Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har lÀnge prÀglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats Ästadkomma mer Àn organisatoriska förÀndringar. 1991 Ärs gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, Àr genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit nÀrmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frÄgan kvarstÄr vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers erfarenheter av tidig identifiering och tidiga insatser i förskola och grundskolans tidiga Är .Studien har baserats pÄ fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom förskola, förskoleklass och grundskolans lÀgre Är, anstÀllda inom samma enhet med ett flerÄrigt samarbete bakom sig. En hermeneutisk fenomenologisk ansats har anvÀnts för att fÄ tillgÄng till informanternas erfarenheter av de tidiga insatserna.Studien visar pÄ att pedagogerna inom de olika verksamheterna förskola, förskoleklass och grundskola oftast har en klar bild av vilka barn/elever som har svÄrigheter i mötet med deras egen verksamhet. Detta sker inte minst genom dokumentation och i samtal mellan pedagogerna inom och mellan de olika verksamheterna. I och med att barnen/eleverna har blivit identifierade sker ocksÄ kategoriseringar efter visade behov/svÄrigheter. HÀr visar det sig att man ofta intar ett individperspektiv dÀr det relationella perspektivet pÄ svÄrigheterna tenderar försvinna.

Karlsson, Emma (2006). Tanken Àr god men?.En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av sÀrskoleelever i grundskolans senare Ärskurser. (It?s a good thought, but? A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Arbetet behandlar Àmnet en skola för alla och mera specifikt förestÀllningar om inkludering av sÀrskoleelever i en grundskola för de senare Äldrarna, Ärskurs 7 - 9.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlÀrning kan leda till brist pÄ förstÄelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas pÄ och dÀrigenom fÄ reda pÄ om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten Àven betonas i proven. InnehÄllet i rapporten behandlar dÀrför hur författare till lÀromedel i matematik för Är 9 i jÀmförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella Àmnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades pÄ att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrÄn dessa kompetenser upptÀcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att fÄ kunskap kring om och hur elever i skolÄr 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgÄngen visar pÄ reflektionens betydelse i lÀrprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hÀmmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgÄngspunkt och med efterföljande lÀrarintervjuer som stöd, har syftet uppnÄtts genom att kartlÀgga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt pÄ elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lÀrare Àr positivt instÀllda till metakognition och ett reflekterande arbetssÀtt förekommer endast i vissa fall tillfÀllen dÄ eleven stimuleras till reflektion och denna fÄr ske.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och synliggöra huruvida litterĂ€r kompetens enligt litteraturvetaren Örjan Torells modell, gynnas av arbetsuppgifterna i ett antal lĂ€roböcker riktade mot grundskolans senare del. Resultatet visar att tolkningstrategiernas tyngdpunkt ligger pĂ„ "textinriktningen", d.v.s. pĂ„ att fĂ€sta elevernas uppmĂ€rksamhet pĂ„ textens innehĂ„ll och form..

Syftet med detta examensarbete Àr att studera nÄgra olika lÀrares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag gÄr till. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem matematiklÀrare vilka analyseras och jÀmförs med styrdokument och tidigare forskning för att fÄ en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrÄn olika tillvÀgagÄngssÀtt hos de fem lÀrarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer Àr olika beroende pÄ lÀrare, men att det över lag Àr provdominerande underlag de anvÀnder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. NÄgra lÀrare sÀtter Àven betyg pÄ delvis fel grunder, genom att till exempel anvÀnda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..

The purpose of this study is to stress what experiences men working in the earlier school years share about being a minority group and what thoughts they have about why other men tend to avoid this profession.In this survey I have interviewed four male teachers in the earlier school years. In previous research it is claimed that men choose not to get a teacher training for the earlier school years partly because this profession is known to be dominated by women where it is difficult for men to feel at home. It is also claimed that teachers in training choose the later school years in order to focus more on teaching than looking after the children. None of the interviewed men sees it as a problem being a minority group, neither during training nor in teaching. What the men in this survey state as the main reasons for why other men do not choose to become teachers are the low levels of status and salary.

Film upptar en stor del av vÄr tillvaro och det blir allt viktigare att kunna hantera upplevelser som bildmedier förmedlar och att ha kunskap om hur dessa kan pÄverka oss. Skolan ansvarar för att varje elev efter avslutad grundskola skall besitta dessa kunskaper. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera om elevers uppfattning av populÀrfilm och dess eventuella pÄverkan förÀndrades sedan de i skolan givits möjlighet att sÀtta in film i ett filmtekniskt, dramaturgiskt, kommersiellt och historiskt sammanhang. Metoden vi anvÀnde var att under fem veckor arbeta med ett filmprojekt, dÀr vi tillsammans med tvÄ elevgrupper i grundskolans Är 8 och 9 sÄg och pratade kring populÀrfilm. De datainsamlingsmetoder vi anvÀnde var intervjuer utifrÄn ett hermeneutiskt tankesÀtt, egna observationer och enkÀtundersökningar.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka och analysera det arbete som Sveriges tre sto?rsta mobiloperato?rer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien a?mnar ocksa? underso?ka hur arbetet utvecklats under de tre senaste a?ren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta o?nskar vi uppna? en ba?ttre helhetsbild och en djupare fo?rsta?else fo?r CSR, samt bidra med insikter, uppta?ckter och egna tolkningar kring a?mnet.Metod: Kvantitativ inneha?llsanalys av CSR-redovisningar. Av dessa tre studerade fo?retag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan.

Med utgÄngspunkt i postkolonial teori Àr syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre lÀroböcker för religionskunskap för grundskolans senare Är ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar pÄ frÄgorna: Hur uttrycks en förestÀllning om ?vi? och ?dem? i text och bild? Vilken islambild skapas utifrÄn detta? I vilken mÄn Àr lÀroböckernas islambild orientalistisk?Med en kvalitativ innehÄllsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. LÀroböckernas bilder undersöks pÄ tvÄ sÀtt: i vilka lÀnder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremÄl befinner sig samt pÄ vilket sÀtt de avbildas ? med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrÄn, ovanifrÄn eller i ögonhöjd med betraktaren samt pÄ nÀra, medellÄngt eller pÄ lÄngt avstÄnd.Uppsatsens slutsats Àr att det i de tre lÀroböckerna ges uttryck för en förestÀllning om ?vi? och ?dem? pÄ ett sÀtt som framstÀller ?dem? som annorlunda ?oss?, att ?de? befinner sig pÄ ett geografiskt och socialt avstÄnd frÄn ?oss? och att ?de? Àr underlÀgsna ?oss?.

SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka vad matematiklÀrare i grundskolans senare Är anser om betydelsen av det nationella matematikprovets pÄverkan nÀr det gÀller deras undervisningsplanering. För att fÄ klarhet i syftet sÄ innefattar undersökningen tre frÄgestÀllningar som i tur och ordning berör hur de nationella proven pÄverkar lÀrarnas undervisningsplaneringar, vad de anser om betydelsen av en sÄdan pÄverkan och hur elevernas matematiska förstÄelse pÄverkas. MetodEn kvalitativ studie har genomförts med Ätta stycken informanter. Intervjuerna gjordes enskilt dÀr frÄgorna till en början var öppna för att efterhand riktas mot de nationella proven. De intervjuade lÀrarna undervisar samtliga pÄ högstadiet och har erfarenheter av det nationella provet i matematik.ResultatPÄ en öppen frÄga om vad som pÄverkar informanternas undervisningsplanering i matematik nÀmner ingen det nationella provet.