The purpose of this paper is to examine how teachers choose to work with the teaching of reading and writing skills, how teachers justify their choice of teaching method and how the documentation of student development is being used. This paper also discusses the definition of reading and writing, phonological awareness and how different reading- and writing educational methods can be combined. The gathering of information has been done through a literature review in which I have looked at past research on reading and writing. I have also conducted qualitative interviews with teachers involved in literacy learning. The result of my research shows that it is not possible to determine which literacy learning methods that are most effective.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka de metoder och tankar som museipedagoger arbetar utifrÄn. Vi kommer ocksÄ att belysa i vilken utstrÀckning lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av museer och museipedagogik i sin historieundervisning. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ de huvudsakliga anledningarna till att lÀrare besöker museer i sin undervisning. VÄr undersökning bestÄr av enkÀter som delats ut till lÀrare, intervju med en museipedagog och ett besök pÄ ett museum. Genom vÄr undersökning har vi kommit fram till att det inte Àr sÀrskilt mÄnga lÀrare som det senaste Äret anvÀnt sig av museer eller museipedagogik som ett komplement till sin historieundervisning.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare Är och i detta arbete utvÀrderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvÀrdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr innan de fick tillgÄng till serietidningen. DÄ eleverna haft tillgÄng till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermÀtning, med samma frÄgeformulÀr som anvÀnts vid förmÀtningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bÀttre pÄ eftermÀtningen Àn pÄ förmÀtningen. PÄ alla frÄgor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermÀtningen Àn det var vid förmÀtningen.

Den hÀr uppsatsen behandlar ungdomsslang och översÀttningen av den i ungdomslitteratur. TvÄ böcker ur serien Vampire Academy har undersökts: Vampire Academy (2007) och Frostbite (2008) samt deras svenska översÀttningar Törst (2009) och Fruset blod (2009). SprÄket i serien Àr ofta tal- och ungdomssprÄkligt, och slang förekommer frekvent. De bÄda böckerna har översatts till svenska av tvÄ olika översÀttare (Torun Lidfeldt Bager och Ylva SpÄngberg), vilket möjliggör en jÀmförelse mellan de tvÄ olika översÀttarnas val och strategier. De slangord som valts ut till analysen Àr fyra ord som anvÀnds som direktlÄn i svensk slang och de har delats in i tvÄ grupper: etablerad slang (cool, bitch) respektive icke-etablerad slang (badass, whatever).

Olika lÀrare har olika syn pÄ bildundervisning i skolan. UtifrÄn deras uppfattning och erfarenhet Àr syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till bildundervisningen i grundskolans tidigare Är. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har fyra intervjuer samt en enkÀtundersökning gjorts pÄ tvÄ skolor. Genom intervjuerna fÄr vi svar pÄ hur lÀrarna menar att deras skolmiljö pÄverkar bildundervisningen, hur de ser pÄ bilden som ett redskap till barns utveckling och hur de uppfattar sin egen bildundervisning. Detta empiriska material har tillÀmpats pÄ vÄra teoretiska utgÄngspunkter som framförallt ligger i det sociokulturella perspektivet och Àr baserad pÄ bland annat Vygotskij.

Elevers motivation, lÀrande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans vÀrld. DÄ studier saknas pÄ omrÄdet kring hur elever pÄverkar eller pÄverkas av skolans fysiska miljö, har en enkÀtundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utstrÀckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö Àr sval och oklar. Ytterligare forskning pÄ omrÄdet elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslÄs.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..

Syftet med denna studie Àr att belysa nÄgra lÀrares instÀllningar till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger pÄ 7 intervjuer med kvinnliga lÀrare som Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och arbetar pÄ relativt smÄ skolor i en och samma kommun. Resultaten visar att lÀrarna har en överlag positiv instÀllning till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever, Àven om nÄgra negativa aspekter kommer upp. MÄnga lÀrare ser eleverna som en resurs och menar att man fÄr in sprÄk- och kulturdiskussioner pÄ ett naturligt sÀtt. Av intervjuerna framkom det Àven att det krÀvs mer tid och resurser för att kunna bemöta flersprÄkiga elever. Dessa resultat stÀmmer vÀl överens med tidigare studier. LÀrarna i studien menar att det krÀvs ett mer konkret och tydligt arbetssÀtt för att stödja sprÄkutvecklingen för de elever som har annat modersmÄl Àn svenska.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att visa och ge förslag pÄ hur man pÄ ett tematiskt sÀtt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mÀnskliga rÀttigheter. Med hjÀlp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya lÀroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare Är i Àmnena historia, svenska och samhÀllskunskap. Planeringen strÀcker sig över fem veckor och har varierande moment sÄsom teoretiska förelÀsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lÀrstilar. Utvecklingsarbetet vilar pÄ följande tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka didaktiska aspekter Àr viktiga i ett tematiskt arbete om mÀnskliga rÀttigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgÄngspunkt i mÄlen i lÀroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sÄdant arbete, pÄ ett didaktiskt sÀtt, fÄ eleverna att bli medvetna om Àmnet historia?.

VÄr studie syftade till att beskriva och förstÄ lÀrares bakomliggande stÀllningstaganden till lÀxans funktion. Hur anvÀnde de lÀxorna? Varför anvÀndes de pÄ det sÀttet? Vilken grund hade lÀrarna för sina stÀllningstaganden? Denna kvalitativa studie gjordes med utgÄngspunkt i ett rangordningsformulÀr utdelat till tio lÀrare. UtifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide genomfördes sedan intervjuer med fyra lÀrare arbetande i grundskolans tidigare Är. Vi fann meningsskiljaktigheter kring lÀxans vara eller inte vara, samt i vilket syfte och hur den anvÀnds.

Denna studie har flera, men sammanhÀngande, syften. För det första Àr syftet att undersöka om och i sÄ fall varför lÀrare i förskoleklasser och i Är ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers sprÄkutveckling. För det andra Àr syftet att belysa hur lÀrarna i frÄga arbetar, om förskolans och grundskolans lÀrare skiljer sig Ät betrÀffande arbets- och förhÄllningssÀtt samt om och i sÄ fall hur lÀrarna har förÀndrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lÀrarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers sprÄkutveckling. Vidare visar det sig att det sprÄkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lÀrarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tÀnkande, lÀrande och kÀnslobearbetning.

Denna studies syfte Àr att undersöka och öka kunskapen kring hur hÄllbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsÀmnet bÄde inom gymnasiet och grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna bestod i hur och varför textillÀrare bör arbeta och integrera hÄllbar utveckling i undervisningen. I studien har jag anvÀnt mig av bÄde litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillÀrare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare Är. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att fÄ fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushÄller.

Vi har gjort en undersökning pÄ en sÀrskola i södra SkÄne, dÀr vi spenderade nÄgra dagar med att intervjua fem lÀrare och observera i verksamheten. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur de pÄ denna skola arbetar, samt se om undervisningen Àr speciell pÄ nÄgot sÀtt. Vi vill Àven ta reda pÄ om sÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker nÄgot samarbete mellan dessa skolformer. VÄra frÄgestÀllningar som vi utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur arbetar ett visst antal lÀrare pÄ en sÀrskola i södra SkÄne? Vilka Àr enligt dem de bÀsta tillvÀgagÄngssÀtten för att stimulera eleverna? Vad Àr speciellt med pedagogiken i sÀrskolan? Skiljer sig undervisningen pÄ nÄgot sÀtt i jÀmförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vÄrt resultat Àr att denna sÀrskola arbetar vÀldigt traditionellt men har ÀndÄ en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen ÀndÄ individualiseras efter varje individ.