I den hÀr uppsatsen presenteras en studie av rörelsebaserad zoom (Device Movement Based Zoom) och nyp-zoomning (Pinch-zoom). Rörelsebaserad zoom innebÀr att anvÀndaren zoomar in genom att gÄ nÀrmare ett objekt och zoomar ut genom att gÄ lÀngre bort frÄn det. Nyp-zoomning innebÀr att anvÀndaren zoomar genom nyp-gester med tvÄ fingrar pÄ plattformens pekskÀrm. Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan de bÄda systemen ur ett anvÀndarperspektiv samt om engagemanget blir större nÀr rörelserna blir större och anvÀndaren tvingas vara mer aktiv (med kroppen) vid interaktionen med systemet. De 24 deltagarna i studien testade tvÄ olika system, ett med vardera typen av zoom, och bÄde kvalitativ och kvantitativ data samlades in genom enkÀter.Resultatet visade att systemen hade nÀstan lika hög popularitet (pÄ frÄgan; vilken av de tvÄ systemen skulle du föredra?).

Detta arbete behandlar vad man som organisation bör tÀnka pÄ nÀr man inför ett intranÀt i sin verksamhet. Jag anser att det generellt saknas riktlinjer för hur en intranÀtimplementering i en organisation bör gÄ till. De aspekter som arbetet tar upp Àr frÀmst vilken information som Àr lÀmplig att distribueras via ett intranÀt, hur ett intranÀt bör administreras, underhÄllas och förvaltas, samt vilken implementationsplattform man skall bygga sitt intranÀt pÄ. NÀr det gÀller intranÀtplattformar har jag begrÀnsat min undersökning till en jÀmförelse mellan webbaserade intranÀt och intranÀt baserade pÄ gruppvaruprogrammet Lotus Notes. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med representanter frÄn fem olika organisationer som nyligen har, eller Àr pÄ vÀg att införa ett intranÀt i sin verksamhet.Slutsatserna visar pÄ att nÀstan all information kan distribueras via ett intranÀt och att en organisation bör införa klara och strikta regler och rutiner för hur administration, underhÄll och förvaltning av ett intranÀt skall gÄ till.

Romantiska relationer pÄ arbetsplatsen ökar i frekvens dÄ mÄnga idagtillbringar mer tid pÄ arbetsplatsen. Dessa relationer pÄverkar inte bara individerna i paret utan har effekter Àven för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstÄ hurrelationerna pÄverkar och upplevs av dem som inte sjÀlva Àr involverade i den. För att uppnÄ detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra mÀn, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom Ätta teman som inverkar pÄ hur romantiska relationer upplevs.

För att undersöka om medstyrande grupper gÄr att införa i busstrafiken, hur en sÄdan organisation i sÄ fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle fÄ pÄ bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrÄnvaro analyserades organisationen och arbetsförhÄllandena pÄ LuleÄ lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades frÀmst in med ostrukturerade intervjuer med personal frÄn alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller lÄnga arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanstÀllda och tjÀnstemÀnnen. Det framkom ocksÄ att företaget prÀglas av ett strÀngt Taylorismiskt synsÀtt. Utredningen uppdagade ocksÄ problem med det nya linjenÀtet som ska införas inom kort.

SammanfattningBakgrund:I Sverige finns 30 000 ? 40 000 personer med psykosdiagnos. Dessa Àr en utsatt grupp avseende metabola riskfaktorer, dels utifrÄn konsekvenser av sjukdomen, men ocksÄ med anledning av den antipsykotiska medicineringen. DÀrför rekommenderas screening för metabola riskfaktorer i förebyggande syfte och för tidig upptÀckt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka personals erfarenheter av hinder och framgÄngsfaktorer i screeningarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 personal som arbetade med metabol screening pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning.

Studiens syfte Àr att utreda hur de egenskaper, som kÀnnetecknar Swedish Meats förtroendemannaorganisation, pÄverkar företagets framgÄng i termer av volym- och medlemsutveckling. Denna utvÀrdering görs genom en jÀmförelse med Danish Crowns förtroendemannaorganisation. Danish Crown har rönt stora framgÄngar och Àr vÀrldens största köttexportör medan Swedish Meats har haft svÄrt att visa positiva resultat. Studien bygger pÄ tvÄ teorier, nÀmligen situationssynsÀttet och agentteori. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, frÄn vilka frÄgor hÀrleds till den intervjuguide som anvÀnds vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlas in genom kvalitativa, personliga intervjuer med Ätta förtroendevalda i Swedish Meats och fem i Danish Crown. I Swedish Meats intervjuas ordförande i styrelsen, tvÄ styrelseledamöter, ordförande i förvaltningsrÄdet samt fyra regionrÄdsordföranden.

Syftet med denna studie Àr söka fÄ en bild av hur lÀrare i Är 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lÀrandet. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats, dÀr synsÀttet Àr induktivt. Studien bygger pÄ en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lÀrare.Resultatet visar att:- reflektion Àr en process.- lÀrare gör en sjÀlvanalys, dÀr de ifrÄgasÀtter sig sjÀlva.- lÀrare anser att pedagogiska diskussioner Àr betydelsefulla för att reflektera pÄbÀsta möjliga sÀtt.- lÀrare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lÀrandet.De slutsatser som framkommer Àr att lÀrares reflektion kan ses utifrÄn fyra perspektiv med fokus pÄ reflektion-grubblerier, utveckling, sjÀlvanalys och utvÀrdering.Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lÀrare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svÄrt att slÀppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.Med fokus pÄ utveckling har följande omrÄden lyfts fram som betydelsefulla: lÀrares reflektion tillsammans med andra kollegor, lÀrares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.NÀr det gÀller sjÀlvanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i nÄgon annan, se sig sjÀlv utifrÄn och sedan revidera det som gjorts.I frÄgan om utvÀrdering finner jag att lÀrares och elevers reflektion gagnar elevers lÀrande..

Outsourcing, som innebÀr att ett företag köper in tjÀnster frÄn ett annat företag, har blivit allt vanligare bland fastighetsbolag i dagens samhÀlle. De outsourcade aktiviteterna rör sig mest om fastighetsförvaltning, men kan Àven innefatta mycket av de administrativa delarna i en organisation. De fastighetsbolag som idag anvÀnder sig av outsourcing pekar gÀrna pÄ de positiva effekterna som externt upphandlade tjÀnster innebÀr sÄ som kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet samt möjlighet att kunna fokusera pÄ det som Àr viktigt. Men att lÀgga ut tjÀnster pÄ entreprenad innebÀr inte bara positiva effekter, det finns Àven nackdelar. Samtidigt som man kan fokusera pÄ det som Àr viktigast genom att lÀgga ut en mindre viktig aktivitet pÄ entreprenad innebÀr det Àven förlorad kontroll.

Om en organisation i dagens samhÀlle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta pÄ andra sÀtt Àn vad den mÄnga gÄnger Àr van vid. Att förÀndra ett arbetssÀtt Àr oftast lÀttare sagt Àn gjort, vilket organisationen bör vara beredd pÄ. En förÀndring av arbetssÀtt kan komma att pÄverka hela kulturen inom organisationen. NÄgot som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förÀndringsprojekt. NÀr det finns en risk att ett projekt pÄverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förÀndringar som skulle kunna pÄverka sjÀlva projektet.

Bakgrund/LitteraturgenomgÄng: Skolan spelar en viktig roll nÀr det gÀller att formaungdomars sexuella hÀlsa. Samtidigt konkurrerar skolan med media som informationskanal.Forskning visar att ungdomar idag tar större sexuella risker och sexuellt överförbarainfektioner ökar. En utvÀrdering visar att sexualundervisningen i skolorna Àr bristfÀllig och vilar pÄ ett patogent perspektiv. Upplevelsebaserat lÀrande Àr en metod som delvis anvÀnds i undervisningen. Metoden grundar sig pÄ att eleverna skapar erfarenheter genom aktivt deltagande i olika simuleringar.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av engagemang i dagliga aktiviteter hos kvinnor med utmattningssyndrom. En litteraturbaserad studie med analys av biografier genomfördes. Data samlades in via sex böcker, publicerade mellan 2000-2008 skrivna av svenska kvinnor i arbetsför Älder. UtifrÄn en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades data vilket resulterade i fyra kategorier: ?Att vilja leva upp till krav och förvÀntningar?, ?Att ha för mÄnga aktiviteter och för lite tid?, ?Vardagen har blivit övermÀktig? samt ?Att ÄterfÄ balans i vardagen?.

Tidigare forskning gÀllande relationen hem och skola visar att förÀldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att förÀldrar skiljer sig Ät gÀllande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. FörÀldrar har olika vÀrderingar som bl a kan hÀnföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framstÀlls ofta som den förÀlder som frÀmst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande pÄ distans.UtifrÄn genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan nÄgra mammor och skolan. Min undersökning bygger pÄ antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa vÀrden nÀr det gÀller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur nÄgra mammor, till barn i grundskolans tidigare Är, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstÄs i relation till begreppet genushabitus.

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

Denna uppsats Àr skriven pÄ avancerad nivÄ inom socialt arbete. Dess syfte Àr att belysa turning points frÄn kriminalitet och utgÄr frÄn intervjuer med personer som tidigare haft en kriminell karriÀr. Intervjuerna har varit semistrukturerade och berört orsaken till turning points och motivationskÀllor till upprÀtthÄllandet av beslutet. Analysen har genomförts med hjÀlp av symbolisk interaktionism och teorier om stÀmpling, stigma och strain. Resultatet visar nÀtverkets betydelse för processen kring en turning point samt vikten av individens egna vilja till förÀndring.

En stor utmaning för ett sÀljföretag i dag Àr inte bara att identifiera och attrahera en specifik mÄlgrupp. Det bör Àven skapa sig en bild av hur organisationen bör kommunicera med den presumtiva kunden för att skapa en stadig relation, som i sin tur kan borga för Äterköp. Situationen som uppstÄr dÄ en försÀljare för första gÄngen interagerar med en kund kallas sanningens ögonblick. Det Àr vid detta ögonblick som grunden till en hÄllbar relation mellan sÀljare och kund förhoppningsvis lÀggs. Det Àr av högsta vikt för ett företag att försÀljaren Àr införstÄdd i det beteende som företaget anser vara korrekt, och pÄ sÄ sÀtt Äterspeglar den attityd och kundbild som organisationen har för avsikt att förmedla gentemot kunden.