Genom en enkÀtundersökning bland lÀrare i grundskolans senare Är undersökte vi i vilken utstrÀckning och hur lÀrare anvÀnder lÀromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lÀrande. Vi kan utifrÄn vÄr undersökning se en marginell skillnad i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder lÀroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lÀrare vÀljer sjÀlva vilket lÀromedel de vill anvÀnda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi pÄverkar valet..

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

Flera forskare anser att bloggen Àr ett verktyg som har god pedagogisk potential i skolan (Clyde 2005; Ray 2006; Ward 2004). Syftet med studien ?GÄ in pÄ bloggen sÄ fÄr du se ditt barn som gör ditten och datten?- en studie av bloggen som pedagogiskt verktyg i skolan Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser anvÀnder sig av klassbloggar samt hur de resonerar kring anvÀndandet av bloggen i skolan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med lÀrare i Ystad kommun.

Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade pÄ hans mÄngsidighet inom skilda artistiska omrÄden. SÀrskild uppmÀrksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmÀn uppfattning Àr att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succe?.

LÀroplanen för grundskolans tidigare Är 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela skolan och förutsÀttningen Àr att lÀrarna Àr bekvÀma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lÀmpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmÀrksammas hur fem lÀrare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. LÀrarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever sÄsom kreativitet, lusten att skapa och förmÄgan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som vÀljs utifrÄn demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. LÀrarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vÀgleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssÀtt.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Syftet med vĂ„rat examensarbete har varit att göra en lĂ€romedelsanalys ur ett genusperspektiv i Ă€mnet religion. Vi har studerat tvĂ„ lĂ€romedel som riktar sig till grundskolans senare Ă„r och tvĂ„ lĂ€romedel som riktar sig till gymnasiet. I analyserna har vi kommit fram till att det i lĂ€romedlen för grundskolan finns en stor avsaknad av genusmedvetenhet. Även om genusmedvetenheten Ă€r större i lĂ€romedlen för gymnasiet uppnĂ„r det inte den genusmedvetenhet som vore önskvĂ€rt..

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet Àr antagandet om att det enda rÀtta och normala Àr att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen Àr en ledande och övergripande norm i vÄrt samhÀlle. I skolan kan svÄrigheter uppstÄ för de elever som pÄ nÄgot sÀtt avviker frÄn heteronormen. Svenska lÀrarutbildningar berör Àmnet sex och samlevnad i mycket begrÀnsad utstrÀckning vilket kan medföra att lÀrare inte har den kunskap som krÀvs för att undervisa i Àmnet.

Abstract Titel: Utomhuspedagogik - varför dÄ? En studie av hur pedagoger tÀnker om undervisning utomhus. Författarna till denna fallstudie Àr Nina Nevhage och Anna-Carin Persson. Vi har utbildat oss till lÀrare i grundskolans tidigare Är (GT). Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ pedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och fÄ ökad inblick i hur de anvÀnder utomhuspedagogiken. Vi ville undersöka vad som motiverar respektive hindrar pedagogerna att bedriva undervisningen pÄ annan plats Àn i klassrummet. I problemformuleringen fokuserar vi kring hur pedagogerna anser att de anvÀnder och förhÄller sig till utemiljön.

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning Àr att belysa estetiska lÀrprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lÀrarperspektiv samt ta del av lÀrarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. VÄrt intresse för lÀrandet via estetiken samt sprÄkutveckling har avgjort valet av innehÄll i denna studie. De metoder vi anvÀnde i vÄr studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer Àr roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig.

Syftet med studien Àr att visa pÄ ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de tvÄ kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om anvÀndandet av gruppindelningar med hÀnsyn till tigare och talare. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien Àr inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrÄn tvÄ olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strÀvade efter att fÄ tigarna att bli talare.

I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssÀtt för historie- och teknikundervisningen. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper kring elevers inlÀrning och att se en röd trÄd mellan 1994 Ärs lÀroplan för grundskolan, elevers lÀrande och lÀrares val av arbetssÀtt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att fÄ nya perspektiv i undervisningen. Vi vill ocksÄ skapa förstÄelse kring varför lÀrare vÀljer att anvÀnda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill Àven fÄ fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Den 1 oktober 2009 trÀdde en ny kommissionslag (KommL) i kraft. Syftet vara att skapa tidsenliga regler och ett mer jÀmbördigt avtalsförhÄllande. För att uppnÄ detta syfte fick lag om handelsagentur (HagL) stÄ modell vid utformningen av KommL:s nya bestÀmmelser och lagarna Àr nu dÀrför i stort överensstÀmmande. Det finns dock fortfarande skillnader mellan lagarna som Àr viktiga att uppmÀrksamma dÄ det pÄ flertalet omrÄden Àr oklart vad som gÀller vid tillÀmpningen och olikheterna i vissa fall kan medföra stora konsekvenser för parterna. I denna uppsats behandlas regleringen i den nya kommissionslagen och vilka skillnader som finns i förhÄllande till HagL samt effekterna av dessa skillnader.

SAMMANFATTNINGAnnika Andersson & Clasina LeijenBarns möjlighet till lekEn studie om organisationens betydelse för barns lek i förskolanEngelsk titelChildrenŽs opportunity to playA study of the organizationŽs impact on childrenŽs playing in kindergarten          Antal sidor: 31Att utforma en pedagogisk miljö pÄ en förskola Àr viktigt. Det Àr i denna miljö som barnen tillbringar sin största tid pÄ dagen. HÀr stÀlls stora krav pÄ pedagogens förmÄga att organisera verksamhetens innemiljö för att barnen ska fÄ möjlighet till lek. Examensarbetets syfte Àr att skapa en fördjupad förstÄelse av vilken betydelse förskolans organisation i tid och rum har för barns möjlighet att leka och lÀra.Undersökningen Àr en kvalitativ studie bestÄende av observationer, foto och enkÀter. TvÄ förskolors innemiljö studerades genom en enkÀt till pedagoger med öppna frÄgor samt genom observation av innemiljön med hjÀlp av fotodokumentation.