The intention of this study is to find out how the English subject takes form and develops in the early years in school related to the curriculum, teachers, teaching material, students and parents. The methods of the survey have been classroom observations, teacher interviews, textbook analysis and a parentsÂŽ questionnaire. The findings of this study are that the knowledge of the teacher in and about the English subject can have effect on how the English subject will be presented to the students during the English lessons and the amount of the students oral production of the target language seem to depended on how much the teacher uses the target language in the classroom. The contents of the English lessons was overall structured by the curriculum. The parents and their interest in their childrenÂŽs education seem to have had an impact on how much focus the English language get.

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

Timtilldelningen för idrottsÀmnet har sedan mitten pÄ 1900-talet bara minskat. Detta kan tyckas vara mÀrkligt i en tid dÄ vi rör oss allt mindre Àn nÄgonsin tidigare. Trots en ökad kunskap om rörelsens betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande tycks allt fler bli fysiskt inaktiva. Som en del i lösningen pÄ detta utfÀrdade regering 2003 en tillskrivning i lÀroplanen. TillÀgget innebar att alla skolor ska erbjuda samtliga elever möjlighet till daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare som Àr verksamma i grundskolans tidigare Är resonerar kring och arbetar med de genusrelaterade mÄl och riktlinjer som finns nedskrivna i de nationella styrdokumenten. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ undersökningsmetod dÀr fyra lÀrare med olika arbetsplatser och erfarenheter har intervjuats. Min undersökning visar att jÀmstÀlldhet Àr ett Àmne som samtliga intervjuade lÀrare anser Àr mycket relevant att arbeta med. Undersökningen visar emellertid ocksÄ att lÀrarna, trots de genusrelaterade mÄl och riktlinjer som finns nedskrivna, saknar ett tydligt gemensamt förhÄllningssÀtt rörande genus och jÀmstÀlldhetsarbete i skolan. JÀmstÀlldhetsarbete förekommer i viss mÄn pÄ klassrumsnivÄ men utöver det visar studien att riktlinjer för ett övergripande jÀmstÀlldhetsarbete saknas..

Kommunikation har en central roll i dagens samhÀlle, sÀrskilt i vÄra skolor dÀr det anvÀnds för social interaktion, för att sprida information och för att befÀsta kunskap. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera och definiera kommunikationen som Àger rum i Àmnena bild och engelska ? hur den gÄr till vÀga vad som utmÀrker och skiljer kommunikationen Ät mellan de bÄda Àmnena. Den hÀr studien innehÄller en kvantitativ studie av GY11:s Àmnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av Ätta stycken intervjuer med lÀrare inom Àmnena bild och engelska pÄ gymnasial nivÄ i VÀxjö. Resultatet av den hÀr studien visar pÄ att definitionen av vad kommunikation Àr skiljer sig Ät i de bÄda Àmnesplanerna.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Kommande examensarbete berör ungdomar i grundskolans senare Är och som valt en tidig idrottsspecialisering. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ huruvida konsekvenserna av en tidig idrottsspecialisering speglar av sig i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Detta stÀlls i relation till tidigare forskning inom omrÄdet samt kursplaner och styrdokument frÄn skolvÀrlden. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för examensarbetet lyder: Vad Àr elevernas uppfattningar gÀllande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolÀmnet Idrott och hÀlsa? Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten? Bakgrunden beskriver grundskolans kursplan inom idrott och hÀlsa samt idrottens policy dokument vidare berör bakgrunden Àven tidigare forskning som gjorts inom nÀrliggande omrÄde.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att skapa en DVD samt ett bifogande arbetsmaterial, hÀfte, med temat vÀnskap för grundskolans tidigare Är. Vi ville undersöka hur denna tas emot av tre pedagoger. VÄrt syfte Àr Àven att se om vÄr digitala produkt kan tÀnkas anvÀndas som undervisningsmaterial i grundskolans tidigare Är samt om de tre pedagogerna fÄtt tankar kring en undervisning baserat pÄ en kombination av olika estetiska uttryckssÀtt. Vi behandlar bland annat begreppen KME samt estetiska sprÄk. Vidare beskriver vi forskning och teorier kring estetiska uttryckssÀtt i undervisningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagogerna sÀger sig utgÄ ifrÄn i arbete med tvÄsprÄkiga elever, med annat modersmÄl Àn svenska, i grundskolans tidigare Är samt pÄ vilka sÀtt pedagogerna upplever att deras undervisning pÄverkas av dessa elever. UtifrÄn denna redogörelse vill vi Àven tolka hur pedagogerna förhÄller sig till tvÄsprÄkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer dÀr det har ingÄtt fem pedagoger, som arbetar pÄ grundskolans tidigare Är, pÄ olika skolor. Intervjuerna har prÀglats av semistandardiserade och ostrukturerade dÀr intervjufrÄgorna har formulerats i förvÀg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhÀvt att tvÄsprÄkigheten har mÄnga fördelar, bland annat mÄngkulturalismen, som medför att barnen lÀr sig att uppskatta och acceptera varandra.

BAKGRUND: Inom sprÄkundervisningen Àr kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas sprÄk utvecklar sig genom att de fÄr möjlighet att anvÀnda sitt muntliga sprÄk, dvs. att lÀrare och elever anvÀnder mÄlsprÄket i undervisningen. MÄnga sprÄkforskare hÀvdar att sÄvÀl engelskundervisning som undervisningen av moderna sprÄk bör ske pÄ mÄlsprÄket. VÄr erfarenhet Àr dock att kodvÀxling, dvs.

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.

Redan innan barn börjar skolan har de förestÀllningar om naturvetenskapliga fenomen, dÀrför kan man redan i de lÀgre skolÄren införa begrepp och anvÀnda experiment som en naturlig del av undervisningen. Det Àr stor skillnad pÄ undervisningen förr och nu. Idag lÀgger man stor vikt pÄ hur elever lÀr, till skillnad frÄn förr dÄ man mer koncentrerade sig pÄ att hinna med sÄ mycket som möjligt. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur undervisningen i naturvetenskap i grundskolans tidigare Är har förÀndrats genom tiderna och hur den ser ut idag. Vi gjorde Àven en undersökning för att ta reda pÄ lÀrares instÀllningar till naturvetenskapsundervisningen.