Rapporten beskriver vad sjÀlvförtroende Àr, vad styrdokumenten sÀger, hur det uppkommer och stÀrks samt hur viktig lÀrarens roll Àr för elevers sjÀlvförtronde. Den beskriver vidare att sjÀlvförtroendet Àr en av de viktigaste grundförutsÀttningarna för en individs vÀlbefinnande och för det livslÄnga lÀrande. Vi ville undersöka lÀrarnas uppfattningar och erfarenheter om elevers sjÀlvförtroende, samt hur lÀrare upplever att de stÀrker elevers sjÀlvförtroende i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde vi genom att ta del av litteratur, teorier och tidigare forskning. Undersökningsgruppen omfattade sex verksamma lÀrare i en liten skola i Norrbotten.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om ?fysikens karaktÀr? kan skönjas i lÀroböcker för fysik i grundskolans senare Är. Med ?fysikens karaktÀr? Äsyftas hÀr hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framvÀxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ?fysikens karaktÀr? i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar pÄ följande frÄgor.

Denna studie har bestÄtt av 185 enkÀter som har besvarats av elever i grundskolans senare Är. Syfte med studien var att utreda elevernas attityder till spanska, att se hur valet av spanska hade pÄverkats av familjens förhÄllande till resor och spanska, samt att undersöka vad som motiverade eleverna till att lÀsa spanska. Resultaten visade att attityden bland dessa elever var att det Àr viktigt att lÀsa spanska eftersom det Àr ett stort sprÄk och dÀrför att det Àr anvÀndbart vid resor. Familjens investeringar i just resor spelade stor roll dÄ dessa var vanligt förekommande, speciellt hade mÄnga elever varit i Spanien. Studien visade ocksÄ att mer Àn var fjÀrde elev har minst en förÀlder som talar eller förstÄr spanska, samt att en stor andel av förÀldrarna talar ett annat modernt sprÄk.

Resultatet frÄn TIMSS-undersökningen Är 2011 visar att svenska elever har försÀmrat sina kunskaper inom omrÄdet taluppfattning. Matematikundervisningen Àr vanligtvis lÀroboksstyrd med lite variation i arbetssÀtt. Författare och forskare belyser att laborativt material Àr ett redskap som kan anvÀndas för att konkretisera abstrakt matematik. DÀrmed undersöker denna studie hur anvÀndandet av laborativt material inverkar pÄ elevernas utveckling av taluppfattning. Vidare granskas relevanta faktorer som lÀraren bör ha i Ätanke vid denna undervisningsmetod.

Vi har undersökt om behöriga lĂ€rare har en uttalad tanke med hur de bedriver jĂ€mstĂ€lldhetsarbete i grundskolans tidigare Ă„ldrar. Vi har valt att intervjua fem behöriga kvinnliga lĂ€rare som har lĂ€rartjĂ€nst inom Örebro kommun. Dessa lĂ€rare har intervjuats om hur de tolkar och arbetar med de utbildningspolitiska styrdokument som skolan har att arbeta efter. Deras svar har stĂ€llts mot en tes som vi sedan har undersökt om den kan bekrĂ€ftas eller förkastas. Att tesen av resultatet att döma förkastas beror pĂ„ att vi finner att lĂ€rarna har en tanke med jĂ€mstĂ€lldhetsarbete, dock sĂ„ Ă€r den inte uttalad..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till de erfarenheter och kunskaper som elever tillÀgnar sig utanför skolans ramar, inte minst frÄn populÀrkulturen, och hur detta tar sig uttryck i skolan.Intervjuer genomfördes med pedagoger i grundskolans tidigare Är. För att fÄ en motpol till resultatet som intervjuerna med pedagogerna gav, valde vi att göra tvÄ gruppintervjuer med elevinformanter..

LÀroplanen (Lpo94) föresprÄkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlÀrningsstilen som fokus. I de lokala Àmnesplanerna för den studerade kommunen har lÀrarna som mÄl att eleven ska kunna förstÄ enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom vÀlbekanta omrÄden.Syftet med detta arbete Àr att titta pÄ nÀr engelskundervisningen startar pÄ skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer ocksÄ att titta pÄ vad lÀraren gör i den tidiga undervisningen, hur de gÄr tillvÀga och hur lÀrarnas kompetens i engelska ser ut.FrÄgestÀllningarna Àr följande:- NÀr börjar lÀrarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lÀrarna?För att besvara dessa frÄgestÀllningar gjordes en enkÀtundersökning pÄ de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lÀrare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolÄr besvarade enkÀterna. Vi ville Àven ha djupare inblick i Àmnet och genomförde dÄ intervjuer med Ätta lÀrare och tvÄ rektorer i samma kommun.Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans Är 1 eller Är 2.

Vi har undersökt blivande lÀrares syn pÄ lÀxan som fenomen i syfte att relatera denna till tidigare forskning samt till den aktuella skolpolitiska linjen i lÀxfrÄgan. Undersökningen Àr kvantitativ och bygger pÄ 255 enkÀtsvar frÄn lÀrarstudenter som lÀser avslutande termin med inriktning mot grundskolans tidigare Är vid Malmö högskola. Resultatet visar att en majoritet har en positiv grundinstÀllning och tror sig komma att ge lÀxor som yrkesverksamma lÀrare. Samtidigt ser de flesta nackdelar och mÄnga kan tÀnka sig en lÀxfri skola. JÀmfört med undersökningar som gjorts pÄ yrkesverksamma lÀrare uppvisar vÄr undersökningsgrupp en betydligt mindre positiv syn pÄ lÀxor.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

SammandragHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares och flersprÄkiga elevers attityder till flersprÄkighet. Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra unga och vuxna flersprÄkiga elever och lÀrare vid tvÄ olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen bestÄr av intervjuer med lÀrare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lÀrare frÄn grundskolans senare Är och fyra elever och en lÀrare frÄn den kommunala vuxenutbildningen.VÄr undersökning visar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare Är och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lÀrarna..

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vÄr undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring Àmnet och Àven gjort 10 intervjuer med utbildade lÀrare i grundskolans tidigare Är 1-3. En slutsats vi kan dra utifrÄn vÄr studie Àr att fenomenet eget arbete Àr tvetydigt och att betydelsen varierar beroende pÄ vem man frÄgar och i vilket sammanhang. NÄgot som blev tydlig i vÄrt resultat var ocksÄ att mÄlen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolÀmnet svenska. En annan slutsats som framkommit Àr att utvÀrderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lÀrare som intervjuats och att flera av dem inte utvÀrderar alls.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

Forskningsrapporter visar pÄ att elever idag tycker att matematikÀmnet Àr trÄkigt. Kan denna instÀllning bero pÄ att de inte fÄr utveckla sitt matematiska tÀnkande utan blir fast och arbetar med liknande mÄl och uppgifter för lÀnge? För att fÄ en grund till att svara pÄ denna frÄga försöker detta arbete ta reda pÄ i vilken mÄn ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans Är 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utstrÀckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har lÀroplaner, lÀromedel och nationella prov studerats.Undersökningen har studerat hur grundskolelÀromedlet Mattestegen och gymnasielÀromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva instÀllningen till matematik avtar genom grundskolan frÄn Är 5 till Är 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolÄren.

Styrelseledamot och VD har som uppgift att tillgodose bolagets och dess aktieÀgares intressen och dessa organ Àr dÀrmed bundna av en viss lojalitetsplikt gentemot bolaget. Grunden till bestÀmmelser angÄende lojalitetsplikten Àr att förhindra att bolagsledningen handlar i egenintresse, men att bolagsledningen skall vara lojala mot bolaget de representerar följer i Sverige mer av allmÀnna sysslomannaprinciper Àn av bolagsrÀttsliga regler. Aktiebolagslagen ger nÀmligen uttryck för denna plikt endast i ett fÄtal regler: jÀvsbestÀmmelserna och generalklausulen. Lojalitetsplikten Àr dock mer omfattande Àn sÄ och det kan uppstÄ situationer dÀr styrelseledamot eller VD fÄr möjlighet att agera i eget intresse pÄ bolagets bekostnad utan att bolaget Àr part i rÀttshandlingen. Dessa situationer berörs varken av jÀvsreglerna, generalklausulen, eller ABL i övrigt.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bild av och kunskaper om hur verksamma lÀrare för grundskolans tidigare Är motiverar sina elever till att lÀra sig matematik och vad begreppet motivation innebÀr för dem. I studien undersöks ocksÄ hur de verksamma lÀrarna upplever motivationens pÄverkan pÄ elevernas inlÀrning i matematikundervisningen.I bakgrunden behandlas begreppet motivation och vad motivation innebÀr. Hur det definieras av olika personer och hur man skiljer pÄ inre och yttre motivation. DÀr berörs Àven det humanistiska, kognitiva och behavioristiska perspektivet pÄ motivation samt innebörden av prestationsmotivation. I arbetet behandlas ocksÄ motivationens betydelse för matematiken, motivationens betydelse för elevens inlÀrning samt lÀrarens betydelse för elevens motivation.