Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

VÄrt intresse för integrering mellan Àmnet svenska och de estetiska uttryckssÀtten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nÀmnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frÄgat hur de tÀnker kring motivation, kreativitet och lÀrande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I lÀroplanen för de obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] stÄr det att lÀsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man anser att lÀrandet sker i samspel med andra.

Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lÀrare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och anvÀnder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nÀmnare framförallt i synen pÄ kunskap, förhÄllningssÀttet till eleverna, instÀllningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssÀtt som premieras..

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebÀra för enskilda lÀrare.

Matematikprestationer och attityder till Àmnet har nationellt och lokalt visat pÄ en nedÄtgÄende trend. Det finns sÄledes ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lÀrare upplever sig pÄverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, dÄ vi tror att lÀrares tolkningsprocesser Àr centrala för utvecklingssatsningars utfall. UmeÄ kommun har för att stÀrka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa UmeÄ (Prioritet Matematik i UmeÄ), bland kommunens samtliga lÀrare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstÄ subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med nÄgra lÀrare.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur vÀrdegrundsarbetet bedrivs i grundskolans lÀgre Är. Vidare vill vi se hur vÀrdegrund tolkas pÄ olika skolor och om det finns nÄgon samverkan mellan skolorna i kommunen.I denna studie gör vi en historisk tillbaka blick pÄ skolans uppdrag. Vi har fördjupat vÄr kunskap om skolors tolkning samt arbete med vÀrdegrund genom att vi har tagit del av litteratur som berör dessa Àmnen. Vi har anvÀnt oss av Skolverkets rapporter, tidigare forskning samt relevant litteratur om tolkning och praktisk tillÀmpning med vÀrdegrundsfrÄgor. Studien tar Àven upp pedagogers etiska medvetenhet.Denna studie har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som innebÀr att fÄ sÄ uttömmande svar som möjligt av informanterna.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

The aim of my study is to see how teachers in the early primary school are working to teach all their pupils based on how different ethnicities, cultures and multilingual differences reflect on their work places ? the classrooms. I've also contacted the county, were the schools are located in, so I could see what system they are using and how it affects the society.The Swedish society is influenced by different cultures, multilingualism and ethnicities the more time passes, which means that teachers all around need to integrate their pupils in the system so they can better adjust to how the Swedish school system works and be prepared for adult life. Teachers need to concentrate intensely on how they should guide the pupils in their specific class so they can reach their full learning potential and reach the knowledge criteria set by the Swedish school system.I contacted the board of education and to set up a meeting so we could discuss my project. During the meeting I asked the representative how they believe this matter should be handled.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Mitt magistersarbete ?Mini House? Àr ett projekt som omfattar undersökning, formgivning, utveckling och paketering av en samtida svensk stuga inom kontexten för den svenska Plan- och bygglagen. Jag har gett projektet en engelsk titel dÄ jag vill att det ska kunna ha relevans och ett potentiellt liv utanför den primÀra svenska kontexten.De s.k. Friggebodsreglerna tillÄter en markÀgare att bygglovsfritt uppföra ytterligare en stuga pÄ maximalt tio kvadratmeter pÄ bebyggd tomt. Ett förslag att utöka den tillÄtna ytan till femton kvadratmeter har lagts fram och skall fastslÄs i början av Är 2008.En marknad för ?friggebodar? skapades snabbt efter att Friggebodsreglerna introducerades 1987, vilken inte har förÀndrats mÀrkbart under dessa 20 Är vad gÀller byggmaterial, huskvalitet eller utseende och kÀnsla.

SammanfattningStudien Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en innehÄllsanalys för att synliggöra de nationella minoritetsgruppernas utrymme i historielÀroböcker för grundskolans senare Är, samt lÀroböckernas anpassning till kunskapsmÄlen gÀllande de nationella minoritetsgrupperna som presenterats i Lgr11. Urvalet lÀroböcker har gjorts för att tÀcka det som anvÀnds i stor utstrÀckning i undervisningen i grundskolans senare Är.Resultatet i innehÄllsanalysen visar att det Àr varierande mÀngd och utformning av innehÄll gÀllande de nationella minoritetsgrupperna i historielÀroböckerna. Resultatet visar Àven att ingen av lÀroböckerna som blivit analyserade kan anses anpassade till kunskapsmÄlen i Lgr11 gÀllande de nationella minoritetsgrupperna, dÄ ingen av de fyra böckerna presenterar material om alla grupperna pÄ ett tillrÀckligt vis.UtifrÄn resultatet av innehÄllsanalysen har intervjufrÄgor formulerats. Intervjuer med författare till fyra olika lÀromedel har sedan förts, som den andra delen i studien, för att synliggöra pÄverkande faktorer i författandeprocessen.

ABSTRACTVĂ€xjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvĂ„rd, C- uppsats 10pTitel: BEHANDLING AV BARN SOM FÖRGRIPIT SIG SEXUELLT PÅ ANDRA BARN - en studie om behandlares erfarenheter.Engelsk titel: TREATMENT OF CHILDREN WHO HAVE ASSAULTED OTHER CHILDREN ? a study of the handlers? experiences.Författare: Karolina Lindh och Lisa PeterssonHandledare: Marita RosellDatum: Mars 2007Antal sidor: 30Nyckelord: barn som förgripit sig sexuellt pĂ„ andra barn,sexuella övergrepp, kĂ€nslor, bemötandeSAMMANFATTNINGSyftet med denna uppsats var att bidra till en djupare förstĂ„else för hur man som behandlare upplever och hanterar ambivalenta kĂ€nslor och tankar som kan uppstĂ„ i arbetet med barn som förgripit sig sexuellt pĂ„ andra barn. Metoden vi anvĂ€nde oss av var en kvalitativ intervju med halvstrukturerad disposition. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrĂ„n ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrĂ„n von Wright och Buber. Resultatet av vĂ„r undersökning visade att behandlare upplever att de bemöter alla lika, att barnen Ă€r som vilka barn som helst som man bemöter med respekt.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad skolungdomar anvÀnder datorn och In-ternet till. Författaren vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader i datoranvÀndning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna frÀmst anvÀnder datorn i underhÄllningssyfte. De chattar, skickar e-post, anvÀnder olika communities (nÀtgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har ocksÄ visat att pojkar oftare har tillgÄng till egen dator Àn flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad pÄ en enkÀt i tvÄ Ättondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn anvÀnds pÄ ett relativt likartat sÀtt i de bÄda grupperna nÀr det gÀller tiden utanför skolan. HÀr dominerar fortfarande under-hÄllningsaspekten och eleverna lÀgger ned mycket tid pÄ chattande och spel.

Titel: Som galna vildhĂ€star eller sniglar med bromsarna pĂ„ ? Skolchefers syn pĂ„ den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans vĂ€rldFörfattare: Susanna BoonyaiHandledare: Annika BergströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Syfte: Det övergripande syftet med studien Ă€r att utreda möjligheter och hinder för kritisk mediekompetens i grundskolans vĂ€rld.Metod: Studiens val av metod Ă€r den kvalitativa forskarmetoden i form av intervjuer med skolchefer, inom ansvarsomrĂ„det förskola och grundskola.Material: Åtta stycken intervjuer med skolchefer fördelade pĂ„ de ansvarsomrĂ„den som skolcheferna Ă€r verksamma inom. Uppdelningen fördelades jĂ€mt mellan resurssvaga, medelresurssvaga, medelresursstarka och resursstarka omrĂ„den.Huvudsakliga resultat: Skolcheferna har generellt tĂ€mligen goda kunskaper om vad kritisk mediekompetens kan anses handla om, framförallt med betoning pĂ„ att medier skall göras till-gĂ€ngliga för alla i skolans vĂ€rld och som Ă€r centralt inom diskursen för kritisk mediekompetens. Den djupare kunskapsdimensionen kring kritisk mediekompetens som handlar om att lĂ€ra sig kritiskt granska all typ av medier finns dĂ€r men hur vĂ€l ett fördjupat resonemang Ă€r utvecklat varierar dock inom denna grupp skolchefer vilket tyder pĂ„ ett behov av ökade kunskaper inom omrĂ„det.Det sker försök till en implementering av kritisk mediekompetens inom de omrĂ„den som skolcheferna Ă€r verksamma pĂ„ mĂ„nga olika plan. Genom bland annat PIM, ett överstatligt webbaserat utbildningsprogram för kritisk mediekompetens, skall alla pedagoger och rektorer ha uppnĂ„tt nivĂ„ 3 i sin utbildning inom tre Ă„r.

Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trÀdde en ny lÀroplan för sÀrskolan i kraft. Skrivningen ?efter sina förutsÀttningar? har nu tagits bort. SÀrskolans elever skall uppnÄ godkÀnd nivÄ i kursplanens Àmnen. LÀrare i sÀrskolan har gett uttryck för en oro över dessa förÀndringar.