påverka språkinlärningen. Pojkarna tog överlag större plats i klassrummet än flickorna gjorde. Pojkarna var mer aktiva under talövningarna medan flickorna var mer koncentrerade vid självständigt arbete och fokuserade på lärandet.

Barn lär sig mer och mer engelska utanför skolan genom populärkultur. Syftet meddenna studie är att undersöka hur populärkulturen förekommer i läromedel i engelskaoch på vilket sätt den förekommer. Även bakomliggande faktorer som Lpo94 ochLgr11 jämförs i analysen. Populärkulturens roll i skolan har förändrats genom åren ochdet är en central utgångspunkt i studien. Även hur populärkulturen kan användas inomandraspråksinlärningen samt som motivation är andra utgångspunkter.

Syftet med denna studie var att ge en fördjupad förståelse för lärares tillvägagångssätt vid betygsättning och bedömning av Engelska på gymnasiet. Vid undersökningen genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex engelsklärare verksamma på gymnasiet. Resultatet visade fyra huvudprinciper som lärarna använder vid betygsättning: ?principen att utgå från kursplanen?, ?principen att inte tappa fokus?, ?principen att värna om eleven? samt ?principen att hitta en avgörande faktor?. Studien visade att lärarna huvudsakligen följer Skolverkets anvisningar för betygssättningen, men att hälften av lärarna i undantagsfall använder principer som faller utanför Skolverkets intentioner.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar elevers motivation i ämnet Engelska. Examensarbetet behandlar om det finns eventuella skillnader, och i så fall vilka, beträffande motivation på teoretiskt gymnasieprogram respektive praktiskt gymnasieprogram.Metoden som använts i denna undersökning är en enkätstudie. Enkäten distribuerades till sammanlagt 183 elever varav 91 elever läser på teoretiskt program och 92 elever på praktiskt program. De elever som går på det teoretiska programmet läser på teknik programmet medan de som går praktiskt program läser på byggprogrammet och livsmedelprogrammet. Gemensamt för dessa program är att de läser Engelska 5 som motsvarar Engelska A i den gamla läroplanen Lpf 94, Engelska 5 ingår alltså i Gy11 som är den reformerade läroplanen som infördes hösten 2011.          Det finns en uppsjö av olika motivationsteorier och då denna studie behandlar psykologiska motivationsfaktorer har kognitiva, humanistiska samt behavioristiska perspektiv på motivation använts.

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students? reading motivation, the majority of them are not motivated to read.