Bakgrund: Det finns m?nga f?rdelar med amning, b?de f?r barnet och den ammande. Att f? till en fungerande amning kan vara en komplicerad process som tar tid. D? det uppst?r problem h?nvisas mamman till barnh?lsov?rden (BHV) f?r att f? st?d och sjuksk?terskan har en viktig roll i detta.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om lÀrares syn pÄ matematiklÀxor i grundskolans tidigare Är. Förhoppningen var att fÄ förstÄelse för lÀrares syfte med matematiklÀxor och vilka förmÄgor eleverna förvÀntas utveckla med matematiklÀxors hjÀlp samt att jÀmföra vilka för- och nackdelar matematiklÀxan har. För att undersöka detta har sju intervjuer gjorts med lÀrare frÄn olika skolor och olika Ärskurser frÄn 1-6. Samtliga lÀrare som intervjuats undervisar i matematik. LÀrares erfarenheter av lÀxornas betydelse för matematikundervisningen Àr ett viktigt omrÄde att fÄ kunskap om.

Denna kvalitativa komparativa studie undersöker filmmediets roll i undervisningen av bild- och svenskÀmnet för grundskolans senare Är och hur rollen beskrivs i kursplanerna för respektive Àmne. kursplanerna för bild- och svenskÀmnet hÀmtade ur Lpo94 och Lgr11 analyserades och jÀmfördes. UtifrÄn den information som framlÀsts ur den komparativa analysen utfördes samt analyserades fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare. Studien har visat att filmmediet förekommer i en rad olika kontexter i undervisningssituationer i bild- och svenskÀmnet för grundskolans senare Är. Det anvÀnds bland annat som ett verktyg för praktisk gruppsykologi, ett medium för att fÄ elever att komma i kontakt med kÀnslor och som grund för reflektion samt ett spÀnnande alternativ till mer konventionella redovisningsmetoder.

En fallstudie dÀr en serie lÀroböcker i engelska för grundskolans senare Är har granskats med syfte att upptÀcka vilka normer och vÀrderingar som förmedlas genom bilder och hur det förhÄller sig till lÀroplanen, Lgr 11. Vidare undersöktes det hur engelsktalande lÀnder representerades genom bilder för att avgöra om kurmÄlen i engelska gÀllande kultur, möts.Till granskningen av böckerna Happy, frÄn Gleerups förlag, valdes en innehÄllsanalys dÀr bildmaterialet kodades, rÀknades och sedan sammanstÀlldes för att sedan bli Älagt ett normkritiskt synsÀtt.  Det framkom att lÀroböckerna Happy var heteronormativa med en manligt vit hegemoni samt uteslutande av mÀnniskor med funktionsnedsÀttninga och stÀmmer dÀrmed inte överens med skolplanens vÀrdegrund eller de kursmÄl i engelska som rör engelsktalande lÀnders kultur. .

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för Àmnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlÀrare i grundskolans senare del i deras syn pÄ geografiÀmnets bestÄndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och mÀnniska-natur traditionen) med tillÀgg av den kritiska traditionen som Graves benÀmner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografÀmnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhÄllande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel pÄ resultatet Àr att MÀnniska-natur traditionen har fÄtt en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lÀrares syn pÄ geografiÀmnets bestÄndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats.

Studiens syfte Àr att belysa teknikens mÄngfald samt att analysera hur man kan vÀcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlÀrningstillfÀllen i förskolan. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har pÄverkan pÄ barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgÄ ifrÄn vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar dokumentationens betydelse för den pedagogiska verksamheten och hur de arbetar med dokumentation i det dagliga arbetet för att frÀmja elevernas lÀrande. Som metod anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer dÀr tvÄ pedagoger i förskolan, tvÄ pedagoger i förskoleklass och tvÄ pedagoger i grundskolans tidigare Är (Är 1-5) deltog. Resultatet ÄskÄdliggör att pedagogerna visar bÄde kunskap och intresse vad det gÀller pedagogisk dokumentation samtidigt som det framgÄr att det finns dilemman i dokumentationsarbetet. Tidsbristen ses som ett problem och det framkommer Àven att skolans dokumentation till stor del Àr resultatstyrd..

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

UtgÄngspunkten i vÄr undersökning var att grundskolans matematikundervisning sedan lÀnge Àr prÀglad av enskild rÀkning i lÀroboken och graden av modernisering Àr lÄg. Detta grundar vi dels pÄ egen erfarenhet och dels pÄ forskning vi lÀst tidigare. NÀr elever fÄr problem med matematiken i skolan lÀggs skulden pÄ eleverna istÀllet för pÄ skolan och lÀrarens undervisning. Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en bild av vad skolan och den enskilde lÀraren kan göra för att förÀndra/förbÀttra förutsÀttningarna i matematik för grundskolans elever. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godkÀnt nationellt prov i matematik i skolÄr 5? Vad kan skolan och den enskilde lÀraren göra för att förÀndra/förbÀttra förutsÀttningarna i matematik för grundskolans elever?Vi valde att söka svar pÄ vÄra frÄgor dels genom att göra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godkÀnda pÄ nationella Àmnesprovet i matematik i skolÄr 5.

Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att se vad för matematiska resonemang elever i Ärskurs 4 för inom omrÄdet ?likheter? och ?lika med?. Undersökningen visade att eleverna anvÀnde kreativa matematiska resonemang i 19 problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgÄr ifrÄn.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur elever i skolans tidigare Är vÀrderar olika sprÄk samt deras perspektiv pÄ och attityd till flersprÄkighet. Vi granskar Àven elevernas uppfattning kring hur olika sprÄk anvÀnds i skolan och hur detta kan bidra till deras förhÄllningssÀtt till flersprÄkighet. Det finns mÄnga felaktiga myter om flersprÄkighet, som exempelvis att det skulle vara svÄrare att lÀra sig ett nytt sprÄk om man hÄller kvar vid det gamla. Med hjÀlp av tidigare forskning inom omrÄdet beskriver och argumenterar vi för olika sÀtt att integrera flersprÄkighet i pedagogiska verksamheter. Vi anvÀnder oss av intervjuer i form av gruppsamtal med elever frÄn en tredjeklass. Dessa samtal analyseras i transkriberad form nÀr vi presenterar vÄra resultat. Vi kan urskilja att vissa sprÄk vÀrderas högre Àn andra och se ett samband med hur dessa sprÄk anvÀnds i skolan.

UtifrÄn nyckelbegreppen interkulturalitet och internationalitet har vi skrivit en uppsats om huruvida en lyckad integration kan vara möjlig att uppnÄ via dessa begrepp. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare hanterar den segregation vi har i vÄrt samhÀlle, i sin undervisning. Vi har tittat nÀrmare pÄ om och hur de verkar för integration samt hur de hanterar eventuella konflikter i skolvardagen, konflikter som kan vara relaterade till rÀdsla och fördomar för det okÀnda. För att kunna besvara vÄrt syfte, har vi utgÄtt frÄn en teoretisk grund. Denna vilar pÄ en litteraturstudie kring sprÄksociologiska teorier, teorier kring lÀroplanen samt teorier kring dagens mÄngkulturella samhÀlle.

Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av lÀrare som bedriver undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien Àr att tolka och förstÄ dessa lÀrares attityder till och erfarenheter av momentet friluftsliv. UtifrÄn nyligen publicerade uppgifter om att friluftslivsmomentet i skolorna har minskat och att lÀrare finner det svÄrt att tillÀmpa utförde vi ett antal intervjuer med lÀrare frÄn olika skolor i medelstora kommuner i södra Sverige. Vi har i tidigare forskning funnit svar pÄ hur man tidigare sett pÄ och arbetat med friluftsliv pÄ olika sÀtt. Intervjuerna som utfördes var kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ lÀrarnas Äsikter kring Àmnet friluftsliv.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare i ett nybildat arbetslag i en 6-9-skola ser pÄ arbete i Àmnesövergripande arbetsomrÄden. De lÀrare som deltar i undersökningen arbetar i Àmnesövergripande arbetsomrÄden med sina 6-9-elever, och genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i arbetslaget samt observationer av nÄgra genomförda lektioner ges en bild av hur lÀrarna upplever att det fungerar att arbeta Àmnesövergripande. LÀrarna menar att det finns pedagogiska vinster i arbetssÀttet eftersom undervisningen ger eleverna bÄde bredd och djup i de kunskaper som lÀrs in. Kunskaperna lÀrs dessutom in i ett sammanhang. Det framkommer dock att det finns svÄrigheter att organisera arbetet, dels att tidsmÀssigt fÄ till stÄnd ett bra samarbete mellan involverade lÀrare, dels att hitta sÀtt att synliggöra respektive Àmnen inom det Àmnesövergripande arbetsomrÄdet..