Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ undervisande lÀrare i Àmnet bilds nyttjande av lÀroböcker och hur stort behovet Àr efter ett nytt. Undersökningen fokuserar pÄ grundskolans senare Är. Tidigare forskning visar att lÀrare i Àmnet sÀllan anvÀnder sig av lÀroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar Àven att det Àr frÀmst nyexaminerade eller obehöriga lÀrare i Àmnet bild som nyttjar lÀroboken. Teoretiska utgÄngspunkter och diskussioner angÄende lÀrobok som verktyg redogörs.

The aim of this study was to examine if there was a relative age effect in students grade in mathematics. The study was built on regression analysis and Spearman rho on student?s month of birth and their grades. It was found that there is a relative age effect in the student?s grades.

I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, framgÄr det att skolans uppdrag Àr att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vÄrt arbete var att ge en förstÄelse för hur pedagoger i skolans tidigare Är uppfattar uppdraget och beskriver arbetet med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade fem pedagoger verksamma i grundskolans tidigare Är verksamma i norr- och vÀsterbotten. VÄrt resultat visar att det fanns oklarheter i vissa avseenden kring hur tillÀgget ska tolkas och tillÀmpas. Detta har lett till att arbetet med daglig fysisk aktivitet pÄ skolorna ser olika ut.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför lÀxor ges samt om dem bidrar till lÀrandet. Tidigare forskning visar pÄ att lÀxor kan ha bÄde positiva samt negativa effekter pÄ lÀrandet. De negativa effekterna Àr de mest förekommande i bÄde internationell och nationell forskning. Denna uppsats grundar sig pÄ en intervjustudie med sex verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är och besvarar följande frÄgestÀllningar: I vilka syften ger lÀrare i grundskolans tidigare Är lÀxor till elever? PÄ vilka sÀtt bidrar lÀxor till elevers lÀrande enligt verksamma lÀrare? Studien visade att lÀrarna har ett tydligt syfte med lÀxor samt ger en bild av lÀxor som en lÀrande del i skolarbetet förlagt till hemmet.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att lÄta ett antal förÀldrar komma till tals om sina upplevelser under utvecklingssamtalet i skolan. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ hur förÀldrarna skulle önska att ett utvecklingssamtal gick till och i vilken utstrÀckning de vill bli mer delaktiga i samtalet. Jag har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med förÀldrar som har sina barn i grundskolans tidigare Är. Mitt mÄl Àr inte att generalisera utan att lÄta ett antal förÀldrar komma till tals om sina kÀnslor och erfarenheter. Mitt resultat Àr att förÀldrar i vÀldigt hög utstrÀckning Àr positivt instÀllda till utvecklingssamtal och att det tillsammans med ganska smÄ, men betydelsefulla förÀndringar skulle göra utvecklingssamtalet till ett bÀttre samtal för alla inblandade..

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jÀmföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nÄ föreskrivna mÄl i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen pÄ gymnasienivÄ ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och nÄgra sprÄkundervisningsmetoder. Faktorer som pÄverkar grammatikundervisningen beskrivs ocksÄ. SjÀlva undersökningen bestod av en genomgÄng av de nationella styrdokumenten gÀllande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielÀrare. Resultatet visar att grammatikens roll inte Àr tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator:.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare Är. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning av elevers upplevelse gÀllande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och Àr utförd pÄ en kommunal F-4 skola, som Àr belÀgen i en medelstor kommun. EnkÀtundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna Àr genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkÀtundersökningen visar pÄ att eleverna i stor utstrÀckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna Àr nöjda med i vilken utstrÀckning de upplever sin möjlighet till att pÄverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna bÄde gÄr emot och bekrÀftar tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

I dagens grundskola stÀlls en mÀngd olika krav pÄ elever och pÄ de kunskaper som bör besittas. Det beror pÄ att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det förÀnderliga samhÀlle vi lever i. För att kunna göra detta krÀvs att de Àr aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mÀngd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbÀttra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lÀrande och förkortas PBL.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur ett problembaserat lÀrande kan anvÀndas i grundskolans tidigare Är som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta Àmne och syfte valts Àr för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar pÄ högre studier medan de lÀgre undervisningsnivÄerna har undersökts relativt lite.

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

För att alla elever ska kunna uppnÄ scientific literacy bör man utgÄ frÄn barnens erfarenheter dÀr naturorienterade Àmnen, NO, knyts till ett sammanhang ? en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mÀnskliga sida, och dÀrmed visa att NO Àr mer Àn fakta. Elever behöver lÀra om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema.

Andelen flersprÄkiga barn i Sverige ökar och följdaktligen sÄ Àven behovet av kunskap om deras sprÄkutveckling. FlersprÄkiga barns sprÄkutveckling har visat sig skilja sig i viss mÄn frÄn den hos ensprÄkiga barn och dÄ normer för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling saknas i logopedisk verksamhet idag finns en osÀkerhet kring hur deras sprÄkutveckling bör bedömas. Föreliggande studie ingÄr i det internationella forskningsnÀtverket COST Action IS0804 och Àmnar utgöra ett litet bidrag till en vÀxande databank om flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, i detta fall i jÀmförelse med ensprÄkiga barns sprÄkutveckling. Studien utgÄr frÄn 100 narrativer berÀttade av sex- och sjuÄriga ensprÄkiga svensktalande och flersprÄkiga engelsk-svensktalande barn. Narrativerna eliciterades med hjÀlp av tvÄ bildsekvenser frÄn bedömningsmaterialet MAIN och samlades in inom ramen för tre tidigare magisteruppsatser i logopedi frÄn Uppsala universitet.

Ämnet idrott och hĂ€lsa ska frĂ€mja en aktiv livsstil för eleverna och det Ă€r idrottslĂ€rarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestĂ„ende intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Ă„r beskriver den undervisning de sjĂ€lva bedriver i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom Ă€mnet. En kvalitativ undersökningsmetod har anvĂ€nts dĂ€r sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar frĂ„n olika orter i Sverige.