Relationen mellan trÀnare och aktiv idrottande individ Àr en viktig faktor för idrottsrelaterad framgÄng. MÄnga forskare framhÀver dess vikt och menar att det ibland Àr den mest avgörande faktorn. Vidare Àr det bevisat att engagemang Àr viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer.Syftet med undersökningen Àr dÀrför att undersöka huruvida relationen mellan trÀnare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott.Kvantitativ datainsamlingsmetod anvÀndes och undersökningen gjordes pÄ 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tÀvlingsidrottare i Äldern 15-18 Är. Undersökningen Àr en tvÀrsnittsstudie med frÄgeformulÀr baserat pÄ tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, bÄde för totala gruppen av respondenter och pÄ de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys.Resultatet visade pÄ ett positivt, medelstarkt samband dÀr en förÀndring i engagemang kan förklaras av en förÀndring i relation till 20 procent.

VÄrt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jÀmförande empirisk studie med Àmnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska Àmnena Àn i Religionskunskap. Slutsatsen Àr att vi ser en tydlig tendens dÀr kommunikativa nyttan av de estetiska Àmnena Àr oumbÀrliga i dagens skola. Motivationen för religionsÀmnet behöver ocksÄ stÀrkas, varför ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt Àr nödvÀndigt!.

Att vara ideellt engagerad ses av mÄnga som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang Àr att de flesta som engagerar sig aktivt Àven Àrde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.FrÄgan Àr dÀrför om det Àr en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang Àr positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgÄng frÄn hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som anvÀnder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder pÄ att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger nÄgon effekt. Dessa resultat förkastar dÀrmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nÀtverk..

Det Àr av största vikt för företag att ha en vÀl fungerande styrning av personalen. Denna uppsats handlar om hur företag inom en bransch med hög personalomsÀttning lÀmpligast utformar sin personalstyrning sÄ att resultatet blir att effektiv styrning uppnÄs. Den effektiva styrningen har definitionen att den anstÀllda Àr mera engagerad och mindre cynisk gentemot företaget. UtifrÄn tre teorier formades hypoteser som ligger till grund för den enkÀtundersökning som anvÀndes vid insamlingen av empirin. För att fÄ ett företag med relativt hög personalomsÀttning valdes ett företag inom livsmedelsbranschen med placering inom Norrbottens lÀn.

Sponsring Àr ett utbyte och en marknadsföringsmetod som anvÀnds av allt fler organisationer.Med syftet att pÄverka personalen i en organisation Àr sponsring en relativt oanvÀnd metod förmarknadsföring. Trots detta sÄ pÄverkar sponsring personalen oavsett organisationensmÄlsÀttning med sponsring. Syftet med studien Àr att utvÀrdera om sponsring fungerar som ettverktyg för motivation i en specifik organisation, sedan utvÀrderas hur sponsring bidrar tillmotivation.För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning.Denna genomfördes hos vÄrt studieobjekt LÀnsförsÀkringar i GÀvleborg. Analysen av deninsamlade datan har genomförts med stöd av den teoretiska referensramen.Resultatet av studien visar att sponsring kan anvÀndas till att motivera personalen pÄLÀnsförsÀkringar. Dock sÄ Àr organisationens nuvarande sponsring nÄgot som inte tydligtmotiverar personalen.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur designen kan pÄverka konsumenternas grad av engagemang. I uppsatsen har vi anvÀnt oss av en abduktiv forskningsmetod och genomfört en kvalitativ studie i form av ett antal djupintervjuer. Vi har Àven anvÀnt oss av sekundÀrdata, dÀr vetenskapliga artiklar stod i fokus. Vi har, med hjÀlp av vÄr undersökning, konstaterat att produktens design pÄverkar konsumentens grad av engagemang vid val av produkt. Vi har kommit fram till att produktens design höjer graden av engagemang genom konsumentens informationssökning angÄende produkten i frÄga.

VÄrt syfte med studien var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan karismatiska lÀrare och motiverade studenter. Enligt vÄra hypoteser skulle vi finna ett positivt samband mellan karisma och motivation. Vi gjorde en enkÀtundersökning pÄ ett universitet i en mellanstor stad i Sverige. Deltagarna bestod av 172 universitetsstudenter. EnkÀten mÀtte lÀrarens karisma och studenternas motivation och engagemang.

LÀrare försöker göra sitt bÀsta i att försöka inspirera elever. En avgörande del i att försöka inspirera en elev Àr att försöka förÀndra elevens attityder till att bli mer positiva till Àmnet. Denna studies syfte Àr att försöka avgöra vilka förutsÀttningar det finns för lÀrare att engagera elever genom att inspirera dem. DÀrför har jag gjort en enkÀtundersökning bland 104 gymnasieelever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och undersökt deras attityder till Àmnet religion, deras engagemang i att lÀgga ner tid och energi i Àmnet och sambandsnivÄn mellan de tvÄ företeelserna. Resultatet visar att elevernas attityder till Àmnet religion kan betraktas som relativt positiva, men inte i jÀmförelse med tidigare undersökningar i elevers attityder till skolverksamheten i allmÀnhet.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och arbetsmetoder Tolkcentralen Göteborg (TC)har för att nÄ kunden med sitt budskap via sina uppdragstagare.FrÄgestÀllningar: Vilka verktyg anvÀnder TC sig av för att nÄ och klargöra sina verksamhetsmÄl föruppdragstagare? Vilka Àr TC:s förvÀntningar pÄ tolkarnas engagemang i mÄluppfyllelsen? PÄ vilket sÀtt Àrtolkarna engagerade i TC:s mÄluppfyllelse och vad motiverar dem att utföra uppdraget med högstakvalitet? Hur stor samstÀmmighet rÄder mellan budskapet som TC vill kommunicera och tolkarnasuppfattning om vad TC vill att de ska kommunicera utÄt?Metod och material: Uppsatsen bygger pÄ materiallÀsning, observationer och kvalitativa samtalsintervjuermed 11 respondenter av vilka tre Àr frÄn organisationen och Ätta uppdragstagareTeorier i organisatoriskt engagemang och psykologiska kontrakt ligger till grund för studiensgenomförande och ett hermeneutiskt tolkningssÀtt med strÀvan att uppnÄ en perspektivisk subjektivitetligger till grund för den kvalitativa analysen.Huvudresultat: Resultatet pÄvisar att uppdragstagarna i första hand Àr engagerade i sitt yrke. DÀrmed Àren av viktiga förutsÀttningar för organisationens mÄluppfyllelse fullgjord, eftersom organisationensvÀrderingar sammanfaller med riktlinjerna för yrkesutövning. Samtliga intervjuade upplever sitt arbete igrund och botten menings- och vÀrdefullt. Hos de allra flesta avtar emellertid engagemanget förorganisationen dÄ de erfar att uppdragsgivaren inte hÄller sin del av ?kontraktet? och att de inte gesmöjlighet att pÄverka.

Bakgrund: Som en följd av organisationernas förÀndrade behov och krav pÄ mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att pÄ ett smidigt sÀtt hantera förÀndringar. Mentorskapsprogram Àr ett förfarande som allt mer har kommit att anvÀndas inom företag för att Ästadkomma utveckling och engagemang för förÀndring. Syfte: Syftet Àr att med hjÀlp av en retrospektiv studie redogöra för hur ett mentorskapsprogram pÄverkar individen och i förlÀngningen Àven organisationen. Genomförande: För att fÄ reda pÄ vilken pÄverkansgrad ett mentorskapsprogram har pÄ dess deltagare har vi intervjuat personer som deltog i Saab Aerospace första mentorskapsprogram 1992-1993. Resultat: VÄra resultat tyder pÄ att de individer som genomgÄr ett mentorskapsprogram stegvis förÀndrar sin syn pÄ den företeelse som mentorskapsprogrammet riktar sig mot, genom att individernas uppfattningar, vÀrderingar och handlingar förÀndras.

En relation Ă€r ett förhĂ„llande och en förbindelse mellan olika parter (saol.se, 2011) och nationalencyklopedin (2014) definierar en relation som ett förhĂ„llande mellan tvĂ„ eller flera fenomen, samt ett kĂ€nslomĂ€ssigt förhĂ„llande mellan tvĂ„ eller flera personer. Att bygga en nĂ€ra relation med sina konsumenter klassas idag som en allt vanligare strategi bland företag (BĂŒgel et al., 2011). Flera forskare har byggt pĂ„ teorin om att engagemang, förtroende och tillfredsstĂ€llelse Ă€r viktiga faktorer vid relationsskapande och flera av dem menar att de hĂ€r faktorerna Ă€r viktiga för att skapa och bevara konsumentrelationer. I studien diskuteras det om de tre faktorerna Ă€r lika viktiga frĂ„n konsumenternas perspektiv och Ă€ven om det skiljer sig mellan tvĂ„ olika Ă„ldersgrupper samt kön. Segmentering visar att konsumenter har olika behov utifrĂ„n olika situationer (Szmigin & Bourne, 1998) och att Ă„lder samt kön kan pĂ„verka en konsuments behov (Cole et al., 2008).Syftet med studien Ă€r att förklara ur ett konsumentperspektiv om engagemang, förtroende och tillfredsstĂ€llelse kan vara viktiga nĂ€r relationer mellan konsument och företag skapas, ur ett Ă„lder- och könsperspektiv.Studien bygger pĂ„ en deduktiv och en kvantitativ metod.

NÀr USA fördjupar sitt engagemang i Georgien, Armenien och Azerbajdzjan för det med sig sÄvÀl risker som möjligheter för den regionala sÀkerhetspolitiska situationen. Föreliggande uppsats tar sin utgÄngspunkt i Zbigniew Brzezinskis idé om att USA:s förehavanden i Eurasien Àr av ett geopolitisk slag. Med anledning dÀrav Àr syftet med uppsatsen att göra en strategisk analys av USA:s engagemang i Kaukasus, med fokus pÄ sÀkerhetspolitiska frÄgor relaterade till USA:s engagemang i regionen. Som kontrast till existerande forskning rörande den sÀkerhetspolitiska situationen i Kaukasus Àr detta en strategisk analys. Det innebÀr att det Àr en framÄtblickande analys som, i detta fall, Àr baserad pÄ den analysram för sÀkerhetspolitik som Köpenhamnsskolans politiska realism utvecklat.

Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvÄrdsbehov och behöver engagerad tandvÄrdspersonal som Àr beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet Àr att studera vad som engagerar tandvÄrdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts. Urval: Studien baseras pÄ intervjuer med en tandlÀkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i tvÄ domÀner. DomÀnen FÀngslande speglar vad informanterna upplever spÀnnande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domÀnen MedkÀnsla finns tvÄ kategorier Nytta och VÀlvilja. DÀr speglas kÀnslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp.

Arbetar organisationen agilt? Det Àr huvudfrÄgan i detta arbete. Organisationen har arbetat med den agila utvecklingsetoden Scrum i ett antal Är. De har gjortmedvetna och omedvetna val, för att skapa sin version av Scrum. FrÄgan som studienförsöker svara pÄ Àr om det verkligen innebÀr att man arbetar agilt, nÀr man sÀger attman arbetar med en agil systemutvecklingsmetod..